729G40 Kandidatuppsats

Uppsatsämnen 2022

Uppsatsförslag från Carlos Tirado

Hearing speech in a noisy environment requires several cognitive functions to work in coordination with basic auditory abilities. It is well known that hearing loss has a detrimental effect on the capacity to understand speech. However, many individuals with low hearing threshold can still perform to a degree that allows them to have functional conversations.

I'm interested in the other cognitive functions that are needed to obtain speech information from the interfering noise. To be more specific, these functions would be selective attention, perceptual memory, and overall working memory. There has been a main emphasis in understanding hearing abilities differences between individuals, but it would also be useful to understand more how individual differences in cognitive functions might also play a role in these processes.

Kontaktinfo: Carlos Tirado, carlos.tirado@liu.se

Uppsatsförslag från Sally Ståhl på SVT

SVT har ett stort digitalt mediearkiv med all video som sänts (program, nyhetsinslag) och även ännu äldre material som journalfilmer från tiden för public service. För att det ska vara användbart måste det vara enkelt att söka och hitta bra videomaterial när man som reporter, dokumentärfilmare eller arkivarie letar efter något specifikt, t ex "folk som halkar i snön" eller "svenska flaggan på halv stång" eller allt som SVT har om Ulf Lundell.

Möjliga ämnen att utforska:

Förbättra sökbarhet med hjälp av machine learning/AI

Maskinellt läsa av eftertexter eller namnskyltar
Använda bildigenkänning för att tagga upp när personer, objekt, platser eller årstider förekommer

Undersöka hur användarupplevelsen i arbetsmiljön påverkas av användandet av AI

Många experiment pågår för att automatisera mer av arbetsmomenten kring video, ett av dem är automatisk undertextning för nyhetsinslag på svt.se
Hur behåller man kontroll när arbetsuppgifter börjar utföras av AI? Förstår man när det blivit något fel?
Blir människors jobb mer intressanta av AI? Eller blir det "bara" billigare?

Design för hela arbetsdagen

Många av användarna på SVT arbetar i flera egenutvecklade system, tillsammans med avancerade videoredigeringsverktyg, program för mail och chatt osv
Hur får och behåller man överblick och kontroll i en arbetsvardag med många system och notifieringar? Är det möjligt att forma riktlinjer för att göra det enklare?

För att hålla ihop upplevelsen i konsument-tjänster är det vanligt att man använder sig av designsystem för att skapa enhetlighet. Finns det generella lärdomar att dra från designsystem, eller handlar det mest om marknadsföring och att etablera ett varumärke?

Kontaktinfo: Sally Ståhl, sally.stahl@svt.se

Uppsatsförslag från Ruijing Ning

Individuals with hearing loss have difficulty in speech perception in noise because of the degradation of auditory input. Hearing aids improve the quality of input signal, and extended use of hearing aids leads to changes in the way hearing-impaired (HI) individuals process speech in noise. However, it is unclear how hearing aid experience helps speech perception in noise.

I am interested in exploring the skills that hearing aid using experience enhances for HI individuals. For example, does hearing aid using experience change the ability of phoneme identification and phonological processing - the use of the sounds of one's language (i.e., phonemes) to process spoken and written language? I am also interested in the way in which cognitive factors affect the effect of hearing aid use. The findings would be important for the design of training paradigms that help new hearing aid users.

Using hearing aids could be seen as a form of perceptual training. Another area of interest of mine is perceptual/skill training. I am interested in topics such as the principle of skill learning, and designing, testing, and optimizing training regimens for perceptual or motor skills.

Kontaktinfo: Ruijing Ning, ruijing.ning@liu.se

Uppsatsförslag från AgriCam

Design av tjänster för bättre djurhälsa på större lantbruk

Företaget Agricam har ett antal produkter som ur olika perspektiv kan mäta och kartlägga hälsan hos mjölkkor. Produkterna är tänkta att användas av djurägare, förmän, veterinärer och djurskötare, vilket ställer unika krav på utformningen eftersom de måste vara såväl enkla att använda som att de levererar avancerade data om en gårds djurbestånd ur olika perspektiv.

En uppgift innebär att studera aktiviteterna på lantbruk i syfte att kartlägga de olika behoven samt hur befintliga produkter används för att såväl förbättra djurhälsan som att effektivisera arbetet på gården. Arbetet kan komma att utföras i samarbete med studenter i veterinärmedicin vid SLU.

En annan uppgift innebär att undersöka olika sätt att presentera de data som samlas in kring djurhälsa. Initialt är det framförallt intressant att undersöka data för veterinärer, vilka data och hUr skall data visualiseras, men andra intressenter kan också undersökas.

Kontaktinfo: Arne Jönsson, arne.jonsson@liu.se

Uppsatsförslag från Andrea Micula

Relationship between hearing status, cognition and listening effort

Communication in background noise, such as in a restaurant, can be cognitively demanding and may cause tiredness or fatigue. Especially individuals with hearing impairment and hearing aid users report that listening to speech in background noise is effortful, even when they can understand most of what is being said./p>

I am interested in investigating which cognitive functions and other factors (visual cues, contextual cues) are essential for successful communication in hearing aid users compared to individuals with normal hearing. Furthermore, I am interested in the effect that hearing loss may have on various cognitive functions, as well as whether a potential decline in these functions may be slowed down or prevented via hearing rehabilitation and appropriate hearing aid amplification. Lastly, I am interested in the development of behavioral and physiological measures of listening effort. This work would shed light on which challenges hearing aid users face and how to improve rehabilitation and signal processing algorithms in hearing aids in order to minimize the experienced challenges.

Kontakt: Andrea Micula

Uppsatsförslag från Birgitta Thorslund

Körkortsutbildning och simulatorer

Körkortsprocessen förändras - hur påverkar det förare med NFP? Användningen av körsimulatorer blir allt vanligare vid körkortsutbildningen. Nu planeras även för ett införande av ett screeningtest i en simulator innan det riktiga förarprovet. Syftet är att hitta de förare som ännu inte är tillräckligt riskmedvetna. Eftersom förarprovet är ett stickprov finns annars risken att förare som behöver träna mera slinker igenom testet och därmed utgör en fara för både sig själva och andra. Då körkortsprocessen förändras är det viktigt att undersöka vilka effekter det kan ha på olika grupper av förare, till exempel förare med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Här finns flera möjligheter till uppsatsämnen som innebär att sätta sig in i körkortsprocessen och de förändringar som är planerade samt undersöka hur det kan påverka en specifik grupp. Det kan till exempel vara förare med ADHD.
Testa effekten av att införa en "Guldstjärna för klarat på första försöket i en teoriapp" och se hur det går på teoriprovet. Hypotes: För att Retrieval Practice ska funka bra krävs det faktiskt återkallning, om teoritesterna är för lätta kan man nöta sig igenom dem tills man klarar det pga Familiarity istället för Recollection. Genom att införa en Nudging att om de klarar på första försöket kanske man kan med färre försök nå ett bättre resultat både i appen och på teoriprovet.
Idéer om självvärdering inför uppkörning finns i en avhandling. Detta kan testas både i samband med simulatortestet och inför uppkörningen. Hypotes: Bättre metakognitiv förmåga, alltså att kunna bedöma sin egen körförmåga, leder till bättre prestation under provet.
Självvärdering i körkortsutbildning kommer provas på en trafikskola i Umeå. Självvärdering blir en del i poängsättning inför en simulatorövning. Självvärdering går garanterat att få in redan under vanliga körlektioner och se hur fort det går för en elev att bli godkänd på olika moment på en trafikskola. Hypotes: Om eleven får göra självskattning av de olika momenten bör den lättare kunna förstå och lära sig snabbare.
Träning av högre kognitiva förmågor i simulator, exempelvis träna Eco-driving i simulator. Hypotes: Genom att göra interaktiva övningar så lär man sig bättre komplexa färdigheter som planering etc. Går att bryta ner till en massa olika grejer i simulatorn. En trafikskola tillhandahåller miljön.
Immersion och lärande. Desto snabbare man glömmer bort att man sitter i en simulator desto mer anstränger man sig. True or False? Bygga en low-fidelity rigg och en high-fidelity rigg, testa och se hur fort elever lär sig.

Kontakt: Birgitta Thorslund

Uppsatsförslag från Erik Marsja

Transportrelaterade projektidéer

Jag är intresserad av interaktion mellan oskyddade trafikanter (exv. cyklister, gångare) och automatiska/autonoma fordon (exv. bussar som de på campus Valla).

Hur påverkar ens förväntningar på handlingar av (eller "beteende"), och tillit till, automatiserade bussar intentionen att använda dessa?
Påverkar en "missmatch" mellan det man förväntar sig ska ske och det som faktiskt sker tilliten till automatiserade bussar?
Hur påverkar erfarenhet/interaktioner med autonoma fordon tillit och intentionen att använda automatiserade bussar?

Ovan frågeställningar kan undersökas med redan inspelad video-stimuli eller genom exempelvis jämföra studenter (och/eller personal) vid Linköpings Universitet med samma målgrupp vid annat universitet (där automatiserade bussar inte kör runt).

Jag är vidare intresserad av olika typer av psykologiska konstruktioner (med mera) och huruvida de är relaterade till intentionen att använda automatiserade bussar. Nedan följer exempel på frågeställningar inom detta intresse.

Hur är ens tendens att vara nyfiken och utforskande är relaterat till att anamma ny teknik, i synnerhet automatiserade fordon?
Hur är ens tendens att vara nyfiken och utforskande är relaterat till intentionen att använda automatiserade fordon?
Påverkar fysisk/psykisk funktion, erfarenhet, och tillit huruvida man kan tänka sig att använda automatiserade bussar eller inte?

Notera att alla frågeställningar kan utföras med enkätverktyg och/eller video-scenarier som finns inspelade (alternativt spela in nya). Frågeställning 3 är inriktad mot funktionsnedsättning men denna aspekt kan tillämpas på alla frågeställningar jag föreslagit.

Andra aspekter när det kommer till interaktioner mellan oskyddade trafikanter och automatiserade fordon kan även diskuteras.

Hörselnedsättning, taligenkänning i brus, lyssningsansträngning, och kognition

När det kommer till lyssningsansträngning är jag intresserad av hur olika kvalitets-relaterade aspekter av videosamtal som till exempel osynkroniserat tal och ljud påverkar. Andra exempel är kvalitén i ljud och video. Dessa projekt är främst inriktade mot arbetande individer med hörselnedsättning men kan med för del undersökas hos normalt hörande individer också. Vi är vidare intresserade av hur textning kan påverka lyssningsansträngning i videosamtal. Andra aspekter som också kan vara av intresse är att undersöka hur det påverkar känslan av delaktighet i videosamtal eller minne av innehåll i video. Detta kan studeras med experiment med videos och självskattning av lyssningsansträngning (och delaktighet). Det går eventuellt också att sätta upp en interaktiv uppgift (DiaPix) via video.

När det kommer till taligenkänning i brus finns det (mer eller mindre välformulerade) projektidéer. Till exempel, hur mycket av taligenkänning i brus förklaras av enbart arbetsminneskapacitet när man även kontrollerar för exv. talförståelse, intelligens (fluid), uppmärksamhet, och exekutiva funktioner. Detta både hos normalt hörande och personer med funktionsnedsättning.

Slutligen kan en uppsats även fokusera på mått av auditory distraction i relation till tal-igen-känning i brus. Hur är mått på auditory distraction relaterat till tal-i-brus-igenkänning?

Kontakt: Erik Marsja

Uppsatsförslag från Lars Ahrenberg

Spårning i text

I det här projektet vill vi ta fram och testa NLP-teknik för att följa diskussionen om ett förslag över tid. Förslaget kan till exempel komma från en statlig utredning, sedan skickas ut på remiss och kommenteras av olika remissinstanser och därefter eventuellt läggas fram i en regeringsproposition i mer eller mindre modifierad form. Denna process kan följas i de texter som produceras: utredningen (oftast en SOU), remissvaren, propositionen.

En användare, som kan vara en journalist eller en forskare, tänks ha ett konkret förslag att utgå ifrån. Han eller hon kan tänkas vilja få ut:

Alla ställen i texterna där förslaget är formulerat.
Närliggande text som anger argument för eller emot förslaget.

Det första kräver teknik för parafrasering, dvs. metoder som kan känna igen samma innehåll oavsett hur det formulerats. En sådan teknik är meningsinbäddning (sentence transformers) men det finns många andra som kan undersökas.

Det andra resultatet kräver teknik för argumentigenkänning som ofta bygger på klassificering. Dels vill man kunna skilja på meningar som uttrycker argument och sådana som inte gör det, dels vill man givet två meningar kunna avgöra om de ingår i någon form av argument eller inte. Om de gör det kan det åtminstone ske på två sätt: antingen att mening 1 stöder mening 2 eller att mening 1 motsäger mening 2.

Resultaten ska tillämpas på en befintlig korpus med utredning, remissvar och propositioner. Det kan ingå i projektet att skapa fler korpusar med samma uppbyggnad för träning och testning.

Tänkt omfattning på arbetet är 30hp vilket innebär parafrasering och åtminstone delar av argumentextraktionen. För 16hp kan arbetet begränsas till antingen parafrasering eller argumentigenkänning.

Kontakt: Lars Ahrenberg

Uppsatsförslag från Peter Berggren och Björn Johansson

Utvärdera träning i simulatormiljön Emergo Train System för utbildning av surge capacity på sjukhus
Utvärdera en simuleringsmodul för träning av räddningstjänstpersonal
Medverka i utveckling av megaspel för att förstå komplexiteten i energisystemet

Kontakt: Björn Johansson Peter Berggren

Uppsatsförslag från Örjan Dahlström

Digital intervention effectiveness for injury prevention in youth athletics

Bakgrund:

I forskargruppen Athletics Research Center bedriver vi forskning relaterat till idrott, ofta kopplat till skador. I detta projektet jobbar vi tillsammans med representanter för Svensk Friidrott. Nu söker vi studenter som har (eller vill skaffa sig) kompetens inom analys av webbtrafik för att analysera en webbaserad applikation.

I en nyligen genomför studie har vi visat att det går att reducera antalet skador i svensk friidrott med hjälp av en webbaserad applikation (Frisk friidrott). Resultatet är just nu under vetenskaplig granskning i British Journal of Sports Medicine, (titel: Universal prevention through a digital health platform reduces injury incidence in youth athletics (track and field): a cluster randomized controlled trial). Det är fortfarande okänt på vilket sätt applikationen påverkar idrottarnas beteende.

Frågeställning:

Hur har en webbaserad applikation (Frisk friidrott) använts och vilka bakomliggande mekanismer kan antas påverka beteendet som leder till mindre skador inom friidrott?

Metod:

Analysera trafiken till och i applikationen för att kartlägga vilka delar av applikationen som tycks påverka beteendet (se t ex http://www.jmir.org/2020/10/e16774/ eller http://www.jmir.org/2019/2/e10966/).

Resultat:

Resultaten rapporteras i en uppsats. Om intresse finns är planen att också presentera resultaten i en vetenskaplig artikel.

Övrigt:

Möjlighet finns att påverka projektets inriktning utifrån egna idéer (t ex förslag på hur applikationen kan utvecklas, uppföljande studie av deltagande idrottare, bakomliggande psykologiska mekanismer, etc.).

Kontakt: Örjan Dahlström, orjan.dahlstrom@liu.se 013-282100

Uppsatsförslag från Arne Jönsson

Teknik för automatisk textanpassning

Automatisk textanpassning innebär att skriva om texter så att de blir enklare att läsa för personer med olika läs- och skrivsvårigheter. I vårt projekt fokuserar vi på personer med dyslexi eller utvecklingsstörning, men undersöker också normalläsande. Just nu har vi följande möjliga projekt:

Styckesbaserad abstraktiv textsammanfattning. Abstraktiv textsammanfattning innebär att skariva nya meningar utifrån en modell som tränats på texter, och dess sammanfattningar. Just nu har vi en sådan som fungerar på hela texter men skulle vilja använda den på stycken vilket rent tekniskt är trivialt. Uppgiften innebär därför främst att undersöka kvaliteten på de abstraktiva sammanfattningar som blir resultatet av att begränsa sammanfattaren till stycken snarare än hela texter och att eventuellt undersöka olika sätt att träna om modellen för ett få bättre resultat.
Omdesign av Friendlyreader. Freindlyreader är en tjänst där vi samlat alla våra verktyg för textanpassning, automatisk textsammanfattning, textfröenkling, synonymutbyte samt textkomplexitetmätningar. Tjänsten finns upp och fungerar men den skulle behöva en bättre design, som också anpassats till våra målgrupper.
Hur upplevs textanpassningar av typiska läsare. Vi behöver undersöka hur olika typer av textanpassningar uppfattas av typiska läsare.
Utveckling och utvärdering av modul för synonymhantering. Synonymerna skall vara ord som på något sätt är enklare att förstå, de kan vara vanligare, kortare, mer prototypiska etc. Man kan också vilja ge dem ett epitet, t.ex. skriva staden Madrid istället för bara Madrid, och man vill undvika tvetydiga synonymer och förkortningar etc. Arbetet innebär att implementera ett flertal olika tekniker för synonymutbyte i textanpassningstjänsten friendlyreader och att också utvärdera dem på barn med utvecklingsstörning.
Visulaisering av textkomplexitet. Baserat på en korpus av lättlästa böcker för barn i olika stadier har vi utvecklat teknik för att visualisera komplexiteten hos en text utifrån ett flertal variablertextkomplexitetsmått och grupperingar av komplexitetsmått. Nu behöver vi utvärdera dessa visualiseringar med olika användare, både personer med lässvårigheter och personer utan.

Generering av texter för kursplaner

Stöd för att säkerställa att fakulteternas krav tillgodoses då lärare skriver kursplaner. Detta kan utformas lite olika beroende på det egna intresset; som ett tjänstdesignprojekt där man undersöker vad lärare behöver och hur de arbetar, samt hur fakultetens krav kommuniceras och omsätts i praktiken, eller som ett språkteknologiprojekt där man helt enkelt genererar korrekta meningar givet mallar med korrekta genereiska meningar och lärares egna lärmål, eller som en prototyp, färdig produkt, som stöder lärares produktion av texter. För de två senare kan ingå att analysera dagens kursplaner.