Göm menyn

TDDI41 Grundläggande systemadministration

Eventuell changelog finns längst ned på sidan

OBS! Som alltid, följ de allmänna instruktionerna kring inlämning, och kopiera in vad ni gjorde och utdata. Se exempel på sidan.

Lagring

Från bitar till filsystem

Nu har ni kommit till den sista delen i att skapa ett fleranvändarsystem; lagring av användardata (hem-kataloger). Denna laboration är uppdelad i två steg den första kommer ni jobba med de fysiska diskarna och tekniker för att kombinera ihop diskar på olika sätt (RAID och LVM). Den andra delen handlar om att dela ut och montera lagringsytor (diskar) över ert lokal nätverk (nfs, automount).

Förberedelser

Filsystem och grundläggande kommandon

Läs på om mount(8), mkfs(8), mke2fs(8), lsblk(8), df(1) samt fstab(5) och besvara kortfattat följande frågor:
  • Vad är syftet med /etc/fstab?
  • Vad används kommandot mke2fs (mkfs.ext{2..4}) till?
  • Vad skriver kommandot df -h ut?
  • Förklara vad kommandot mount -t ext3 /dev/sdb2 /mnt/media innebär

RAID

Er server har de 4 diskarna vd{a..d}, ni kommer åt dem via /dev/vd*. Det är dessa fyra diskar vi ska jobba med i denna laboration. Börja att läsa på om RAID, Software RAID on Debian samt mdadm(8). Besvara sedan kortfattat följande frågor:
  • Vad står förkortningen RAID för?
  • Förklara i grova drag hur RAID-0 fungerar
  • Förklara i grova drag hur RAID-1 fungerar
  • Vad innebär kommandot mdadm --stop /dev/md0 ?

Övning

  • Installera mdadm
  • Skapa RAID-1 arrayen /dev/md0 av diskarna /dev/vda och /dev/vdb
  • Skapa ett ext4 filsystem på /dev/md0
  • Montera /dev/md0 under /mnt och verifiera storleken på disken
  • Avmontera /dev/md0
  • Skapa RAID-0 arrayen /dev/md1 av diskarna /dev/vdc och /dev/vdd
  • Skapa ett ext4 filsystem på /dev/md1
  • Montera /dev/md1 under /mnt och verifiera storleken på disken
  • Avmontera /dev/md1

Logical Volume Manager (LVM)

LVM är en volymhanterare för Linux som låter dig arbeta med logiska, snarare än fysiska, volymer. Logiska volymer tillåter en viss flexibilitet som fysiska volymer helt enkelt inte kan erbjuda. Varje operativsystem har sitt eget sätt att hantera logiska volymer, men de flesta fungerar mer eller mindre som LVM. du kan läsa på om LVM på debian här. Innan du börjar med det praktiska arbetet besvara kortfattat följande frågor:
  • Förklara följande begrepp: fysisk volym (PV: Physical Volume), volymgrupp (VG: Volume Group) och logisk volym (LV: Logical Volume) och hur de hänger ihop
  • Vad är kommandot för att göra klart en fysisk volym för lvm?
  • Vad är kommandot för att skapa en volymgrupp?
  • Vad är kommandot för att utöka en volymgrupp med ytterligare en PV?
  • Hur skapar du en logisk volym på 100MB från en volymgrupp?

Övning

  • Installera lvm2
  • Initiera/förbered /dev/md0 och /dev/md1 för användning i LVM. (detta kommer ta bort filsystemet du skapade på dem)
  • Lägg till /dev/md0 till volymgruppen vgvirt
  • Utöka volymgruppen vgvirt med /dev/md1
  • Skapa 2 logiska volymer lvvol1 och lvvol2
  • Formatera dina nya logiska volymer med ett ext4 filsystem och se till att de monteras in vid boot under /home1 respektive /home2

Network File System (NFS)

Ett av de främsta skälen till att ha en server är att lagra filer. Genom att använda en central filserver kan alla användare i ett nätverk komma åt alla filer. Tjänster som säkerhetskopiering och återställning är också mycket lättare att implementera på en server än på en mängd olika arbetsstationer. Det finns flera nätverksfilsystem som kan användas för att implementera en filserver. I unixvärlden är NFS, Network File System ett av de vanligaste systemen. Innan du börjar med det praktiska arbetet läs på om NFS server setup (Debian wiki) samt exports(5).

OBS! Du behöver bara ha stöd för NFSv4. Läs NFSv4 only-delen av Debian-wikisidan ovan. När du konfigurerar autofs, se till att specificera fstype=nfs4. Du ska inte behöva öppna port 111 för att det ska fungera.

Övning

  • Konfigurera din server som en NFS-server (installera nödvändiga paket)
  • Konfigurera din server så att den exporterar /usr/local till alla era klienter
  • Konfigurera era klienter så att de statiskt monterar in /usr/local från er server vid uppstart. (Den lokala monteringspunkten behöver inte vara /usr/local)

Automatisk montering av kataloger (autofs och automount)

Autofs är en mjukvara som automatiskt monterar fjärrfilsystem när de används. Den vanligaste användningen av autofs är att montera användarkataloger individuellt från flera diskvolymer eller filservrar, men det används ibland för t.ex. flyttbara medier. Innan du påbörjar det praktiska arbetet läs på om autofs(5) samt Autofs on ubuntu 1, och besvara följande frågor kortfattat:

  • Vad är en automount map?
  • Vilket paket behöver du installera för att använda automount?
  • Vad är det för skillnad på direkta och indirekta automount maps?
  • Vad heter huvudkonfigurations-filen för automount? (Detta är inte samma sak som auto.master)

Övning

Automount-maps, inklusive master map, kan lagras på flera olika sätt. När du slutför den här labben förväntas du ha alla konfigurationer i LDAP. Platsen (LDAP, lokal fil) för master-map:en kan anges i nsswitch.conf eller /etc/default/autofs (beroende på Debian-version) och platsen för alla andra maps kan anges i master-map:en.

  • Skapa två nya test-användare, men flytta en användares hemkatalog till /home2/$USERNAME och den andra användarens hemkatalog till /home1/$USERNAME (du måste antagligen skapa katalogerna /home1 och /home2 först). Se till att inga hemkataloger finns kvar i /home. Ändra inte hemkatalogens plats i användardatabasen. När man frågar LDAP-databasen om var användarens hemkatalog ligger, ska det alltså stå /home/$USERNAME.
  • Konfigurera din NFS-server för att uttryckligen exportera /home1 och /home2 med rätt behörigheter (läs/skriv-rättigheter, root_squash) till dina klienter (och endast dina klienter). Uttryckligen betyder att ni ska skriva ut det, även om det är default-värdet.
  • Installera autofs på dina klienter och server.
  • Konfigurera autofs så att den monterar /home/$USERNAME från användarens hemkatalog på NFS-servern. Om användaren mytestuser har en hemkatalog där filerna ligger under /home2/mytestuser på servern, ska den monteras under /home/mytestuser på klienten. Gör /home till en indirekt monteringspunkt - det vill säga att automounter automatiskt monterar underkataloger för /home, men inte /home själv. Du behöver antagligen en post i LDAP per användare.

    Läs och följ förslagsvis Ubuntu-wikins AutofsLDAP-guide. I exempel-LDIF-filen, se på posten med dn cn=lionel,ou=auto.home,ou=automount,ou=admin,dc=example,dc=com. Fundera på vad mytestuser i exemplet ovan hade haft för värden på attribut och dn.

  • Kontrollera att dina test-användare kan logga in och att deras hemkataloger monteras in korrekt

Utöka ert skapa-användare-skript från Lab 7. LDAP så att användarens hemkatalog skapas i antigen /home1 eller /home2.

Ett konto ska kunna skapas på servern, och sedan loggas in med från godtycklig klient där användarens hemkatalog ska nu monteras in vid inloggning. Detta kan kräva uppdatering av LDAP-katalogen med automount-information.

Redovisning

För denna labb ska du besvara frågorna ovan (en påminnelse [231211]: glöm inte de allmänna riktlinjerna om att ha med exempelutdata) samt skriva automatiserade tester som visar att din NFS-server och autofs är korrekt uppsatta.

Några av sakerna att testa
  • Vilka kataloger exporteras till vilka klienter
  • Monteras /usr/local in vid uppstart (boot)
  • Med vilka rättigheter exporteras olika kataloger
  • Används LDAP för auto.master

Fotnoter

  1. Maskinerna vi kör i kursen är Debian och inte Ubuntu, dock är Ubuntu ett Debian-derivat, vilket innebär att mycket är snarlikt. return

Changelog innevarande termin

  • 241107: Uppdaterat NIS-krav till LDAP-krav.
  • 241107: Lade till understrykande av att de allmänna instruktionerna ska följas.
  • 241111: Lade att man uttryckligen ska konfigurera NFS-exports med de angivna inställningarna.
  • 241115: Strykt NIS-rester.
  • 241128: Strykt NIS-aktig formulering, lagt till tips om Ubuntus AutofsLDAP-guide.
  • 241212: Språklig småfix, bakgrundsformattering NFS4-delen.
  • 241212: Förtydligande om fstype och portar i NFSv4-delen. Om din lösning kräver port 111 och är skriven innan dagens datum, oroa dig inte.


Sidansvarig: Anders Fröberg
Senast uppdaterad: 2024-12-12