Göm menyn

729G40 Kandidatuppsats

Opposition


Framläggning och opposition

Kandidatuppsatsen skall presenteras vid slutseminariet. Varje uppsats har en timme till sitt förfogande disponerat enligt följande:

  1. Presentation av examensarbetet (opponenten). 10 minuter.
  2. Klargöranden (studenten).
  3. Opposition (opponenten). 20 minuter.
  4. Fri diskussion (samtliga, inklusive handledarkommentarer). 15 minuter.

Vid den fria diskussionen krävs aktivt deltagande av samtliga studenter. Alla måste komma med en positiv och en negativ kommentar.

Opponentens roll vid slutseminariet är dels att presentera arbetet och dels att diskutera det presenterade arbetets förtjänster och brister.

Presentationen skall vara så fyllig att även de som inte läst uppsatsen skall ha möjlighet att följa med och deltaga i den följande diskussionen. På den korta tid som är avsedd för presentationen hinner man inte presentera arbetet i detalj. Här gäller det att sovra i materialet.

Presentationen bör inte vara en komprimering av uppsatsarbetet utan koncentreras till det som anses väsentligt. Börja gärna presentationen med en kort översikt av ämnet så att åhörarna ges en chans att få grepp om området och problemet. Fortsätt sedan med väsentliga delar avuppsatsarbetet. Det är viktigt att hitta en röd tråd som löper genom hela presentationen. Oppositionen skall förmedla helhetsintrycket av arbetet och rapporten.

Efter presentationen skall opponenten ge balanserad och konstruktiv kritik. Detta kräver att opponenten antingen sedan tidigare har kunskap om arbetets problemområde eller har haft möjlighet att skaffa detta. Oppositionen skall läggas upp som en konstruktiv dialog med respondenten där ni tillsammans har ett vetenskapligt samtal kring arbetet. Opponentens uppgift är att kritiskt granska kvaliteten hos det arbete som utförts och identifiera svagheter såväl som styrkor, frågetecken och alternativa möjligheter. I en ideal situation lyfter opponenten fram sakfrågor, argumenterar kring dessa, t ex vad som är fördelar, nackdelar/risker, hur andra ser på saken samt alternativa sätt. Det gäller för opponenten att hitta de kritiska eller avgörande punkterna, inte bara små detaljer. Oppositionen får absolut inte gå till personangrepp. Försök istället att genom frågor få igång en diskussion om hur man kunde gjort istället och hur man skulle kunna gå vidare i arbetet. Det går bra att opponenten utvecklar sina personliga synpunkter och erfarenheter för att kontrastera dessa mot det utförda arbetet. Det är också viktigt att opponenten skall bjuda in respondenten till ett samtal där respondenten talar den mesta delen av tiden.

Det är viktigt att seminariet framförallt handlar om arbetet och hur det har utförts. Uppsatsens utformning kan förstås också tas upp och diskuteras.

Oppositionen kan omfatta följande huvudpunkter:

  • Arbetets principiella uppläggning. Val av teoretiska utgångspunkter och val av metod för arbetet
  • Detaljgranskning av lösningen/resultatet:
    Hur är kopplingen mellan de olika delarna i rapporten?
    Hur välgrundad är den valda lösningen/slutsatsen?
    Hur väl följer lösningen resultatet av problemanalysen och förundersö­kningen? Är slutsatser knutna till bakgrund och syfte?
    Finns det möjliga alternativa uppläggningar?
  • Formella och stilistiska synpunkter på rapporten. Språkbehandling, innehållsförteckning, referenser, tabeller, fig­urer etc.
  • Källbehandling. Har alla källor angivits? Har källorna använts på rätt sätt?
  • Slutomdöme. Sammanfattande omdöme om arbetet. Värdet av arbetet såväl vetenskapligt som praktiskt.

Björn och Peters material om vad man bör tänka på vid opponering


Sidansvarig: Tom Ziemke