Göm menyn

Linux-miljön

I detta första riktiga steg i kursen ska vi titta lite grann på de datorer vi använder och hur man loggar in. Antagligen har du redan gjort det, men vi tar det grundligt så här i början. Vi diskuterar också skillnaderna mellan två olika sätt att använda datorn: fönstersystem eller kommandoskal.

Linux-miljön på LiU

I våra laborationssalar finns ett hundratal datorarbetsplatser. Både hårdvara och mjukvara uppdateras kontinuerligt. En särskild grupp inom IT-avdelningen, Digitala resurser (DRS), har hand om datorsalarna. Läs mer på deras informationssida om Linux-datorsalar. (Det finns också ett antal salar med PC-datorer, men den här kursen kommer i princip uteslutande att behandla våra datorarbetsplatser i Linux-miljö.)


Datorarbetsplats

Datorerna kör operativsystemet Ubuntu som är baserat på Linuxkärnan. Det är en av de lättaste Linuxversionerna att lära sig när man är van vid macOS eller Microsoft Windows. Vi kommer fördjupa oss mer i Linux i en senare del av kursen.

Du behöver aldrig slå på eller stänga av datorn, men för att kunna använda den måste du logga in. Skärmbilden på en dator som är ledig kan se ut som på bilden ovan.

Om skärmen inte visar ett inloggningsfönster som ovan, eller om skärmen visar mystiska skärmsläckaranimationer, betyder det att datorn är låst av en annan användare. Det är endast tillåtet att låsa skärmen i 15 minuter, så om du har bokad tid i salen, uppmana folk att lämna salen eller kontakta din laborationsassistent.

Om du väntar på ledig dator och märker att en maskin har varit ledig i längre än 15 minuter får du logga ut den användaren från datorn. Du gör detta genom att klicka på Switch user i informationsfönstret på skärmen. Om du är osäker om du får logga ut en annan användare kan du fråga din labbhandledare.

Ditt användarnamn och lösenord är samma som till ditt allmänna studentkonto som du hämtade ut för att få tillgång till e-post på universitetet. Du måste alltså ha hämtat ut din användaridentitet innan du kan logga in första gången. Om du ändrar lösenord centralt via MinIT kommer lösenordet att ändras på IDA också. Om du ändrar lösenordet på IDA gäller det dock enbart på våra system.

Fönstersystem och kommandoskal

Om ni sedan tidigare har använt macOS eller Microsoft Windows på hemdator så har ni kommit i kontakt med ett fönstersystem. Konceptet är väldigt enkelt och det låter nästan lite löjligt när man försöker sätta ord på hur det fungerar. Man använder musen för att kontrollera en liten pil som visas på skärmen. Om man klickar på musen när pilen befinner sig inom vissa områden, knappar, brukar någonting hända. Tangentbordet används för mer detaljerad inmatning om man vill skriva in en text. Man kallar det för fönstersystem eftersom varje program som körs i datorn tilldelas ett fyrkantigt område på skärmen i vilket det visar vad det håller på med. Man kan lätt föreställa sig att den här fyrkanten är som ett fönster. De flesta fönstersystem tillåter att man kör flera program mer eller mindre samtidigt vars fönster kan överlappa varandra eller förminskas till små ikoner om man för ögonblicket inte är intresserad av dem.

Figuren nedan visar ett exempel på hur fönster kan se ut i Xfce som är det fönstersystem som vi använder på IDA.


Ett fönster i fönstersystemet Xfce

I den här kursen kommer du bland annat att få stifta bekantskap med skrivbordsmiljön Xfce. En stor och viktig del av kursen kommer dock att ägnas åt ett fundamentalt annorlunda sätt att använda datorn, nämligen via ett s.k. skal. Det är både enklare och svårare att använda ett skal. Det är enklare eftersom all kommunikation med datorn sker genom att man skriver kommandon i text, men det är också svårare eftersom man själv måste hålla ordning på vad man håller på med. Om du t.ex. ska organisera dina filer kan du i ett fönstersystem ofta se en bild av hur dina filer ligger i olika kataloger. För varje fil visas dess namn och en liten ikon som du kan klicka på eller dra och släppa på ett annat ställe. I skalet får du inte denna information serverad till dig på samma vis, utan du måste själv hålla information om vart filerna ligger i huvudet och skriva kommandon för att manipulera dem. Figuren nedan visar ett exempel på hur skal kan se ut i Linux.


Skalfönster

Skal heter på engelska shell och kan benämnas på många olika sätt på svenska. Vi talar om kommandoskal och markerar att man skriver in kommandon till datorn. Vi talar om skalfönster och avser särskilt då att skalet används inuti ett fönstersystem. Vi kan också tala om terminal eller terminalfönster och ibland om konsol eller konsolfönster. För vardagsanvändaren är detta i praktiken samma sak. Kärt barn har många namn.

Varför använder man skal?

Historiskt sett är skalen naturligtvis mycket äldre än fönstersystemen, men varför använder folk skal fortfarande? En viktig anledning är att det för den som har lite träning går mycket snabbare att använda skalet. Även om många kommandon kan kännas kryptiska och svåra i början krävs det ganska lite träning för att behärska skalet och den tid man lägger ner på att lära sig Linux-kommandon har man igen många gånger om senare.

Skillnaden mellan fönstersystem och kommandoskal sitter inte bara på ytan. Det är två olika filosofier. Fönstersystemen existerar därför att de är lätta att använda, särskilt för nybörjare. Man behöver inte hålla på med datorer särskilt länge för att lära sig klicka med musen och dra runt fönster på skärmen. Men om man vill bli effektiv krävs det också att man behärskar skalet och vet vilka grundläggande kommandon som finns och inte minst hur man via de inbyggda manualerna kan lära sig mer.

Under dina laborationer på IDA kommer du att använda både fönstersystem och skal. Skalet kommer du åt inuti fönstersystemet, genom ett särskilt skalfönster där du kan skriva in kommandon. Vissa program kan startas i skalfönstret, men öppnar sedan ett eget fönster. Andra program visar sina resultat enbart i skalfönstret. Det är viktigt att du behärskar båda sätten att arbeta. Som professionell användare måste du förstå att det bara är dåliga hantverkare som skyller på verktygen.

Skrivbordsmiljön

Skrivbordsmiljön eller fönstersystemet är den grafiska omgivning som du arbetar i och den består först och främst av en fönsterhanterare med tillhörande komponenter och ett antal mer eller mindre integrerade applikationer. På IDA använder vi i huvudsak Xfce.

Du kan välja en alternativ skrivbordsmiljö innan du loggar in. Uppe till höger i inloggningsfönstret finns en ikon som du kan klicka på för att få upp en lista med alternativa skrivbordsmiljöer. Nedanstående figur visar hur skrivbordet kan se ut i Xfce:


Skrivbord i Xfce

Sammanfattning

  • Det finns i huvudsak två olika sätt att kontrollera en dator: fönstersystem och kommandospråk.
  • Den förvalda skrivbordsmiljön på IDA heter Xfce.

Diagnos

Det finns ingen diagnos för detta avsnitt men det kan vara en bra idé att repetera och testa det som tas upp så att det sätter sig på minnet!


Sidansvarig: Peter Dalenius
Senast uppdaterad: 2023-08-21