Hide menu

Frida – dyslexi

 

Frida är en persona skapad av Kristina Vegelius till projektet EasyReader, som också utvecklar stöd till bland annat dyslektiker. Den är baserad på sex intervjuer med personer med läs- och skrivsvårigheter, utförda av Kristina Vegelius under våren 2011. Denna persona har kompletterats med information från intervjuer med två personer med läs- och skrivsvårigheter, utförda av Maja Schylström under sommaren 2011. Information som framkom i dessa intervjuer, som i högre grad fokuserade på informationssökning, var att det kan vara väldigt svårt att komma på rätt sökord. I en del av dessa scenarier föreslås olika lösningar på det problemet.

Frida* (primärpersona)

Frida är 24 år gammal och läser psykologprogrammet i Linköping. Hon har läst i två år och har under hela studietiden bott i en studentlägenhet i Ryd.

På psykologprogrammet använder de studiemetoden PBL, problembaserat lärande. Frida är med i en basgrupp som regelbundet träffas för att komma på frågeställningar utifrån olika scenarier. Efter mötet försöker Frida svara på dessa frågor, genom att hitta väsentlig litteratur inom området. Detta innebär mycket letande bland böcker och artiklar, vilket tar mycket tid för Frida, som har läs- och skrivsvårigheter. Det tar lång tid att läsa in sig på ämnet och att hitta bra litteratur tar ännu längre tid. Det tycker hon stundtals är jobbigt.

Det var inte förens Frida började på universitetet som hon tog kontakt med dyslexipedagogen på Linköpings universitet för att få en utredning där det fastslogs att hon hade läs- och skrivsvårigheter. I och med det fick Frida 50% längre tid på både salstentor och hemtentor, vilket hon känner är väldigt bra. Även om hon inte alltid behöver den tiden, blir hon lugnare av det och får av den anledningen bättre resultat. Hon skulle också kunna använda sig av talböcker men tycker att det tar mer energi att få fram dem än det ger att lyssna på, då hon dels känner att det tar för lång tid och att hon tröttnar och glömmer bort att lyssna.

Frida tycker ibland att det är svårt att komma på vilket ord hon ska söka på för att få fram relevanta resultat. Om det tar lång tid och hon inte kommer på något hon själv tycker är bra brukar hon fråga en kompis. Hon tycker det är jobbigt om hon har slösat bort tid på att söka på fel ord, och det är en anledning till att hon helst inte söker information på egen hand.

När Frida pluggar utgår hon ifrån frågeställningarna och punkterna från basgruppen och letar litteratur genom att dels söka på internet och dels fråga äldrestudenter och klasskompisar om tips. Om ämnet är helt nytt för henne börjar hon läsa på Wikipedia för att få ett hum om vad det handlar om. Sedan försöker hon välja den litteratur, som följer en tydlig struktur, som tar upp en sak i taget och som om möjligt är på svenska, då hon har mycket svårare för engelska. Den tydliga strukturen gör att det blir lättare att förstår vad texten handlar om. Om texten är luftig med mycket styckindelningar blir hon ännu gladare då det underlättar förståelsen ännu mer. När hon är nöjd med den litteratur hon har funnit börjar hon läsa långsamt och metodiskt, med ett färgat papper som hon använder som markör för vilken rad hon är på, samtidigt som hon stryker under och antecknar. Efter det går hon tillbaka och skriver en sammanfattning om det som hon tycker verkar viktigt. Om det finns en sammanfattning i boken eller artikeln brukar hon jämföra sin sammanfattning med bokens för att se om hon har fattat rätt. Om det inte finns frågar hon sina kompisar om hon har förstått rätt. Om det finns en sammanfattning händer det ibland att hon läser den först, eftersom att hon tycker att det är lättare att förstå innehållet i en text om hon redan innan vet vad den handlar om. Det som är svårt med läsning är nämligen att det tar så mycket energi att koda av ett ord att det inte finns energi kvar att förstå helheten.

Frida pluggar gärna tillsammans med andra klasskompisar för att kunna diskutera och fråga om saker hon läser, så hon kan vara säker på att hon har förstått rätt. Att läsa tar väldigt lång tid eftersom att hon inte kan skumläsa vilket gör att hon måste lägga mer tid åt läsningen än andra i hennes klass, det krävs att hon är disciplinerad och alltid ligger lite före alla andra. Trots det måste hon prioritera vad hon läser för trots att hon läser mer än andra hinner hon inte med allt hon skulle önska.

Fridas mål:

Att kunna bidra till basgruppsdiskussionen: När det har gått en knapp veckas tid är det basgruppsmöte igen där Frida och hennes grupp diskuterar det de har läst. Frida tycker att det kan vara svårt att hänga med i diskussionen om man inte har läst tillräckligt eller rätt. Frida tycker att det ger mer de gånger hon har något att bidra med, vilket varje vecka är hennes mål.

Att kunna hitta väsentlig information snabbt: Frida tycker att det är jobbigt att hitta rätt information och önskar att det skulle gå smidigare att hitta bra böcker och artiklar.

Att kunna förstå essensen i texter: Ibland är det svårt att veta vad som är essensen i en text. Fridas mål är att förstå vad som är viktigt i alla texter hon läser.

 

Scenarier

 

Nu – sökning idag

Vem? Frida. Studerar psykologi vid LiU och har dyslexi.

När? På eftermiddagen, Frida sitter och pluggar tillsammans med ett par kompisar i hennes basgrupp.

Vad? Frida ska läsa på om en typ av personlighetsstörning som hennes basgrupp har fått i uppgift att skriva om. Hon tycker det är svårt att komma på rätt sökord, och är osäker på om sökorden hon provar är rättstavade, så efter en stund frågar hon en kompis vad hon söker på för att få fram relevanta resultat. När Frida har fått några tips på nyckelord testar hon att söka på ett av dem, och får då fram en lång lista på resultat.  Hon hoppas på att hitta en extra lättläst artikel som ändå beskriver diagnosen utförligt. Under varje sökträff finns några rader text citerade från webbplatsen, och Frida försöker med hjälp av dem bedöma om artikeln är lättläst eller inte, men eftersom hon har svårt för att skumläsa tar denna kontroll en hel del tid. Hon upptäcker inga uppenbara skillnader mellan de olika träffarna och går därför in på den första. Det första hon kontrollerar är om texten är luftig och om textstorleken är tillräcklig. Det är ganska mycket att läsa och texten är ganska liten och hoptryckt, så Frida går tillbaka till söksidan och provar träff nummer två. Här är texten bättre presenterad, men meningarna är långa och det är ganska svåra ord, vilket gör texten jobbig att läsa. Hon backar igen och letar bland sökresultaten efter någon webbplats hon känner igen och vet brukar skriva bra, men det finns ingen som är bekant. Hon provar det tredje sökresultatet och upptäcker att texten är ganska krånglig även här, men orkar inte leta längre. Det tar en stund för Frida att bedöma om en text är tillräckligt bra eftersom hon måste läsa ett par stycken för att få en bild av textens generella stil, och det tycker hon är jobbigt och tar för lång tid, och hon behöver spara sin energi till att faktiskt ta till sig information. Därför väljer hon att läsa den tredje texten trots att den inte är så lättläst som hon hoppats, och hon tappar snabbt lusten när hon hela tiden hakar upp sig på långa ord.

Var? På Linköpings universitet.

Varför? För att Frida snabbt vill hitta lättläst information. Hon vill känna att hon kan ta till sig information i samma takt som de andra, och bidra till deras gemensamma arbete.

Hur? På Fridas laptop, som hon använder till det mesta.

Plus: Frida kan snabbt se om layouten på en text passar henne.

Minus: Frida har svårt att komma på ett bra sökord, och det finns inget stöd för hennes problem. Det korta citatet som står under varje träff är inte tillräckligt för att bedöma textens läsbarhet. Det tar tid för Frida att bedöma om texten ligger på en lagom språklig nivå. Hennes ork tar snabbt slut och hon tvingas läsa texter hon egentligen inte är nöjd med.

? – Hur lång tid tar det för Frida att bedöma om texten är relevant, är det ett problem? Har psykologstudenter några standardsajter som de ofta använder för att läsa information? Det är också lite osäkert om Frida låter sig hindras av dålig layout på texten eller om hon löser det på andra sätt med något hjälpmedel.

! – På något sätt måste Frida få stöd för att snabbt hitta rätt sökord. Olika alternativ skulle kunna vara att hon själv har möjlighet att klicka sig fram till ett sökord via olika kategorier, se t ex wikipedia. Ett annat alternativ är att hon får synonymförslag eller förslag på relaterade sökord när hon gör en sökning.

 

Söksida – synonymhjälp

Vem? Frida. Studerar psykologi vid LiU och har dyslexi.

När? Frida sitter själv och studerar.

Vad? Frida ska läsa på om en typ av personlighetsstörning som hennes basgrupp fått i uppgift att skriva om. Hon hoppas hitta en lättläst text eftersom hon har läs- och skrivsvårigheter och det går snabbare att läsa dessa. Hon vill även ha hjälp med att hitta rätt sökord, eftersom hon tycker det är svårt och det ofta drar ut på tiden innan hon kommer på ett bra nyckelord. Hon använder en av skolans datorer och kan med hjälp av den komma åt sökmotorn Webblättläst. Hon skriver in ett ord hon tror skulle kunna passa i sökrutan och får då upp en webbsida med resultat. Frida har dock stavat lite fel, och webbsidan föreslår ett annat ord, vilket hon accepterar. Vid sidan om sökresultaten ser Frida andra förslag på ord som är synonymer eller relaterade till det hon sökte, och hon ser att ett av dem nog skulle passa mycket bättre, så hon klickar på det. Nu får hon istället upp träffarna för det sökordet, och hon kikar lite på resultaten. Eftersom hon använder Webblättläst sorteras träffarna efter hur lättlästa de är istället för relevans, baserat på Läsbarhetsindex (LIX). Frida vet att LIX brukar ge bra resultat, men hon vet att hon kan välja andra mått om hon vill. Under varje resultat finns som vanligt en kort beskrivning och citat från texten, och Frida tittar som vanligt på dessa för att avgöra vad som verkar relevant. En av träffarna på förstasidan verkar vara precis vad hon letar efter, så efter att ha kollat att dess LIX-värde verkar ligga på en lagom nivå klickar hon på den. Texten beskriver diagnosen hon undersöker och nu slipper Frida kolla flera olika texter för att försöka hitta den mest lättlästa. Nu kan hon lägga sin energi på att läsa den text hon faktiskt ska använda, istället för att försöka läsa flera svåra texter och på måfå försöka leta efter ett resultat med ett bra språk. Detta sparar mycket tid för henne och hon blir mindre trött då hon får läsa texter som är anpassade efter hennes behov.

Var? På Linköpings universitet.

Varför? Frida har svårt att komma på rätt sökord. Ofta kan hon fråga en kompis men nu studerar hon på egen hand, och då är hon tacksam för den hjälp hon kan få av webblättläst.

Hur? Frida söker på en av skolans datorer.

Plus: Frida har inte sin laptop med sig men kan fortfarande använda webblättläst. Hon får hjälp att hitta ett bra sökord och kan snabbt hitta ett lättläst text vilket sparar mycket tid.

Minus: Att ett mått är förvalt kan ha den negativa effekten att en användare inte kollar upp de andra måtten för att se vad som skulle passa bäst.

? – Hur komplicerat är det att få webbplatsen att föreslå synonymer? Frida måste fortfarande avgöra om en träff är relevant genom att läsa texten, hur hjälper vi henne med det?

! – Andra sätt att hjälpa Frida med att hitta rätt sökord kan vara att låta henne klicka sig fram till ett sökord genom att lista kategorier och underkategorier. T ex: Vetenskap – Psykologi – Psykiska störningar – Bipolär sjukdom (Wikipedias hierarki)

Söksida 2 – dölja svåra texter

Vem? Frida (persona). Studerar psykologi vid LiU och har dyslexi.

När? Dagtid, Frida sitter själv och studerar.

Vad? Frida ska läsa på om en typ av personlighetsstörning som hennes basgrupp fått i uppgift att skriva om. Hon hoppas hitta en lättläst text eftersom hon har läs- och skrivsvårigheter och det går snabbare att läsa dessa. Hon använder ofta sökmotorn Webblättläst när hon letar efter texter i en studiesituation, eftersom hon vet att texter om psykologi brukar vara väldigt formella och krångligt skrivna. Hon söker på diagnosen och får en sida med resultat. Eftersom hon använder webblättläst är träffarna sorterade efter läsbarhetsmåttet LIX, men Frida väljer istället att sortera efter Nominal Ratio. Hon kikar lite på träffarna på första sidan, men hittar ingen som verkar passa bra. Därför väljer hon att sortera om träffarna efter relevans, men också att dölja de träffar som har ett NR-värde över 1,2. Nu kan hon snabbt hitta en träff som är relevant, men behöver inte oroa sig för att texten inte är läsbar.

Var? På universitetet.

Varför? Frida vill hitta en text som är relevant utan att vara för svår. Det är även viktigt för henne att texten är trovärdig, och väljer därför bort Wikipedia och liknande sidor.

Hur? På Fridas egen laptop.

Plus: Frida kan själv välja läsbarhetsmått och välja bort de träffar som har ett högt värde, och alltså är svårlästa. Det sparar henne mycket tid att slippa värdera texterna eftersom hon vet att alla texter passar henne.

Minus: Risken då hon döljer vissa träffar är att hon får fel bild av vilken typ av information som finns.

? – Hur stor blir skillnaden när man sorterar om från läsbarhet till relevans? Hur svårt är det att hitta relevanta resultat när sökningen är sorterad efter läsbarhet?

! – Frida är här ganska insatt i de olika läsbarhetsmåtten. Det kommer inte en ny användare att vara, hur ska måtten beskrivas på ett enkelt och läsbart sätt?

Eget program 1 – sökning i flera steg

Vem? Frida (persona)

När? Frida studerar.

Vad? Frida letar efter en lättläst text och öppnar ett program hon har installerat på datorn. Programmets startsida visar det första steget hon ska genomgå för att göra en sökning, som är att välja läsbarhetsmått. LIX är förvalt, men Frida kan även läsa om de andra måtten och välja dem om hon vill. Hon använder ofta LIX, men då hon ska söka information om ett sjukdomstillstånd och inte vill att programmet ska sortera bort resultat med långa ord så väljer hon istället NR, för att språket ska vara mer informellt. Hon kan även välja att kombinera två mått eller låta ett mått stå för till exempel 70% av bedömningen och ett annat mått för 30% av bedömningen. Nu tycker Frida att det räcker med ett mått och väljer att gå vidare till nästa steg. Här får Frida skriva in ett sökord vilket hon gör. Hon trycker på Sök vilket tar henne till sista steget, resultatsidan. Här rankas sökresultaten efter hur lättlästa de är enligt måttet NR. Under varje sökresultat finns lite information om träffen och ett citat på minst två meningar för att Frida ska kunna få en uppfattning om hur texten är. På resultatsidan finns även en beskrivning av vad de olika NR-värdena motsvarar, och Frida jämför med dem. Hon vill att NR-värdet ska vara lägre än vanliga akademiska texter, men inte så lågt att texten blir för banal. Hon hittar en text med ett lagom NR-värde som verkar relevant, och klickar på länken. Den öppnas i Fridas webbläsare och hon kan se om den verkar passande, samtidigt som programmet med sökresultaten också finns tillgängligt. Frida tycker att texten verkar bra, men bestämmer sig för att prova LIX istället för NR för att se om hon får andra resultat då. På resultatsidan kan hon ändra från NR till LIX, och då rankas sökresultaten om efter det måttet istället. Frida öppnar en av de länkarna och tycker även att den passar bra. Hon är nöjd med att ha fått snabb hjälp att hitta lättlästa texter och att ha fått välja mått själv.

Var? Fridas studieplats, i detta fall biblioteket

Varför? Frida vill ha hjälp med att hitta texter som inte är för formella, utan att själv behöva bedöma varje text.

Hur? På Fridas egen dator.

Plus: Frida kan välja vilket mått hon vill, eller en kombination av flera.

Minus: Hon kan bara använda webblättläst om hon har sin dator med sig.

? – Hur får Frida information om de olika måtten utan att det tar för mycket av hennes tid?

! – Tanken är att programmet ska vara utformat som en wizard, där Frida går igenom ett antal steg. Hur många och vad de ska innehålla är ännu inte bestämt.

Eget program 2 – hjälp att hitta rätt ord

Vem? Frida.

När? Frida studerar.

Vad? Frida ska läsa på om barnpsykologi inför nästa basgruppsträff. Hon hoppas hitta en lättläst text eftersom hon har läs- och skrivsvårigheter och det går snabbare att läsa dessa. Hon går in på Googles söksida och funderar över vad hon borde söka på. Hon kommer på att hon just installerat ett program som kan hjälpa henne med detta. Det finns en ikon längst ner på skärmen som hon klickar på, och öppnar programmet som lägger sig som en popup över googles webbsida. Då får Frida först välja ett läsbarhetsmått som passar henne. LIX är förvalt, men hon ser att det finns information om de andra måtten och låter programmet läsa upp den för henne. Hon vill inte att texter med långa ord ska sorteras bort, men vill att texten ska vara lite mer informell, så hon väljer måttet NR. Sedan klickar hon på nästa, och programmet vill nu ha ett sökord. Hon ser att hon förutom att skriva in ett ord själv kan leta upp ett bra ord genom att klicka sig neråt i olika kategorier. Hon väljer vetenskap och psykologi, och kan därifrån klicka sig vidare till en term som hon tror skulle funka bra. Hon kopierar in den i sökfönstret, och klickar på Sök. Då minimeras pop-upen och Frida är tillbaka på Googles söksida. Resultaten sorteras så att de mest lättlästa resultaten ligger överst. Bredvid varje resultat finns dess NR-värde och en kort förklaring av vad det motsvarar. Frida hittar snabbt en träff som verkar relevant och som har ett passande NR-värde. Hon klickar på länken och börjar läsa. Texten verkar passa perfekt så Frida stänger ner Webblättlästfönstret. Hon är nöjd över att snabbt och smidigt kunna få hjälp att hitta det hon söker.

Var? På universitetet

Varför? För att Frida vill ha hjälp med att hitta rätt sökord, och få resultaten sorterade efter läsbarhet.

Hur? På Fridas egen dator.

Eget program – widget/plug-in

Vem? Frida

När? Frida studerar

Vad? Frida ska läsa på om barnpsykologi inför nästa basgruppsträff. Hon hoppas hitta en lättläst text eftersom hon har läs- och skrivsvårigheter och det går snabbare att läsa dessa. Hon går in på den sökmotor hon vanligtvis använder, och tack vare att hon nyligen laddat ner ett program som hjälper henne att hitta lättlästa texter kan hon modifiera sökningen lite. Under sökfältet kan Frida välja att förstora en ruta som lagts till av programmet. I den rutan kan hon välja att sortera träffarna efter hur lättlästa de är, och även välja vilket, eller vilka, mått de ska sorteras efter. Hon har bara använt tjänsten ett par gånger, så hon öppnar ett popup-fönster som innehåller mer information om de olika måtten. Frida tycker inte om att läsa så hon väljer att få texten uppläst för sig. När hon har fått en bra bild av vad de olika läsbarhetsmåtten innebär stänger Frida ner popup-fönstret och väljer måttet LIX. Hon gör sin sökning och nu sorteras resultaten efter sina LIX-värden istället för relevans. Frida kan nu vara säker på att texter hon läser passar henne. Hon är dock lite osäker på om hon valt rätt sökord, och ser därför över listan med synonymer och relaterade ord för att se om det finns något bättre.

Var? Frida pluggar ofta på universitetet, men den här tjänsten kan användas var som helst.

Varför? För att Frida vill kunna få hjälp att hitta lättare texter, utan att behöva förändra sitt sökbeteende mer än nödvändigt.

Hur? På Fridas laptop.

Plus: Frida behöver inte hålla en särskild webbplats i huvudet utan kan använda den sökmotor hon är van vid.

Minus: Tjänsten kan bara användas på en dator som har programmet installerat.

 

Skrivbordsapp

Vem? Frida

När? Frida söker information till en uppsats hon ska skriva.

Vad? Frida ska just påbörja informationssökning inför en mindre uppsats. Det är viktigt för henne att källorna är vetenskapliga och trovärdiga, men hon vill inte heller ha för svårlästa texter. Hon har läs- och skrivsvårigheter och textens utformning gör stor skillnad för hur lång tid den tar att läsa. Frida använder som vanligt sin egen dator som hon oftast tar med sig till skolan. Hon har nyligen installerat ett program som visas som en applikation på skrivbordet. Den tar inte mycket plats men kan förstoras när Frida vill använda den. Då kan hon skriva ett sökord i ett sökfält, och välja ett mått som bedömer hur lättläst texter är. Hon väljer måttet LIX, och att sökresultaten ska sorteras efter läsbarhet. Dock vill hon inte ha alltför enkla texter, så hon väljer att dölja de texter som har ett LIX-värde under 30. När hon trycker på Sök öppnas ett fönster i webbläsaren, där Frida kan se resultaten.

Var? Frida pluggar helst på universitetet, men hon kan lika gärna göra den här sökningen hemma, eller var som helst dit hon kan ta med sin dator.

Varför? För att Frida vill kunna hitta enkla texter snabbt.

Hur? På Fridas laptop.

Plus: Frida kan snabbt hitta tjänsten eftersom den hela tiden finns tillgänglig på skrivbordet.

Minus: Frida måste själv ladda ner och installera programmet, och tänka på att använda den tjänsten istället för sökmotorn hon är van vid.

? – Hur hittar Frida applikationen, när laddar hon ner den?

! – Det måste finnas tydliga instruktioner så att folk som vill ladda ner appen har förtroende för programmet och får veta exakt vad som kommer att hända innan de laddar ned det.

 

iPhone-app

Vem? Frida

När? Frida sitter på bussen mellan Linköping och Stockholm. Har tyvärr inte laptopen med sig, men kan använda sin iPhone istället.

Vad? Frida är lite stressad över skolarbetet som väntar henne den kommande veckan. Det är söndag eftermiddag och Frida är på väg hem till Linköping efter en helg i Stockholm. Hon vet att bussresan tar några timmar och ångrar att hon inte tog med sin laptop så att hon kan få lite jobb gjort på vägen. Frida har precis börjat samla artiklar till en uppsats, och hon vet att det brukar ta ganska lång tid att hitta bra träffar. Men Frida kommer på att hon kan använda sin iPhone för att leta information, så hon går in på en app hon laddade ner häromdagen. Hon får först skriva in ett sökord. Så fort hon skrivit in ordet dyker synonymer och andra relaterade ord upp nedanför sökrutan. Frida väljer en synonym som hon tror skulle funka mycket bättre, och hon blir lättad eftersom det ofta tar ganska lång tid för henne att komma på något som passar. Därefter trycker hon på nästa, och ombeds då välja läsbarhetsmått. Frida testar LIX, som är förvalt, men hon bestämmer sig för att läsa på lite om måtten och välja ett annat om hon inte blir nöjd med sökningen. Hon kan även välja att kombinera två mått, eller låta både lärbarhet och relevans stå för bedömningen. Hon väljer att låta läsbarhet stå för 70% och relevans för 30%. Sedan klickar Frida på Sök, och hon får då upp en sida med sökresultat. Frida kikar lite på de olika träffarna, och väljer en av dem som har ett lagom LIX-värde. Texten verkar vara precis det hon söker, och den har tillräckligt lättläst språk för att hon inte ska haka upp sig på krångliga ord. Dock vill hon inte läsa en lång text på en liten iPhone, så hon sparar sidan på sitt konto i webblättläst. På det sättet kan hon komma åt artikeln imorgon när hon kan läsa på en dator. Frida är nöjd med att kunna använda sin tid effektivt, och känner sig mycket mindre stressad när hon vet att alla artiklar hon hittar nu ligger och väntar på henne när hon börjar plugga imorgon.

Var? På bussen, men tjänsten kan användas överallt.

Varför? För att Frida vill använda sin tid effektivt trots att hon glömde sin dator hemma.

Hur? På Fridas iPhone.

Plus: Frida har alltid med sig iPhonen och har alltid tillgång till tjänsten. Frida kan även spara en text för att läsa senare.

Minus: Frida tycker det är jobbigt att läsa långa texter på iPhonen.

? – Hur ofta uppstår situationen att Frida verkligen vill studera och inte har tillgång till dator?

! – Dyslektiker har ofta svårt att läsa texter i litet format, och frågan är om de skulle använda en mobilapp för att söka information regelbundet. Texten måste vara så stor och tydlig som möjligt, och det är viktigt att man inte måste läsa texten via telefonen utan kan spara den till senare. 

 

 


* Bild från:

Image: photostock / FreeDigitalPhotos.net


Page responsible: Webblättläst - Frida
Last updated: 2015-04-27