Göm meny
Gäller för: HT25

Kursinformation

Kursen är indelad i sex löst organiserade teman.

De flesta uppgifter görs i par, men all examination är individuell. Efter tema 3 bildar ni nya pargrupper för att ni ska prova på att programmera med nya människor.

Varje tema kommer att innehålla följande moment:

Tema 4-6 innehåller också:

Kursens moment syftar till att bidra till följande färdigheter och kunskaper:

  • Grundläggande programmeringsfärdigheter: För kognitionsvetare är programmering viktigt som verkyg, men även de begrepp som hör ihop med datalogi och programmering är viktiga att ha med sig.
  • Kunskap om grundläggande IT-teknik: Programmeringsfärdigheter behöver dock även kopplas ihop med den tekniska miljö som de används inom. I denna kurs går vi igenom tekniska begrepp som ni kan bygga vidare på i senare kurser.
  • Diskret matematik: Grundläggande förståelse av begrepp och notation som används inom diskret matematik.
  • Förstå datalogiska problem: Innan man kan lösa ett problem måste man i de allra flesta fall förstå det. Det gäller inte bara datalogi, utan även andra ämnesområden inom kognitionsvetenskap: statistik, kognitiv psykologi, människa-dator-interaktion, lingvistik, etc.
  • Dela upp problemet: När det kommer till att lösa problem på ett datalogiskt sätt, försöker man dela upp problemet i delproblem, lösa delproblemen och sedan sätta ihop dessa lösningar till en enhet som löser det större problemet. Detta innebär både modellering och arbete på olika abstraktionsnivåer.
  • Implementation, testning, felsökning: När det kommer till implementationen av lösningen på problemet lönar det sig att jobba metodiskt, både när det gäller själva lösningsimplementationen, men inte minst när det kommer till att testa implementationen (koden) och felsöka den.

Tidsåtgång och självstudier

  • 12hp ~320 timmar totalt över 20 veckor.
  • Kursen är designad för 40 % fart dvs ca 16h/vecka (parallell kurs ca 24h/vecka).
  • 5-8h schemalagt per vecka → 8-11h självstudier per vecka.
  • Hur många timmar självstudier som faktiskt behövs för varje individ varierar.

Kursplan, examination och studieanvisning

Varje kurs på universitetet har en kursplan som beskriver de kursmål som en kurs har. Kursmålen beskriver graden av förståelse för de olika målen som du som student bör kunna uppvisa efter en genomgången kurs. Dessa kursmålsbeskrivningar använder sig av terminologi från Blooms taxonomi.

Examinationsmomenten på en kurs ska vara utformade på så sätt att de examinerar de kursmål som finns uppsatta för en kurs. Vidare ska undervisningen och kursdesignen vara sådan att den bidrar till att hjälpa dig som student att uppfylla kursmålen.

Studier och upplägg på det faktiska kurstillfället beskrivs i kursens studieanvisning. Denna kan ha olika utseende beroende på vilken institution som kursen går på och vilka behov som finns för kusen. För 729G46 utgör den här kurshemsidan studieanvisning med särskild referens till Kursaktiviteter.

Korta beskrivningar av moment på kursen

Föreläsningar

Föreläsningarna är orienterande och är tänkta att fungera som introduktion till varje tema. Föreläsningsbilder och litteraturhänvisningar hittar ni på sidan Slides & Litteratur samt på varje Tema-sida. Föreläsningarna är inte tänkta att vara heltäckande eller tillräckliga för att kunna lösa alla uppgifter utan att själv söka information, de är till för att göra den processen lättare och snabbare.

Storseminarier

På storseminarierna gör vi förberedande övningar inför det egna laborationsarbetet. Dessa är tänkta att fungera som ett mer praktiskt komplement till föreläsningarna. De övningar som görs på storseminarierna behöver inte lämnas in. Ni får, men behöver inte, jobba i samma pargrupper som ni bildat för programmeringsuppgifterna. Inför varje storseminarie finns ett kortare förberedelsematerial som ni ska gå igenom och som introducerar de koncept som behandlas på själva seminariet. Om man har en egen laptop så är det rekommenderat att ta med sig den till storseminariet.

Det finns två separata spår för storseminarierna:

  • En sak i taget: Här diskuterar vi och övar kring de begrepp som studiematerialet tar upp i lugnt takt och gör inga utvikningar. Inriktningen passar dig som vill förstå teorin innan den appliceras praktiskt, vilket kanske kan funka bra för dig som inte programmerat alls tidigare.
  • Experimentering: Seminarieledaren kommer dela ut uppgifter som löses i mindre grupper. Därefter redovisas en lösning som diskuteras. Detta passar för dig som gärna testar dig fram och som förstår bäst när du fått arbeta med något. Det kommer bli mycket exempel på kod. Vi kommer inte att repetera studiematerialet, utan det förväntas du ha läst i förväg. Detta spår kanske särskilt passar dig som har lite tidigare erfarenhet av programmering.

Seminarier

Under Tema 1-2 använder vi seminarierna för att gå igenom olika IT-begrepp. Detta sker genom att ni genomför demonstrationer för varandra i mindre grupper och diskuterar dessa.

Under Tema 4-6 använder vi seminarierna för att ni ska få möjlighet att förbereda och diskutera innehållet i rapporterna som hör till temat.

Programmeringsuppgifter

Under Tema 1-3 kommer vi arbeta med många mindre programmeringsuppgifter som automaträttas. Dessa är till för att lära sig hur programmeringsspråket Python fungerar och hur problemlösningstänket som krävs för programmering fungerar på liten skala.

Till Tema 4-6 hör istället större Temauppgifter där ni ska programmera. Vid det här laget förväntas ni vara någorlunda trygga med Pythons syntax och hur man bearbetar olika typer av data och vi lyfter blicken till att bygga lite större program och våra egna klasser och objekt. Ni jobbar i par och det finns schemalagda laborationstillfällen för eget arbete med dessa uppgifter.

OBS! Det krävs mer tid än endast de handledda tillfällena för att hinna göra klart programmeringsuppgifterna.

Inlämningsuppgifter

Inlämningsuppgifterna till Tema 4-6 är rapporter som görs i par och lämnas in via Lisam. Se

Kurslitteratur

Enligt policy för kurser på kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap, tillämpas principen för “offensiv kunskapsinhämtning” på denna kurs. En stor del av den praktiska färdigheten att hantera IT och programmering är att veta var man ska söka information.

Att veta var och hur man söker information kring IT och programmering är en viktig färdighet inom IT och programmering. Därför ges inga explicita läshänvisningar i denna kurs. Däremot står nyckelbegrepp för varje moment i instruktioner och anvisningar. Använd dessa som utgångspunkt när du läser kurslitteraturen. Du kommer inte behöva läsa alla sidor i alla böcker.

Om du skulle köra fast, eller vill diskutera kurslitteraturen m.m. efter att själv ha försökt söka eller identifiera relevanta avsnitt, är du självklart välkommen att göra det! Skicka ett e-post eller ställ en fråga på något schemalagt tillfälle.

Kurslitteratur

Ingen av nedanstående kurslitteratur är obligatorisk.

Programmering i Python

Informationsteknik

  • Lunell, H. (2011). Datorn i världen, världen i datorn: en introduktion till data- och informationsteknik. Studentlitteratur AB.

Datavetenskap

  • Janlert, L.-E. (2015). Tänkande och beräkning: en inledning till datavetenskap och kognitionsvetenskap. Studentlitteratur AB.
  • Abelson, Harold and Sussman, Gerald Jay (1996). Structure and Interpretation of Computer Programs, 2nd Edition. MIT Press.PDF
    • Bredvidläsning för den nyfikne och något mer erfarne. Ger ett helt annat perspektiv på programmering och introducerar det programmeringsspråk (Lisp) som användes i kogvet-programmets introduktionskurs i programmering innan vi gick över till Python. Ej lämplig för den som är helt ny till programmering men är mycket intressant för den som vill vidga sina perspektiv. En tillhörande föreläsningsserie som är äldre än examinatorn i denna kurs finns på Youtube om man söker på Structure and Interpretation of Computer Programs.

Matematik

  • Kuhlman, M., & Dahllöf, M. (2014). Matematik för språkteknologer. Kapitel 1-3, Kapitel 4-5
  • Jonasson, J., & Lemurell, S. (2013). Algebra och diskret matematik, Andra upplagan. Studentlitteratur AB.

Referenshantering (för rapporter under andra halvan av kursen)

Om fusk: Disciplinnämnden

Kapitel 10 i Högskoleförordningen innehåller de bestämmelser som gäller alla universitet relaterade till bl.a. fusk, förhindrande av undervisning och annan verksamhet, samt trakasserier och diskriminering. När det gäller fusk tillämpas följande definition:

[att] med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas

Vid Linköpings universitet hanterar Disciplinnämnden alla ärenden.


Sidansvarig: Johan Falkenjack
Senast uppdaterad: 2025-08-10