4.1 Navigation i hypermediastrukturer

Varje deltagare hade fyra navigationsuppgifter att lösa på tre olika webbplatser (A, B och C) under tre betingelser: utan hjälpmedel, med listhjälpmedel och med karthjälpmedel. Prestationen på uppgifterna mättes i tid och antal klickningar. Dessa variabler summerades var för sig över uppgifterna på varje webbplats och hjälpmedel för varje deltagare så att en totalprestation i tid och antal klickningar för varje hjälpmedel (se tabell 1) erhölls:

Tabell 1: Prestation i tid och antal klickningar för www-navigering med och utan hjälpmedel.

En tvåvägs-ANOVA (kön × hjälpmedel, med upprepade mätningar av den senare faktorn) påvisade en signifikant huvudeffekt av hjälpmedel på prestationen, både för tid, F(2,32)=4.42, p<.05, och för klickningar F(2,32)=7.85, p<.01. Post-hoc test utfördes, som visade en signifikant skillnad i prestation mellan betingelsen utan hjälpmedel och betingelsen med karthjälpmedel både för tid och klickningar (för tid p<.05 och för klickningar p<.01). Inga övriga signifikanta skillnader mellan betingelserna påvisades, men tendenser fanns i prestationsskillnad mellan lista och karta, för tid (p<.10). Tendens fanns även i skillnaden mellan betingelsen utan hjälpmedel och listhjälpmedlet, för klickningar (p<.10). Trots att vissa signifikanser saknas antyder medelvärdena för prestationerna att listhjälpmedel både minskar tidsåtgång och antal klickningar jämfört med betingelsen utan hjälpmedel. Liknande prestationsskillnader verkar råda mellan karthjälpmedlet och listhjälpmedlet (se tabell 1).

På grund av att standardavvikelserna tenderade att vara proportionella i förhållande till medelvärdet i de olika betingelserna utfördes en log-transformering av data, något som kan betraktas som en vedertagen metod vid analys av prestationsmått i tid (Kirk, 1968).

Variansanalysen upprepades för log-transformerade data vilket gav stöd för antagandet att prestationskillnader fanns mellan de olika betingelserna. Återigen fanns en signifikant huvudeffekt av hjälpmedel, för tid F(2,32)=5.84, p<.01 och klickningar F(2,32)=11.45, p<.001. Post-hoctest visade även att signifikanta skillnader i prestation existerade mellan alla betingelser både för tid (p<.01) och antal klickningar (p<.01), med undantag för skillnaden i tid mellan betingelsen utan hjälpmedel och den med listhjälpmedlet, där ingen signifikans påvisades.

4.2 Enkät

De enkätsvar som redovisas nedan grundar sig på de skattningar som deltagarna gjorde på 150 mm långa skalor. Den första uppgiften gällde att skatta sin egen navigationsvana på www vilket gav ett medelvärde på 93.56 med en standardavvikelse på 26.82. Därefter följde tre skattningar av olika aspekter av kunskap, som beräknades över hjälpmedel (se tabell 2). Alla svar på skalorna uppmättes i mm.

Tabell 2: Skattningar av plats-, rutt- och översiktskunskap för de tre betingelserna.

Tre stycken tvåvägs-variansanalyser (kön × hjälpmedel, med upprepade mätningar på den senare faktorn) beräknades och visade en signifikant huvudeffekt av hjälpmedel på skattningarna av platskunskap, F(2,32)=8.97, p<.01, och översiktskunskap, F(2,32)=5.90, p<.01. En tendens till att hjälpmedel påverkade skattningen av ruttkunskap påvisades (p<.10). Skillnaderna i medelvärdena (se tabell 2) tyder dock på att upplevelsen av graden av skattad ruttkunskap skiljer sig åt under de olika betingelserna. Kartan fick det högsta medelvärdet i alla avseenden (där höga värden innebär höga skattningningar av plats-, rutt- och översiktskunskap), listan det näst högsta och betingelsen utan hjälpmedel fick det lägsta. Dessa skillnader undersöktes i post-hoctest, utom för ruttkunskap då ingen signifikans erhölls i denna ANOVA. Skillnaderna mellan betingelserna, i skattning av de olika kunskapsaspekterna, visade sig vara signifikanta i vissa fall:

• Platskunskap: Skillnad mellan betingelsen utan hjälpmedel och den med karthjälpmedel (p<.01). Skillnad mellan listhjälpmedel och karthjälpmedel (p<.05).

• Översiktskunskap: Skillnad mellan betingelsen utan hjälpmedel och den med listhjälpmedel (p<.05). Skillnad mellan betingelsen utan hjälpmedel och den med karthjälpmedel (p<.01).

4.3 Kognitiva förmågor

Nedan följer en redogörelse för resultaten på testen av kognitiva förmågor. För beskrivning av testutförande och beräkning av testresultet se 3.4-3.6.

Tabell 3: Prestationer på test av kognitiva förmågor.

För att klargöra om de kognitiva förmågorna som testats verkligen är olika förmågor och att de olika testen inte bara mäter samma förmåga på olika sätt, beräknades korrelationer mellan prestationerna på testen av de olika kognitiva förmågorna (se tabell 4). En korrelation mellan minnesspann framåt och bakåt påvisades (p<.01). Dessutom framträdde en korrelation mellan orientering och minnesspann bakåt (p<.05). Vana av www-navigation korrelerar inte signifikant med prestation på någon av de kognitiva testen.

Tabell 4: Korrelationer mellan olika kognitiva förmågor och www-vana.

4.4 Samband mellan kognitiva förmågor och navigation i hypermediastrukturer

För att studera sambanden mellan kognitiva förmågor, www-vana och prestation med och utan hjälpmedel (med avseende på tid och klickningar) beräknades korrelationer (se tabell 5). Signifikanta korrelationer mellan prestation på navigation och kognitiva förmågor samt www-vana uppkom endast vid navigation utan hjälpmedel. Det visade sig att orienteringsförmåga och www-vana korrelerade med navigationsförmåga med avseende på både tid och klickningar.

Tabell 5: Korrelation mellan kognitiva förmågor, www-vana och prestation under olika betingelser

Sex stycken multipla linjära regressionsanalyser (backwards) gjordes för att studera hur väl de olika förmågorna kunde predicera navigationsprestationen. De kognitiva förmågor som uppvisade signifikant samband med prestationen utan hjälpmedel var orientering och minnesspann bakåt (se tabell 6). Även www-vana uppvisade ett signifikant samband med prestationen utan hjälpmedel. Detta gällde både för tid och klickningar och de tre. Tillsammans förklarar de två förmågorna och www-vanan 77% av variansen när prestationen utan hjälpmedel mäts i tid. När prestationen mäts i klickningar förklarar de 71% av variansen. För listhjälpmedlet fanns inget signifikant samband med kognitiva förmågor. För karthjälpmedlet fanns en tendens (p<.10) till påverkan från minnesspann framåt på prestationen i tid. Detta förklarar 21% av variansen i prestation.

Tabell 6: Signifikansnivåer på b-vikter i regressionsekvationer.

Samband mellan kognitiva förmågor och prestation på www-navigation utan hjälpmedel försvagas när något av de två hjälpmedlen används. Stöd för detta fanns i resultaten från de multipla regressionsanalyser som utförts (se tabell 6).

Utifrån regressionsanalyserna kan även ekvationer formuleras för att predicera enskilda individers prestation vid navigation utan hjälpmedel utifrån prestation på test av kognitiva förmågor. De t-värden som redovisas i tabell 6 syftar på signifikansen hos de vikter i ekvationerna som multipliceras med prestationer på respektive test. Tecknet på vikterna och även storleken, grundar sig på måttenheterna som används för prestationerna, det vill säga bra prestation betyder lågt y-värde både i tid och klickningar. Ett lågt absolutfel, ett stort minnesspann bakåt och omfattande www-vana medför följdaktligen ett lågt y-värde.

Ekvationen för predicering av antal klickningar vid navigation utan hjälpmedel ser ut som följer:

y = 104.75 + 0.07 × absolutfel –1.69 × minnesspann bakåt – 0.54 × www-vana

Ekvationen för predicering av tidsåtgång vid navigation utan hjälpmedel ser ut som följer:

y = 1317.22 + 0.86 × absolutfel – 19.67 × minnesspann bakåt – 7.65 × www-vana

Förhållandet mellan tid och klickningar kan utläsas ur de båda ekvationerna ovan. Varje klickning motsvarar ungefär tolv sekunder, det vill säga varje vikt som används i ekvationen för att predicera antalet klickningar kan multpliceras med tolv för att få motsvarande vikt för ekvationen som gäller tidspredicering. De ingående kognitiva förmågorna har samma relativa påverkan på prestation i båda fallen.

Ekvationen för predicering av tidsåtgång vid navigation med karthjälpmedel ser ut som följer:

y = 312.00 – 5.71 × minnesspann framåt

4.5 Resultatsamanfattning

Vid navigation utan hjälpmedel erhölls samband mellan orientering, minnesspann bakåt, www-vana och prestation, både för tid och klickningar. Vid navigation med hjälpmedel erhölls inga samband, förutom en tendens mellan minnesspann framåt och navigation med karthjälpmedlet, när prestationen mättes i tid. Sambanden försvann sålunda som en effekt av hjälpmedel. Med tillgång till hjälpmedel förbättrades prestationen och skillnader i standardavvikelse minskade. Vid navigation med karthjälpmedlet blev både tid och antal klickningar signifikant lägre i förhållande till navigation utan hjälpmedel och med listhjälpmedel. Vid den subjektiva skattningen av kunskap fick kartan, under alla tre betingelserna, det högsta värdet. Listan fick det näst högsta och betingelsen utan hjälpmedel skattades lägst. Vidare fanns inga könsskillnader i de genomförda analyserna.