Göm menyn

Nyheter 2013

Simuleringar ligger bakom dina tankar

De flesta av oss kan forma olika typer av mentala bilder i huvudet. Till exempel om jag ber dig att tänka på ett äpple kanske du formar en inre bild av ett grönt äpple och kanske till och med kan känna den syrliga smaken när du sätter tänderna i äpplet. Den grundläggande tesen i den här avhandlingen är att många av våra högre tankeförmågor som förmågan att forma mentala bilder, begreppsbildning, och språk är grundade i våra kroppsliga förmågor. Att du förstår vad ”begripa” betyder är grundat i din förmåga att gripa tag i något – precis som du kan gripa tag i något kan du gripa tag i ett ämne eller en idé.

Henrik Svenssons avhandling handlar om hur vi kan forma inre kedjor av sådana här återaktiverade kroppsliga tillstånd som ofta endast då är representerade i hjärnan och som vi därför kallar för simuleringar. Men dessa simuleringar kan ibland även synas i kroppsliga funktioner. När vi tänker på fysiska aktiviteter som till exempel att springa en runda i skogen kan vår andning och hjärtfrekvens öka i takt med att vi föreställer oss att vi springer fortare (dock inte lika mycket som när vi faktiskt springer).

Genom att sammankoppla simulerade perceptioner och handlingar på ett sätt som indikerar vad som kommer hända härnäst kan vi förklara vår förmåga att dels tänka på saker som inte finns här och nu men också vår förmåga att agera på ett så bra sätt som möjligt i en komplicerad värld där
vi måste testa en del idéer i vårt huvud innan vi testar dem i verkligheten.

Avhandlingen utvecklar också hypotesen att en funktion av våra drömmar under vår barndom är att hjälpa hjärnan att utveckla förmågan att skapa den här typen av simuleringar som också kan användas medan vi är vakna. För att testa denna idé konstruerades en enkel robotsimulering där
roboten fick ta del av drömliknande stimuli innan den skulle lära sig att forma simuleringar vilket visade sig vara fördelaktigt i jämförelse med roboten som inte fick dessa drömliknande
stimuli.
Läs mer

Saabstipendium till Patrick Doherty

Åke Svenssons forskarstipendium går i år till Patrick Doherty, professor i datavetenskap på Linköpings universitet. Patrick Doherty får stipendiet för sina framstående insatser för utvecklingen av autonoma obemannade flygande system.
Läs mer

Pris för bästa papper på ACM konferens

Artikeln "Empowering the Creative User: Personalized HTTP-based Adaptive Streaming of Multi-path Nonlinear Video" har vid ACM SIGCOMM 2013 utnämnts till bästa bidrag i en workshop om Future Human-Centric Multimedia Networking (FhMN) och kommer att publiceras i en specialutgåva av ACM Computer Communications Review. Artikeln är baserad på samarbete med University of Saskatchewan, Canada, och NICTA i Australien.
Läs mer

IDA-doktor en av världens mest innovativa

Per Ola Kristensson, kognitionsvetare från Linköping som disputerade vid IDA (Human Centered Systems) 2007 har av MIT Technology Review listats som en av världens 35 mest innovativa under 35 år. Motiveringen finns på http://www.technologyreview.com/lists/innovators-under-35/2013/visionary/per-ola-kristensson/

Ny Teknik går ett steg längre och utnämner honom till en av de 35 smartaste i världen under 35.
Läs mer

Pris för bästa doktoranduppsats

ECSQARU 2013 Best Student Paper Award tilldelades (ex-aequo) artikeln "Chain Graph Interpretations and their Relations" skriven av Dag Sonntag och Jose M. Peña. Artikeln beskriver när chain graphs av olika interpretationer kan representera samma modell och ger en teoretisk bas för när en sannolikhetsdistribution av ett system kan representeras perfekt av chain graphs.

Priset tilldelades (ex-aequo)och artikeln är publicerad i Lecture Notes in Computer Science, Springer (Volume 7958, 2013).
Läs mer

Dataföreningens pris för bästa exjobb

En kandidatuppsats och en masteruppsats utnämndes till 2012 års bästa exjobb inom IT-området. Prisen delades ut av Dataföreningen (Öst) vid en ceremoni på Länsmuséet i Linköping då sex nominerade exjobb presenterades. Bernhard Hahn utförde sitt exjobb på IDA om utvärdering av algoritmer för smarta receptförslag som kan leda till sundare matvanor. Simon Tegelid och Johan Kihlberg fick priset för kartstödd inomhuspositionering.
Läs mer

Mjukvara: säkerhetskrav och säker programmering

I sin doktorsavhandling har John Wilander tittat på hur säkerhet hanteras i offentlig upphandling av IT-system men också mer tekniska aspekter som hur verktyg kan hjälpa programmerare att utveckla säkra system och hur system kan skydda sig själva mot angrepp och intrång.

Ben Livshits från Microsoft Research, ett välkänt namn inom området säker mjukvara, agerade som opponent på disputationen. Det var en sammankomst med ett flertal deltagare från näringslivet och många LiU-alumner.
Läs mer

Att utnyttja struktur för att klassificera villkorsproblem

I komplexitetsteori studeras beräkningsproblem och de resurser som krävs för att lösa dessa problem. I en doktorsavhandling på IDA studerar Tommy Färnqvist de beräkningsresurser vissa problem från ramverket av villkorsproblem kräver. Bland annat återfinns problem från artificiell intelligens, databasteori, schemaläggning, frekvenstilldelning, grafteori och statistisk mekanik i denna klass.

I den första delen av den här avhandlingen studeras så kallade strukturella begränsningar av villkorsproblem. I flera fall leder efterforskningarna till att den största kända (eller möjliga) klassen av strukturella restriktioner hittas vilka leder till effektivt lösbara problemvarianter.

I avhandlingens andra del studeras approximerbarhet — hur ska beräkningsproblem hanteras som är så svåra att lösa att de antagligen inte ens tillåter approximativa lösningar med rimlig tidsåtgång. Här införs en generell metod för att föra över resultat om approximationsegenskaper hos ett beräkningsproblem till ett annat, likartat, beräkningsproblem. Metoden kan appliceras på en särskild familj av villkorsproblem och på så vis kan ge upphov till nya, större, klasser av approximationsresultat. I det här sammanhanget kan också visas att metoden har starka och intressanta kopplingar till tidigare forskning inom det matematiska forskningsområdet grafteori.
Läs mer


Sidansvarig: Webmaster