5.1 Tolkning av resultat

Tolkningen av resultaten delas in i fyra huvudpunkter under vilka alla resultat inordnas. De första två rör kognitiva förmågor och de andra två rör hjälpmedels inverkan på navigation.

5.1.1 Kognitiva förmågor och www-vana

Frånvaron av signifikant korrelation mellan skattning av www-vana och prestationer på test av de kognitiva förmågorna, tyder på att dessa värden varken påverkar varandra eller har någon gemensam grund. Prestationspåverkan på www-navigation, från kognitiva förmågor och från www-vana, kan därmed ses som två skilda källor. Färdigheter i www-navigation utan hjälpmedel skulle således kunna övas upp, oberoende av användarens förutsättningar i form av kognitiva förmågor. Korrelationen mellan www-vana och färdigheter i www-navigation visar i så fall endast att övning ger färdighet. Hur samband mellan www-vana och navigations-prestation påverkas av hjälpmedel tas upp i avsnitt 5.1.3.

5.1.2 Kognitiva förmågor och navigationsprestation

Signifikanta samband mellan prestationer på navigation och mental rotation uteblev. Detta kan te sig förbryllande mot bakgrund av en undersökning gjord av Dahlbäck, Höök & Sjölinder (1996). I denna fanns en signifikant korrelation mellan prestation på mental rotation och prestation på navigationsuppgifter i hypermediastrukturer. De metodologiska faktorer som kan ha påverkat resultatet tas upp i avsnitt 5.2.

Följande intressanta korrelationer fanns:

• Korrelation mellan minnesspann bakåt och orienteringsförmåga, med omvända prestationsförhållanden

• Korrelation mellan orientering och navigation

• Signifikant bidrag till prediktion av navigationsprestation, från både minnesspann bakåt och orienteringsförmåga

• Nollkorrelation mellan minnesspann bakåt och navigation på www

Att det finns en korreleration mellan minnesspann bakåt och orienteringsförmåga, med omvända prestationsförhållanden, innebär att goda prestationer på det ena testet korrelerar med dåliga prestationer på det andra. Detta kan bero på att någon okänd bakomliggande faktor påverkar dessa fömågor, men resultaten från denna undersökning utgör en otillräcklig grund för att spekulera vidare kring detta resonemang.

En annan korrelation som framkom var den mellan orienteringsförmåga och navigation på www. Denna korrelation tyder på att en person med bra resultat på orienteringstesten även presterar väl vid navigation på www utan hjälpmedel. Detta resultat kan ses som ett stöd för de teorier som säger att det finns likheter mellan orientering i verkliga världen och navigation i hypermediastrukturer, till exempel Hammond och Allison (1987, refererad i Kim & Hirtle, 1995).

Utifrån de ovan nämnda korrelationerna verkar det rimligt att anta att en korrelation, med omvänt prestationsförhållande, mellan minnesspann bakåt och navigation på www existerar. Så är dock inte fallet med de resultat som framkom i denna undersökning, utan en närmast total avsaknad av korrelation mellan dessa prestationer framkom. Detta pekar på att mer komplexa samband mellan minnespann bakåt och navigationsförmågan råder, något som inte lät sig analyseras i denna undersökning. Än så länge okända faktorer inverkar troligtvis på sambanden.

Sex multipla linjära regressionsanalyser gjordes, för att undersöka prediktiva samband mellan kognitiva förmågor och prestation vid hypermedianavigation. Som nämndes tidigare fanns ett omvänt prestationssamband mellan orienteringsförmågan och minnesspannet bakåt. I regressionsanalysen föll båda dessa förmågor ut som signifikanta prediktorer av prestation vid hypermedianavigation utan hjälpmedel, dock utan omvända prestationsförhållanden. Var för sig har förmågorna positiva samband med prestationen, vilket innebär att goda prestationer på vart och ett av testen predicerar goda navigationsprestationer, trots att det inbördes förhållandet är omvänt. En möjlig förklaring till detta resultat kan vara att goda navigationsprestationer beror antingen på bra minnesspannsförmåga bakåt eller god orienteringsförmåga. Möjligtvis kan skillnader i problemlösningsstrategier finnas. Navigationsuppgiften kan tänkas lösas genom "backtracking" eller genom orientering med hjälp av översiktskunskap om miljön. Detta kan tänkas förklara varför båda förmågor föll ut i regressionsanalysen.

Vi har i denna undersökning inte lyckats förklara dessa resultat på ett teoretiskt godtagbart sätt. För att kunna skapa en mer komplex teoretisk modell som förklarar resultaten uttömmande måste fler kognitiva förmågor undersökas. Vidare forskning inom området uppmuntras.

5.1.3 Hjälpmedels påverkan på navigationsprestation

Eftersom deltagarna i genomsnitt presterade bättre med hjälpmedel och spridningen mellan deltagarna minskade, kan tolkningen göras att de som presterade sämre på test av orienteringsförmåga och minnesspann bakåt, hjälptes mer av ett hjälpmedel än de som presterade väl på de kognitiva testen.

Den enda förmåga som hade någon som helst påverkan på prestationsresultaten med hjälpmedel var minnesspann framåt som visade en tendens till samband med kartan och prestation mätt i tid. Sämre minnesspann framåt gav längre tid på prestationen. Detta kan bero på att en användare som får se kartan först söker genom kartan för att identifiera ett möjligt mål, i form av en plats. Därefter följer användaren länkstrukturen för att utröna vilken rutt som är den bästa, från den aktuella positionen i strukturen, till målet. När den bästa rutten identifierats kan förflyttningen påbörjas. Om användaren inte kan hålla hela rutten i minnet krävs återkommande identifieringar av rutten genom att återgå till kartan, vilket tar tid. Om personen däremot kan minnas hela sekvensen kan navigationen utföras utan avbrott.

Att www-vana inte signifikant påverkar prestation vid navigation med hjälpmedel tyder på att den typ av förutsättningar som erfarenhet ger förmedlas av hjälpmedlet. Att användarna hjälps kan bero på att de får kunskap, som de annars själva skulle varit tvungna att generera. De tre arbetsuppgifterna; navigations-, informations- och koordinationsarbete (Kim & Hirtle, 1995) som utförs vid www-navigation hjälps upp vid tillgång till ett hjälpmedel. Informationsarbetet underlättas genom att mer information presenteras om webbplatsens innehåll. Med ett hjälpmedel erbjuds information om innehållet på sidorna bortom de närmaste länkarna. Avsaknaden av litterär kontakt (Gygi, 1990, refererad i Kim & Hirtle, 1995) får mindre konsekvenser för prestationen då deltagaren i och med hjälpmedlet får mer information om vilka länkar som bör följas för att bibehålla sammanhanget. Navigationsarbetet underlättas genom att planen som skapas för att nå ett mål inte helt behöver hållas i minnet, då användaren hela tiden har hjälpmedelsfönstret tillgängligt. På grund av att informations- och navigationsarbetet förenklats kommer även koordinationsarbetet att underlättas. Följden bör bli att den kognitiva belastningen minskas.

I listan finns en direkt representation av platser vilket ger platskunskap. Att extrahera rutt- och framför allt översiktskunskap kräver däremot en del manipulation. Karthjälpmedlet ger en mer direkt representation av alla de tre kunskaperna, särskilt översiktskunskap. Att använda kartans representation av innehållet minskar den kognitiva belastningen i jämförelse med att skapa en helt egen mental representation. Deltagaren kan då ta hjälp av den givna strukturen vid skapandet av en egen. Ett navigationshjälpmedel är bra om det hjälper användaren att skapa en bra mental modell av strukturen enligt Kim & Hirtle. De säger även att brist på översiktskunskap är det som oftast ger upphov till navigationsproblem och att det är det som är svårast för användaren att skapa. Ett navigationshjälpmedel i form av en karta kan underlätta införskaffandet av översiktskunskap enligt dem. Listhjälpmedlet fungerar bättre än inget hjälpmedel medan kartan är bättre både än listan och betingelsen utan hjälpmedel. Båda hjälpmedlen ger information om webbplatsens innehåll och struktur, men ett karthjälpmedel hjälper användaren att få en bättre översiktskunskap. Både deltagarnas prestationer och subjektiva upplevelser tyder på att både karthjälpmedlet och listhjälpmedlet bidrar till bättre översiktskunskap.

5.1.4 Hjälpmedels påverkan på navigationsupplevelse

Enligt teorier om spatiala metaforer kan hjälpmedel för www-navigation baseras på samma princip som navigationshjälpmedel som används i verkliga världen. Om detta stämmer skulle ett hjälpmedel med kartstruktur underlätta även vid www-navigation. Teorier ger stöd för att dessa hjälpmedel reducerar känslan av att vara vilse.

Den subjektiva upplevelsen av navigation undersöktes utifrån tre aspekter: platskunskap, ruttkunskap och översiktskunskap. Utifrån dessa tre aspekter undersöktes sedan hjälpmedlens påverkan på skattningarna. Följande tolkningar av resultaten kunde göras:

• Listhjälpmedlet påverkade inte upplevelsen av platskunskap signifikant jämfört med betingelsen utan hjälpmedel, men även här pekar medelvärdena på en ökad upplevelse av platskunskap. Karthjälpmedlet medför en signifikant positiv förändring jämfört både med betingelsen utan hjälpmedel och med listhjälpmedlet.

• Medelvärdena för skattningarna av de olika hjälpmedlen pekar på att de båda hjälpmedlen kan ha reducerat upplevelsen av brist på ruttkunskap. Detta resultat var dock inte signifikant, men skillnaderna i medelvärden tyder på att kartan reducerade upplevelsen i större utsträckning än listan.

• Medelvärdena för skattad upplevelse av översiktskunskap pekar endast på en marginell skillnad i skattning av lista och karta till karthjälpmedlets fördel. Båda hjälpmedlen hade signifikant positiv påverkan på upplevelsen av översiktskunskap jämfört med betingelsen utan hjälpmedel.

Alla de ovanstående subjektiva upplevelserna stämmer väl överens med de observerade prestationerna på navigation. Den betingelse där deltagarna presterade bäst upplevdes även som den lättaste. Det verkar därmed som att deltagarna var medvetna om hjälpmedlets påverkan på deras prestationer.

Våra resultat tyder på att både ett list- och ett karthjälpmedel minskar känslan av desorientering och att karthjälpmedlet upplevs som det bästa av de två. Våra data visar även på en bättre prestation med hjälpmedel där karthjälpmedlet var allra bäst. Resultaten går således i linje med tidigare nämnda teorier om hjälpmedels inverkan på navigation.

5.2 Metoddiskussion

En del metodologiska val som gjordes vid utfomandet av undersökningen kan ha haft konsekvenser för resultatens interna och externa validitet. De huvudsakliga frågeställningar som uppkommit efter undersökningens genomförande tas upp i detta avsnitt.

Den metod för att bedöma prestationen på orienteringsuppgiften som valdes i denna undersökning, var att mäta absolutfelet för samtliga uppgifter. Genom att summera samtliga felvärden erhölls ett mått på orienteringsprestationen. Denna metod är objektiv i avseendet att ingen klassificering av resultaten behövde göras, men vissa kvalitativa brister kan hävdas. Vid undersökning av resultaten noterades att vissa försökspersoner var mer konsekventa i sina felaktiga bedömmningar, det vill säga att de hade felbedömningar som var ungefär lika stora för alla deluppgifter på orienteringsuppgiften. De konsekventa deltagarna kan jämföras med deltagare som var mer inkonsekventa i sina felbedömningar. Graden av konsekvens i resultatet ger möjligtvis en bättre bild av deltagarens orienteringsförmåga. Problemet med denna metod är att om resultaten ska kunna jämföras mot varandra måste de klassificeras som konsekventa eller inkonsekventa utifrån något kriterium.

Pilotförsök visade att sju minuter var lång tid för att genomföra mental rotationstestet. Pilotdeltagarna hade tillräckligt med tid för att hinna gå igenom uppgifterna ytterligare en gång. Vår bedömning var att detta inte återspeglade visualiseringsförmågan på ett korrekt sätt. Konsekvensen av denna testsituation blir att deltagare med sämre visualiseringsförmåga har möjlighet att prestera lika bra som deltagare med en bättre förmåga, risken att en takeffekt erhålls ökar. Sänks tiden för att lösa uppgifterna blir det lättare att få en spridning i resultatet, då endast deltagare med god visualiseringsförmåga kommer att hinna behandla alla uppgifterna. Denna bedömning gjordes och tiden för utförandet av uppgiften bestämdes till fem minuter. Möjliga konsekvenser av detta kan vara att tidspressen påverkade prestationen på ett sådant sätt att den inte reflekterade deltagarens förmåga på grund av stress. Det kan också vara så att detta resultat är mer rättvisande än om mer tid hade givits för lösandet av uppgiften, något som eventuellt förklarar skillnaden mellan resultaten i denna undersökning och den undersökning som utfördes av Dahlbäck med flera (1996).

Det loggningsprogram som användes vid navigationsuppgiften var konstruerat så att förflyttning med den "back"-funktion webbläsaren tillhandahåller inte kunde registreras. För att korrekt antal klickningar skulle registreras i loggfilen gömdes "navigationsverktygsraden" i webbläsarens fönster, vilket innebar att "back"-funktionen gjordes otillgänglig för deltagaren. Loggfilen visade på så sätt de förflyttningar som gjorts i strukturen. Deltagaren var i och med detta tvungen att använda endast de länkar som fanns tillgängliga på sidorna för förflyttning, vilket registrerades av loggningsprogrammet. Den externa validiteten minskade då "back"-funktionen vanligen finns tillgänglig vid www-navigation.

Hjälpmedlen gjordes inte klickbara av flera orsaker. Klickbara hjälpmedel hade gjort att navigationen uteblivit helt, i den form som definieras av Beard & Walker II (1990) och som vi använt. Informationsuppgiften kvarstår medan navigationsuppgiften försvinner. Detta beror på att deltagaren endast behöver söka upp den önskade information och direkt klicka sig dit vilket leder till att ingen förflyttning behöver göras i navigationsfönstret. Skapandet av en plan blir överflödigt. Genom att använda ett hjälpmedel där direktval inte är möjligt blir den externa validiteten till viss del lidande, då www till största del är klickbart. Eftersom ingen navigation förekommer när ett klickbart hjälpmedel tillförs går inte prestation på www-uppgiften med detta hjälpmedlet att jämföra med prestation utan.

I studien medverkade endast 18 deltagare. Följden blev att endast två deltagare fick samma ordning och kombination av hjälpmedel och webbplats. Det är möjligt att två deltagare med goda, för uppgiften avgörande kognitiva förmågor, fått en och samma kombination. Genom att öka antalet deltagare skulle risken för en sådant utfall minska. Ytterligare positiv påverkan på styrkan i de statistiska resultaten vore att förvänta med fler deltagare.

5.3 Konklusion

Det råder brist på teorier och modeller rörande kognitiva förmågor inom forskningsområdet kring navigationsbeteende i hypermediastrukturer. Det är ett nytt område och därför återstår mycket grundläggande arbete i form av empiriska undersökningar och teoriutveckling. Denna undersökning har gjorts i syfte att kunna påvisa samband mellan kognitiva förmågor och navigation i hypermediastrukturer. Vi har även tittat på hur hjälpmedel påverkar prestation och försökt relatera detta till kognitiva förmågor.

Den metod som har utvecklats för att besvara våra frågor är användbar i sin helhet, men kan utvecklas och utökas gällande antal försökspersoner, antal kognitiva test, hjälpmedelsdesign, hypermediastrukturens komplexitet och uppgifternas omfång och svårighetsgrad. På det hela taget bör utvecklingen av framtida metoder kunna bygga på den design som använts här, även om en uppskalning krävs för att öka möjligheterna att besvara dessa frågor.

Resultaten från denna undersökning visar att hjälpmedel påverkade prestationen och upplevelsen positivt. Denna positiva påverkan fanns oberoende av kognitiva förmågor. Vi fann även samband mellan kognitiva förmågor och navigationsprestation utan hjälpmedel, men hur dessa resultat bör tolkas är oklart. Det är upp till framtida forskning att producera teorier och empiriska resultat som ger en klarare bild av detta.