Göm menyn

Professor Marco Kuhlmann berättar om assistentskap, och ger tips både om hur en kurs bör fungera och tips åt assistenter i klassrummet.

Huvudstudierektor Peter Dalenius (som också är studierektor vid avdelningen AIICS) berättar om vilka roller IDA ofta letar efter, och ger tips om hur man kan arbeta i labbsalen.

Lektor Eva Ragnemalm berättar om att hjälpa studenter förstå, och balansen mellan arbetsliv och fritid.

Tips för arbetet i labbsalen

  • Göm dig inte bakom datorn. Rör dig i labbsalen och snegla lite på vad folk håller på med. Var tillgänglig. Det är ofta en lägre tröskel att fråga en labbassistent i närheten, än att skriva upp sig på en hjälplista (även om de i många fall är helt nödvändiga).

  • Presentera dig! Framförallt i början kan det vara otydligt vem som är labbassistent. Vid första tillfället är det bra att presentera sig.

  • Tål tystnad. Ge studenterna utrymme, även utrymme att göra fel och upptäcka det. Fundera på hur mycket svar du vill ge.

  • Bygg en bra relation med studenterna genom att visa dig engagerad. Uppmuntra och beröm studenter när det går bra. De får då lättare till att fråga om vad de undrar.

  • Prata med alla! Se till att tala med alla i labbparet. Det är lätt hänt att man vänder sig till ena personen i labbparet (eller svarar när den som är mer mer aktiv eller ställer fler frågor). Var på vakt så att du inte faller in i det mönstret.

  • Alla ska få skriva. Se till att båda i labbparet faktiskt får skriva. Det är lätt hänt att en i labbparet sitter med tangentbordet. Det kan bero på vana eller bara på grund av självförtroende. Försök att (utan tvång) se till att båda får chansen. Båda labbpartners bör kunna utveckla program, och det bör inte bli kaotiskt om "fel" person satt vid tangentbordet under en redovisning där något gick fel. Alla ska kunna navigera genom kodbasen, tolka felmeddelanden och hantera dem. Är det framförallt en som gjort det konkreta kodandet, kan det bli svårt. Det kan såklart vara frustrerande för båda labbpartners (åtminstone till att börja med).

  • Lös inte bara studenters problem. Ge studenter hjälp, strategier och verktyg för att lösa problem själva (hur upptäcker man det här felet? Hur hittar man lösningar?).

  • Om något går fel, hjälper det ibland att få folk att förklara vad de trodde borde hända. Ibland gör själva förklarandet att de ser luckor (jämför rubber duck debugging). Var sparsam med att ta över tangentbordet själv.


Sidansvarig: Anders Märak Leffler (tekniskt)
Senast uppdaterad: 2020-02-04