Göm menyn

TDDD79 Ingenjörsprofessionalism, del 2

Ingenjörens yrkesroll - VT2

Skrivuppgift - Ingenjörskap

Skrivuppgiften innefattar att genomföra en uppgift och skriva en reflektionstext med fokus på ingenjörskap. Det finns två uppgifter och du kan välja en av dem att jobba med i kursen. Innan du skriver reflektionstexten ska du göra förberedelserna till uppgiften.

1. Uppgift 1

Börja med att göra förberedelserna nedan och sedan skriva en reflektionstext utifrån det.

1.1. Förberedelser uppgift 1:

  1. Intervjua 1 yrkesverksam civilingenjör eller ingenjör om hur det är att jobba som ingenjör utifrån de roller intervjupersonen har och har haft. Intervjun ska genomföras muntligt och intervjupersonen får inte vara en vän, släkting eller mentor. Fokusera gärna på det faktiska arbetet som intervjupersonen gör. Du ska sedan skriva en reflektionstext och använda intervjun som ingång till den. Notera att du INTE ska sammanfatta intervjun utan det är en del av förberedelsen till skrivuppgiften. Ange också följande information om intervjupersonen: ålder, företag, roll och kön.

    Exempel på frågor som man kan ställa till ingenjörerna:

    • Vad är företagets vision?
    • Företaget du jobbar i, hur är det organiserat?
    • Vad gör du på en vanlig arbetsdag?
    • Vilka färdigheter/kompetenser har du mest användning för i din vardag?
    • Vilka utmaningar möter du under din vardag?
    • Hur gör du för att du ska utvecklas hela tiden?
    • Hur kommer det sig att du har det jobb du har?
    • Projketet du jobbar i, hur är det organiserat?
    • Vilka roller saknas det i projektet och/eller företaget?
    • Hur kommer det sig att företaget är bra på det företaget gör?
    • Vad kommer du att göra om 3 år tror du?
    • Om du får chansen att göra om de senaste 5 åren, vad skulle du göra annorlunda? Varför?
    • Vad tycker du att jag ska tänka på under mina studier? Varför?
    • Vad tycker du att jag ska göra mer av under mina studier? Varför
    Nedan kommer några tips på hur man kan komma i kontakt med yrkesverksamma ingenjörer:
  2. Ta del av följande material för att göra en bra reflektion. Förberedelsen av skrivuppgiften sker "med pennan i handen" (dvs. anteckna kontinuerligt dina reflektioner under läsningen och när du tittar på videoklippen. Lyssna till dina inre tankar under läsningen och när du tittar! Skriv ner tankarna när dem dyker upp. Använd dessa tankar sedan när du ska skriva din reflektion.). Materialet du ska ta del av är:
    • What is Engineering?: Crash Course Engineering #1 (YouTube)
    • Vad gör en ingenjör? (YouTube)
    • Engineering Course av Dr. Shini Somara med inspelade videos om ingenjörsyrket (YouTube)
    • Varför ska du bli ingenjör? (YouTube)
    • Det var inte självklart för mig att bli ingenjör (YouTube)
    • The Difference Between a Developer & a Programmer : Computers & Tech Tips (YouTube)
    • Day in the Life: Software Engineer (YouTube)
    • Day in the Life: Roboticist (YouTube)
    • Day in the life of a Software Development Engineer in Test at Microsoft Ireland (YouTube)
    • Pinterest's Head of Engineering | InsideJobs (YouTube)
    • How I Learned to Stop Worrying and RTFM | Constantine Perepelitsa ’06 | TEDxYorkSchool (TEDx)
    • Personlighet i topp när it-företag rekryterar
    • Pinterest's Head of Engineering | InsideJobs (YouTube)
    • How I Learned to Stop Worrying and RTFM | Constantine Perepelitsa ’06 | TEDxYorkSchool (TEDx)
    • Personlighet i topp när it-företag rekryterar
    • A Day in the Life of a Vision Critical Software Engineer (YouTube)
    • The Biggest Problems We're Facing Today & The Future of Engineering: Crash Course Engineering (YouTube)
    • Inspiring the next generation of female engineers | Debbie Sterling | TEDxPSU (YouTube)

1.2. Reflektionstexten uppgift 1

Reflektera över dina egna tankar och erfarenheter av ingenjörskap. Använd följande Gibbs reflektionsmodell när du skriver reflektionstexten. Texten ska vara på 1-2 A4 (500-1000 ord) sidor och steg 1-3 får vara maximalt hälften av den totala texten för högre betyg. Läs "Om reflektionstexten till dialogseminariet" med tips om att skriva en bra reflektionstext.

Steg

Beskrivning

1. Beskrivning

Beskriv ingenjörsrollen enligt din egen uppfattning. Beskriv också kort ingenjören du intervjuade.

2. Känslor, tankar och reaktioner

  • Vad är dina känslor, tankar och reaktioner om att bli ingenjör?
  • Vad var dina känslor, tankar och reaktioner gällande ingenjören du intervjuade?

återigen utan att analysera dessa än.

3. Värdering

Tredje steget ger hjälp att förstå känslor, tankar och reaktioner genom att svara på:

  • Hur tror du att dina studier förbereder dig för din framtida yrkesroll?
  • Hur väl passar ingenjören du intervjuade in i din bild av ingenjörsrollen?

Värdera dina svar.

4. Analys

Analysera det du beskriver i steg 1-3 genom att ta in olika perspektiv och ställ dem mot varandra utgå ifrån:

  • Vilka färdigheter behöver du utveckla anser du för din framtida yrkesroll? Motivera dina svar genom att ange varför. Utveckla sedan motiveringen genom att göra jämförelse och/eller hitta motsättning. Varför är den jämförelsen och/eller motsättningen relevant?
  • De råd du fick från intervjupersonen, hur ska du använda dem? Varför?
  • För årskurs 3 studenter: hur resonerade du när du valde profil och vad påverkade beslutet?

Här ska du ha ett konstruktivt kritiskt synsätt genom att vara konkret och exemplifiera samt att svara på frågan varför mer än en gång.

5. Generella slutsatser

  • Vad kan man ta med sig, i allmänhet, från dessa erfarenheter och den analys du gjort?
  • Vad ser du för relation mellan ingenjörens yrkesroll och din utbildning?

6. Personliga handlingsplaner

Vad kan du ta med dig från dessa erfarenheter och den analys du gjort? Utgå ifrån följande två frågor:

  • Hur kan du använda det du har lärt dig?
  • Vilka eventuella åtgärder kommer du att vidta på grund av vad du har lärt dig?

Här ska du vara konkret och exemplifiera

Modellen är hämtad från Gibbs G (1988) Learning by doing: a guide to teaching and learning methods. Cheltenham: The Geography Discipline Network.

1.3. Redovisning uppgift 1

  • Skriv ditt namn överst i dokumentet!
  • Skriv kurskoden TDDD79 överst i dokumentet!
  • Dokumentet ska vara sparat i PDF och PDF-filen ska ha följande filnamnskonventioner: Dxy/Uxy-LiUID-Skrivuppgift.pdf där ni ersätter:
    • Dxy/Uxy med era egna grupper D eller U och xy med ert tvåsiffriga gruppnummer t.ex. D02 eller U08
    • LiUID med egna LiU-ID
      Till exempel Sandra Strömbäck (LiU-ID=sanst881) som tillhör grupp U07 ska döpa sin fil till: U07-sanst881-Skrivuppgift.pdf
  • Lämna in skrivuppgiften i Lisam i TDDD79 kursrum under inlämningar. Observera att din text kan komma att användas för komplettering då den kan mailas av din mentor till de studenter i din dialogseminariegrupp som har missat dialogseminariet och behöver göra en komplettering.
  • Ange också i Lisam under kommentarsfältet vilket betyg du siktar på med en motivering genom att ange var i skrivuppgiften de olika stegen i Gibbs reflektionsmodell finns (detta ska dock inte synas i den text som du tar med dig till dialogseminariet). Information om betyg och bedömningskriterier finns under Bedömningskriterier för ingenjörskap.
  • Datum för inlämning är: 13/5

 

2. Uppgift 2

Ingenjörer förväntas genom systematiskt, tekniskt arbete och ett vetenskapligt förhållningssätt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Högskoleförordningens examensordning för civilingenjörer anger att en civilingenjör ska kunna "visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete [samt] visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter".

Vad innebär det? Och vilka speciella färdigheter kan behövas av en ingenjör för att just bidra till lösningar för ett långsiktigt hållbart samhälle? Samhällets behov av en hållbar utveckling kan sammanfattas som våra behov att inte låta tekniska, ekonomiska och samhälleliga system vi bygger idag försämra förutsättningarna för kommande generationer att ha ett gott liv. Om vi utnyttjar resurser på ett ohållbart sätt idag kommer det att leda till att kommande generationer (eller vi själva om ett antal år) kommer få svårt att ha samma sorts samhälle som vi förlitar oss på idag.

För att få en långsiktigt hållbar utveckling behövs kompetens att se, förstå och vilja lösa problem som har flera dimensioner, många tolkningar och sällan entydiga, tekniska lösningar. Vi kan till och med behöva nya metoder för problemlösning, och nya förhållningssätt till andra yrkesgrupper jämfört med de vi använt hittills i vårt samhälle. Ingenjörer är överlag duktiga på att tänka analytiskt, och bryta ner problem i mindre delar. Detta är något vi tränar på kontinuerligt, i programmering och annan teknisk problemlösning, men riskerar att vara otillräckligt när vi stöter på problem som ofta har flera dimensioner än bara en teknisk, utan även en ekonomisk, social eller ekologisk. Många menar att vi behöver utveckla vår förmåga att se större system, och utveckla vårt systemtänkande, för att klara av att hantera alla de problem vi måste lösa på vägen mot en hållbar samhällsutveckling.

Systemtänkande handlar om att förstå hur grupper av människor, ekosystem eller större tekniska systems komponenter samverkar för att ge upphov till effekter som skulle vara svåra att överblicka om man enbart analyserade de enskilda komponenterna. Systemtänkande är tänkt att hjälpa oss definiera och förstå samspelet mellan en större mängd aktörer eller komponenter. Det kan tillämpas när vi konstruerar enskilda IT-system som består av en större mängd delsystem, men det kan också användas för att förstå effekterna av ett IT-system i ett större sammanhang, där systemet i sig används av många personer och har tekniska, ekonomiska, ekologiska eller sociala konsekvenser.

Börja med att göra förberedelserna nedan och sedan skriva en reflektionstext utifrån det.

2.1. Förberedelser uppgift 2

  1. Läs översiktligt igenom FN:s beskrivning av de globala målen för en hållbar utveckling, och hur IISD (International Institute for Sustainable Development) beskriver begreppet hållbar utveckling.
  2. Se en introduktion till hållbar utveckling av Jeffrey Sachs som ger en introduktion till varför vi behöver begreppet hållbar utveckling och vad det generellt betyder. Jeffrey Sachs, amerikansk nationalekonom och en ledande forskare vid Earth Institute vid Columbiauniversitetet i USA.
  3. Läs Sveriges ingenjörers hederskodex som beskriver en ingenjörs ansvar och roll i samhället.
  4. Se Peter Senges introduktion från IBM (YouTube) för en introduktion till begreppet systemtänkande (Systems Thinking) och hur det är relaterat till arbetet för en hållbar utveckling.
  5. Folkhälsomyndigheten har på sin sida för "Mötesplats social hållbarhet" en definition av vad begreppet social hållbarhet innebär. Ta del av diskussioner om effekten av sociala medier, bland annat i samband med det amerikanska presidentvalet. Titta på TED talet av Wael Ghonim som hjälpte till att starta den arabiska våren i sitt hemland Egypten genom att helt enkelt skapa en Facebook-sida.

Välj en teknisk produkt eller plattform på temat sociala medier (som t.ex. Facebook, Twitter, Reddit, Youtube). Analysera den valda produkten med avseende på dess påverkan på det som beskrivs som social hållbarhet. Använd begreppet systemtänkande så som Peter Senge beskriver det ovan för att förstå vilka effekter produkten eller plattformen haft och ingenjörers roll.

2.2 Reflektionstexten uppgift 2

Använd följande Gibbs reflektionsmodell när du skriver reflektionstexten. Texten ska vara på 1-2 A4 (500-1000 ord) sidor och steg 1-3 får vara maximalt hälften av den totala texten för högre betyg. Läs "Om reflektionstexten till dialogseminariet" med tips om att skriva en bra reflektionstext.

Steg

Beskrivning

1. Beskrivning

  • Beskriv den social plattformen du valt samt de tänkta och faktiska sociala effekter den har/haft.
  • Beskriv din roll som ingenjör för att skapa teknik kopplad till den produkt eller plattform du valt.

2. Känslor, tankar och reaktioner

  • Hur känner du inför begreppen hållbar utveckling och systemtänkande?
  • Hur reagerar du när du ta del av materialet ovan som beskriver effekter av användning av sociala medier?

Analysera inte dina tankar och reaktioner än.

3. Värdering

Hur väl passar hållbar utveckling och systemtänkande in i din bild av vad en ingenjör måste kunna?

4. Analys

Analysera det du beskriver i steg 1-3 genom att ta in olika perspektiv och ställ dem mot varandra. Du ska utgå ifrån minst 2 olika perspektiv. Följande är exempel på perspektiv som du kan utgå ifrån:

  • Vilka effekter av att använda sociala medier underlättar respektive hindrar en socialt hållbar utveckling? Motivera dina svar genom att ange varför.
  • Vilka kunskaper och/eller färdigheter behöver du utveckla för din framtida yrkesroll för att kunna bidra till hållbar utveckling? Motivera dina svar genom att ange varför.
  • I vilken utsträckning tror du att de som konstruerat specifika sociala medier varit medvetna om de sociala systemeffekter deras teknik kan ha, och de system de kan komma att påverka? Motivera dina svar genom att ange varför.
  • Hur kan systemtänkande hjälpa oss ingenjörer att förutse eventuella sociala effekter kopplade till sociala medier? Motivera dina svar genom att ange varför.
  • Hur behöver man tänka och arbeta som ingenjör för att kunna fatta rätt sorts beslut som tar oss mot ett långsiktigt hållbart samhälle? Motivera dina svar genom att ange varför.

Här ska du ha ett konstruktivt kritiskt synsätt genom att vara konkret och exemplifiera.

5. Generella slutsatser

Vad kan man ta med sig, i allmänhet, från dessa erfarenheter och den analys du gjort?

6. Personliga handlingsplaner

Vad kan du ta med dig från dessa erfarenheter och den analys du gjort? Utgå ifrån följande två frågor:

  • Hur kan du använda det du har lärt dig?
  • Vilka eventuella åtgärder kommer du att vidta på grund av vad du har lärt dig?

Här ska du vara konkret och exemplifiera.

Modellen är hämtad från Gibbs G (1988) Learning by doing: a guide to teaching and learning methods. Cheltenham: The Geography Discipline Network.

2.3. Redovisning uppgift 2

  • Skriv ditt namn överst i dokumentet!
  • Skriv kurskoden TDDD79 överst i dokumentet!
  • Dokumentet ska vara sparat i PDF och PDF-filen ska ha följande filnamnskonventioner: Dxy/Uxy-LiUID-Skrivuppgift.pdf där ni ersätter:
    • Dxy/Uxy med era egna grupper D eller U och xy med ert tvåsiffriga gruppnummer t.ex. D02 eller U08
    • LiUID med egna LiU-ID
      Till exempel Sandra Strömbäck (LiU-ID=sanst881) som tillhör grupp U07 ska döpa sin fil till: U07-sanst881-Skrivuppgift.pdf
  • Lämna in skrivuppgiften i Lisam i TDDD79 kursrum under inlämningar. Observera att din text kan komma att användas för komplettering då den kan mailas av din mentor till de studenter i din dialogseminariegrupp som har missat dialogseminariet och behöver göra en komplettering.
  • Ange också i Lisam under kommentarsfältet vilket betyg du siktar på med en motivering genom att ange var i skrivuppgiften de olika stegen i Gibbs reflektionsmodell finns (detta ska dock inte synas i den text som du tar med dig till dialogseminariet). Information om betyg och bedömningskriterier finns under Bedömningskriterier för ingenjörskap.
  • Datum för inlämning är: 13/5



Sidansvarig: Aseel Berglund
Senast uppdaterad: 2020-05-30