Linköpings universitet IT-rådet, AIMS-initiativet, Erik Sandewall 1996-02-23
Jag föreslår att IT-rådet beslutar att närmare utreda förutsättningarna
för ett Academic Information Management System med nu skisserad
inriktning. Förutsättningarna bör utredas ur följande synpunkter:
Då rådet vid sitt decembersammanträde tillstyrkte detta förslag, såtillvida att konceptet skulle preciseras och diskuteras vidare, så har jag som ett första steg behandlat de första två angivna punkterna. Föreliggande PM utgör en delrapport till rådet i denna sak. Somm framgår av nedanstående är uppgiften inte slutförd eftersom en mer systematisk inventering av synpunkter frå flera institutioner behöver göras, men jag vill gärna ha underhandssynpunkter på uppläggningen av arbetet innan jag går vidare.
Vid genomgång av "användarbehov" har jag utgått från sådana användare som idag har en omfattande IT-användning i sitt dagliga arbete. Grovt talat rör det sig om att utgå från dagens arbetssätt för många forskare och lärare i B- och E-hus-institutionerna (IDA, IFM, ISY och MAI), där vi numera har
Jag har alltså fokuserat på vilka behov för framtiden som är synliga när sådana tjänster har blivit en del av vardagen. Detta är i linje med den uttalade målsättningen att det här skulle röra sig om en pionjärsatsning.
Vidare har jag koncentrerat på de funktioner som är centrala för lärare, forskare och studenter vid universitetet, och i mindre grad på administrativa funktioner (studieresultatredovisning, ekonomisystem, osv).
Ett aktuellt exempel på elektroniska läromedel är de system (Turing's world, mm) för grundläggande logik som utvecklats av Barwise och Etchemendy vid Stanford, och som Patrick Doherty använt med framgång i logikkursen på kognitionsvetenskapliga linjen. Ett initiativ till elektroniskt kollokvium inom "spatial and temporal reasoning", ECSTER, och till en hyperguide för "logic of action and change" beskrivs närmare i separat rapport.
Läromedel av denna typ kan vara slutna ("self-contained") dvs vid användning av systemet leds man inte till att ta del av information utanför detsamma. Hyperguider har motsatt karaktär: en del av ideen är att man från hyperguiden har länkar till artiklar, forskningsöversikter, osv som har publicerats på annat håll. Även i ett elektroniskt kollokvium finns den aspekten, och det borde vara intressant att ta in den också i system för grundutbildningen.
Utöver användningarna i grundutbildning och forskning finns också den tredje uppgiften som en viktig aspekt även här: tillgängliggörande av kunskap till skola, samhälle och industri är en viktig del av vårt uppdrag, och den nya informationsteknologin kan erbjuda nya sätt att utföra detta uppdrag. Även i dessa sammanhang finns intresse av system som inte är slutna utan kan ge referenser till kunskapskällor på andra håll.
Den rent tekniska utformningen av länkarna till relaterad information kan variera. I vissa fall kan den inlänkade informationen också finnas direktåtkomlig på Internet, men i andra fall sker åtkomsten på ett eller annat sätt via universitetsbiblioteket. Detta gäller naturligtvis för publikationer som överhuvudtaget inte finns i elektronisk form, men också för publikationer som finns på CD-ROM hos biblioteket och är åtkomliga över universitetsnätet. Slutligen finns fallet att en grupp av tidskrifter är elektroniskt åtkomliga vid vårt universitet genom att biblioteket prenumerar på den tjänsten. Åtkomsten sker då över Internet men enbart via förlagets speciella ingång där man t ex via lösenord visar att man har rättigheten.
Sammanfattningsvis gäller alltså att de olika nya funktionerna för tillgängliggörande av kunskap: elektroniska kollokvier, vissa interaktiva läromedel, osv, liksom de klassiska sätten att utföra samma sak (t ex vanliga seminarier) ger behovet att "gå till biblioteket" för att få tag på en viss referens. Därtill finns också möjligheten och behovet av litteratursökning i bibliotekets samlingar och med dess hjälpmedel därför. Detta behandlas under punkt 5 nedan.
Studiematerial av denna typ finns sedan lång tid på våra ekonomiska institutioner, men nu finns möjligheter att göra samma sak på fler områden, att hantera störra informationsmängder och mer komplexa system, och att realisera realtidsaspekten under längre tidsperioder.
I elektroniska kollokvier är detta än väsentlig del av konceptet. För övriga fall som beskrevs ovan, t ex interaktiva läromedel, känner jag inte till något fall där detta görs idag. Om läromedlet (motsv) byggs på rätt sätt så är det emellertid inga väsentliga tekniska problem med att åstadkomma denna tjänst.
I en situation där större och större delar av studentens verklighet blir IT-baserade, och där studenten oftare deltar i större projekt, ökar istället skälen för att studenten bör erbjudas ett "hemsystem" som hanterar hennes eller hans aktuella arbetsuppgifter på ett integrerat sätt. Likaväl som ett tjänsteföretag kan erbjuda sina anställda integrerade system som understöder den anställdes samlade arbetsuppgifter, borde vi kunna erbjuda det för våra studerande. Konkret skulle man alltså använda något i stil med de portabla datorer som föreslagits inom tek.fak., eller de betydligt mindre och billigare "personal digital assistants" som nu är på väg att komma, som bas för ett universellt studieredskap inkluderande allt sådant som almanacka och tidsplanering, underlag för projektuppgifter, kommunikation med de andra gruppdeltagarna, tillgång till rena inlärningstjänster (t ex träning av ordförråd och grammatikkonstruktioner vid språkinlärning), och rapportering och kunskapskontroll.
Denna synpunkt motiveras inte bara av att underlätta för studenten att klara av sin arbetsbelastning, utan kan också vara en del av hur man tillägnar sig ett arbetslivsorienterat arbetssätt. Många studenter har en hårt pressad arbetssituation. Delvis är detta en konsekvens av att det är mycket som behöver läras in, enligt de utbildningsansvarigas bedömning. Därtill hävdas emellertid ofta att det har ett visst värde i sig att studenterna/teknologerna är kraftigt belastade, eftersom de då får lära sig att arbeta under press och att prioritera mellan arbetsuppgifterna.
Det kan förstås mot detta hävdas att studier inte bör bedrivas på det sättet, utan istället med mindre press och mer eftertanke. Det är inte vår sak att ta ställning i den frågan. Om man emellertid accepterar den grundläggande tanken att arbetssituationen under studietiden ska motsvara den man får i yrkeslivet t ex vad gäller krav på effektiv planering av det egna arbetet under stress, då blir det också naturligt att efterfråga hjälpmedel för planeringen och organisationen av det egna arbetet som motsvarar dem som används utanför våra portar. Det är dessutom en extra fördel om vi ligger en bit före utvecklingen, och erbjuder hjälpmedel som kan antas komma i mer allmänt bruk i den överblickade framtiden. Vi bör i varje fall inte ligga efter vad som används "därute".
Integrerade system av den typ som nu beskrivits för en student har naturliga motsvarigheter för forskare och lärare.
För närvarande finns inget känt system av denna typ för vare sig forskare/lärare eller för studenter. Ett av förslagen till IT-rådets arbetsgrupp för IT i grundutbildningen (från Patrick Doherty, IDA) avsåg dock ett pilotprojekt för ett system med ungefär den här beskrivna inriktningen.
Utöver de "personliga" miljöerna för olika aktörer inom universitetet finns också motsvarande frågeställning för utbildningslinjer, institutioner, och andra organisatoriska enheter. Den information som studerande på en utbildningslinje erbjuds via Internet/WWW från universitet, fakultet, institution, kursansvarig lärare, och studentorganisationer (inkl Lysator) är idag minst sagt splittrad. En samlad presentation av informationen (inklusive dess dynamiska förändring) är angelägen.
I planeringen av forskarskoledelen av ECSEL (Excellence Center for Computer Science and Systems Engineering in Linköping, en beslutad satsning av stiftelsen för strategisk forskning) finns tankar om att där bygga upp en sådan integrerad miljö, och att det i denna speciellt ska ingå system för tillgängliggörande av kunskap av den typ som beskrevs ovan. Detta är dock bara på diskussionsstadiet.
De fyra funktioner som nu har nämnts är de mest centrala ur ett användningsperspektiv. Därtill kommer fyra andra som är mer redskapsorienterade och som alltså understödjer de fyra första:
Basmaterial av detta slag finns i mycket varierande utsträckning på olika institutioner. Via Internet görs också örhört mycket tillgängligt såväl nationellt som internationellt. Problemet är då att hitta rätt material och att göra det lätt tillgängligt för användare inom universitetet (inte minst för studenterna). Ovannämnda elektroniska kollokvier, hyperguider, och aktörssystem bör bidra till att underlätta detta.
Universitetsbibliotekets IT-system är under snabb uppbyggnad. Ännu återstår dock en del att göra innan vi kan erbjuda den "sömlösa" integrationen med hyperguider, kollokvier och läromedel som skisserades ovan.
För var och en av dessa punkter finns en hel del programvara idag, samtidigt som man inte kan utgå från att allt man behöver i ett visst projekt eller sammanhang alltid finns färdigt. Vi måste ha beredskap för att en del kan behöva utvecklas lokalt.
Utöver universitetets egna administrativa system finns också de system som används i nationellt och internationellt samarbete. Här kan nämnas:
Dessa punkter är rätt väsensskilda - vissa av dem berör ett fåtal personer, andra ett mycket stort antal - men de har det gemensamt att de kräver flexibilitet och anpassningsförmåga i de system vi bygger hos oss. Vi kan inte förvänta oss någon standardisering av de AIMS som byggs på olika håll, och vi måste alltså kunna koppla oss till det som andra utformat på sitt sätt.
Idag tycks mycket litet finnas gjort på detta område inom LiU.
IDA:s IT-grupp har utvecklat och satt i drift ett system av denna typ för forskningsrapporter. (... koll med andra institutioner ...). Beträffande undervisningsmaterial finns såvitt känt ingen gemensam lösning eller samordning, utan allt som görs bygger på enstaka lärares, eller i vissa fall studierektorers initiativ.