Kunskapsprojektering och vetenskapsteori

Lectures
32 h

Recommended for
Kursen vänder sig till forskarstuderande inom informationssystemutveckling samt andra med intresse för forskningsplanering, kunskapsteori och forskningsmetodik.

The course was last given
VT 1999

Goals
Kursen skall ge kunskaper och färdigheter avseende planering av forskningsarbete (kunskapsprojektering) samt förståelse för dess kunskapsteoretiska grunder. Kursen skall också ge introduktion till vetenskapsteoretiska begrepp och synsätt, för att ge förbättrade förutsättningar att bedriva egen forskning.

Prerequisites
Inga särskilda förkunskapskrav.

Organization
Kursen består av två delkurser; kunskapsprojektering och vetenskapsteori. För kunskapsprojekteringen gäller en obligatorisk del och en frivillig fördjupningsdel. Den obligatoriska delen innebär utförande av kunskapsprojektering för en forskningsuppgift. Den frivilliga delen kan genomföras som exempelvis en mindre empirisk studie.

Contents
Kursen fokuserar forskningsarbete som kunskapsutveckling och särskilt problemställningar inom samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Väsentligt moment i kursen är inlärning och tillämpning av en metod för strukturerad och reflekterad forskningsplanering (kunskapsprojektering). Här ingår:

• Behov av och innebörd av kunskapsprojektering
• Kunskapsprojektering som forskningsplaneringsprocess
• Kunskapsteoretiska grunder för kunskapsprojektering
• Metodik/arbetsfaser i kunskapsprojektering
• Hantering av forskningsfrågor, perspektivanalys
• Kunskapskaraktärisering (analys av olika kunskapsformer)
• Val av forskningsstrategi och forskningsmetoder
• Olika typer av undersökningar (klassificering, strategier, tillförlitlighet)
• Olika undersökningsmetoder (främst intervju, observation, källanalys)
  
  Kursen behandlar även vetenskapsteori, där följande ingår:
• Vetenskap som process (forskning) och som produkt (kunskap)
• Viktiga kunskapsteoretiska begrepp; paradigm, teori, lag, hypotes, empiri
• Olika kunskapsformer: förklaringar (kausala, funktionalistiska, intentionalistiska), kategoriell kunskap (definitioner, klassificeringar), normativ kunskap, kritisk kunskap
• Samspel teori - empiri (hypotesprövning ex ante - ex post; induktion - deduktion)
• Vetenskapliga skolbildningar; historisk utveckling
• Vetenskaplig kunskapsutveckling (evolution vs revolution)
• Rationalitet och argumentation; argumentationsteori
• Vetenskapliga kriterier; inomvetenskapliga kriterier vs samhällelig relevans
• Forskarroller; forskningsetik

Literature
Föllesdal, Wallöe, Elster: Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi, Thales
Gilje N, Grimen H: Samhällsvetenskaplig förutsättningar, Daidalos
Repstad: Närhet och distans, Studentlitteratur
Goldkuhl: Kunskapande, kompendium
Ytterligare artiklar i samhällsvetenskaplig metodik

Teachers
Göran Goldkuhl, Karin Axelsson

Examiner
Göran Goldkuhl, Karin Axelsson

Schedule
Mars-juni 2000

Examination
Utförande av arbetsuppgift som dokumenteras i skriftlig rapport. Arbetsuppgiften bör i första hand bestå av utförande av en kunskapsprojektering med egen vald inriktning (obligatoriskt moment). Arbetsuppgiften kan fortsättas med genomförande av en mindre empirisk undersökning. Resultat från denna undersökning ska dokumenteras tillsammans med särskild analys av forskningsmetodik och kunskapskaraktärisering (frivillig fördjupning). Deltagande på seminarier. Den vetenskapsteoretiska delen av kursen examineras genom en uppgift i vetenskapsteoretisk analys som dokumenteras i skriftlig rapport.

Credit
3 poäng (obligatorisk del) + 4 poäng (vetenskapsteori).

Page responsible: Director of Graduate Studies