729G41 Avslutningskurs för kognitionsvetenskap

Seminarieinformation

Till seminarium 1 - 4 förväntas deltagarna förbereda sig genom att läsa relevant litteratur hämtad från tidigare kurslitteratur inom temat, samt förbereda inlägg kring alla de frågor som anges nedan. Till seminarium 4 finns också en lektion som ger bra förberedelse.

Vid det 5:e seminariet presenteras och diskuteras de examinaerande essäerna.

Diskussionsteman för seminarierna

OBS! Den föreslagna litteraturen ska ses som inspiration till diskussion av frågorna, läs den selektivt och översiktligt, artiklarna kommer INTE att diskuteras i detalj.

Seminarium 1: Teori

Förslag på litteratur:

• Kapitel ur Bermudez: Physical symbol systems and language of thought, The integration challenge, Organisation of the mind - modularity
• Thagard, P. (2009). Why cognitive science need philosophy and vice versa, Topics in Cognitive Science.
• Polger, T. Shapiro, L. (2017). On Multiple Realization UOPBlog
• Searle, John. R. (1980). Minds, brains, and programs. Behavioral and Brain Sciences 3 (3): 417-457

Förslag på frågor:

• Kan datorer tänka?
• Hur bidrar olika förklaringsnivåer (neuro, individ, situerad) och Delämnen (datalogi, psykologi, lingvistik,...) till förståelse av mänsklig och maskinell kognition?
• Är integrationsutmaningen viktig, hur långt har vi kommit, kommer vi någonsin nå ända fram?
• Vilken/Vilka kognitionsvetenskapliga teorier har varit viktigast för dig i uppsatsarbetet, varför och hur?

Seminarium 2: Metod

Förslag på litteratur:

• Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorikPedagogisk Forskning i Sverige. årg 6 nr 4 s 270–292
• Norman, G. (2017). Generalization and the qualitative–quantitative debate. Advances in Health Sciences Education volume 22, pages 1051–1055
• Simon, H. (1995). Artificial intelligence: an empirical science Artificial Intelligence, Volume 77, Issue 1, August 1995, Pages 95-127
• Zimmerman, J., Forlizzi, J., & Evenson, S. (2007). Research through design as a method for interaction design research in HCI. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (San Jose, California, USA, April 28 - May 03, 2007), CHI ’07, pp. 493-502. New York, NY.: ACM

Förslag på frågor:

• Finns kvalitativ och kvantitativ metod? Vad är i så fall skillnader, fördelar och nackdelar? När och hur kan/bör man använda dem?
• På vilket sätt kan programmering, modellering och design fungera som vetenskaplig metod?
• Varför är vetenskaplig träning, med många olika metoder, viktigt (eller inte) för Kogvetare?
• Finns det skillnader i hur metoder används i forskning vs "verkligheten" (näringsliv)?
• Vilken/vilka metoder använder du i uppsatsen, vilka möjligheter/begräsningar har du upplevt?

Seminarium 3: Tillämpning och olika kompetenser

Förslag på litteratur:

• Spelt, E.J.H., Biemans, H.J.A., Tobi, H., Luning, P.A., & Mulder, M. (2009). Teaching and Learning in Interdisciplinary Higher Education: A Systematic Review Educ Psychol Rev, 21, 365-378.
• Benson, T.C. (1982). Five Arguments Against Interdisciplinary Studies.
• Newell, William. (1983). The Case for Interdisciplinary Studies: Response to Professor Benson's Five Arguments. Issues in Integrative Studies. 2. 1-19.
• Conroy, S. (2019). Cognitive science is fundamental to business success, Från constantmentor.com
• Alumniundersökning, distribueras via mail

Förslag på frågor:

• Vad är tvärvetenskapligt tänkande, hur yttrar det sig på Kogvet?
• Vad är en kognitionsvetenskaplig tillämpning? Hur förhåller det sig till mer teoretisk kognitionsvetenskap?
• Vad skiljer en kogvet UxD/HF/Språktek från en Ingenjör/Psykolog/Systemvetare/Datalingvist? (t ex teorier, metoder,tvärvetenskap,...)
• Vad gör dig attraktiv på arbetsmarknaden, vad är dina styrkor?
• Kan du identifiera behov av framtida kompetensutveckling?

Seminarium 4: Kognitionsvetarens roll i samhället

Förslag på litteratur:

• Höök, K. (2015). Digitaliseringen av det Vardagliga. I: Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter (SOU 2015:65). (pp.165-194). Statens utredningar (SOU)
• Vinnova (2018). Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhället, Kap 6, 4.2
• O'Neil, C. (2016) Weapons of math destruction: How big data increases inequality and threatens democracy Talks at Google 2016.
• AI replicating same conceptions of gender roles that are being removed in real world
• Marsden, N., & Haag, M. (2016). Stereotypes and Politics: Reflections on Personas. In Proceedings of the 2016 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI '16), (pp. 4017-4031). New York, NY: ACM.
• Raghavan, B., & Pargman, D. (2017). Means and Ends in Human-Computer Interaction: Sustainability through Disintermediation In Proceedings of the 2017 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI '17) (pp. 786-796). New York: ACM.
• Dilemman från spelseminariet

Förslag på frågor:

• Vad ser du för möjligheter och risker med AI, automation, digitalisering, t ex etiska aspekter? Vad kan du/ni som kognitionsvetare göra för att bidra till positiva resultat inom dessa områden?
• Hur kan normer och normkritik inverka och påverkas av en kognitionsvetares arbete?
• Vad är kognitionsvetarens roll i samhället, hur du/ni kan bidra till bättre samhälle?
• Hållbar utveckling - Vad är viktiga personliga och professionella dilemman man kan ställas inför och hur hanterar man dem?

Seminarium 5: Sammanfattande reflektioner

Under seminariet diskuteras varje essä 15 minuter. Detta inleds med att författaren kort, max 3 min, introducerar texten, varpå diskutanter kommenterar och diskuterar texten. Sedan bjuds andra in att kommentera. Kommentarer under själva seminariet uppmuntras att handla om textens struktur, argument, reflektioner, tips på förbättringar etc. Kommentarer på korrekturnivå, t.ex. stavfel och grammatiska problem, om sådana finns, uppmuntras istället att ges till författaren efter seminariet.

Sidansvarig: Annika Silvervarg
Senast uppdaterad: 2022-03-14