Linköpings universitet
IT-rådet, AIMS-initiativet, Erik Sandewall                     1996-02-23

Kort beskrivning av nuläget i ECSTER-projektet

ECSTER står för "Electronic Colloquium for Spatial and Temporal Reasoning", och avser att bygga upp en elektroniskt baserad informationsstruktur för forskning inom ett visst och ganska specialiserat område i gränsytan mellan datalogi, artificiell intellligens och logik, nämligen studiet av metoder för slutsatsdragning om innehåll och konsekvenser av händelseförlopp över tiden. Tillämpningar av denna forskning finns i ett ganska brett fält som spänner från reglerteknik (där man sarskilt intresserar sig för förlopp som kombinerar diskreta och kontinuerliga förändringar) till lingvistik (förståelse av händelseförlopp som beskrivs i naturligt språk).

Det enklaste sättet att orientera sig om kollokviet är att ta en titt på dess hemsida. Av denna ser man att en del av de avsedda tjänsterna ännu är under uppbyggnad och inte har installerats i full skala, men en del finns där redan. I princip är det meningen att det ska bli fyra avdelningar i informationsutbudet.

Kalendarieinformation

Detta avser aktuell praktisk information om forskningen på området: aktiva forskare, aktiva forskningsgrupper, konferenser, workshops, och special issues, osv. Denna information har nu byggts upp, och kalendariet omfattar namn och adresser (speciellt elpostadresser och WWW-hemsidor) på cirka 140 forskare och ett femtiotal forskningsgrupper varav hälften i Europa. Realiseringen av detta var det naturliga första steget.

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet ska utkomma en gång i månaden och kom ut med sitt första nummer den andra veckan i februari. I det första steget innehåller det framförallt information om aktuella publikationer, t ex för området relevanta bidrag vid olika konferenser (även "minoritetskonferenser" dvs konferenser där endast en mindre del av de ingående uppsatserna gäller den här aktuella specialiteten), nyligen utkomna forskningsrapporter, osv.

Under de första månaderna kommer samtliga forskare i kalendariet att få ett elpostmeddelande somm talar om när ett nytt nummer av nyhetsbrevet har blivit tillgängligt. Därefter kommer endast de som så önskar att få detta meddelande, övriga får bevaka på eget initiativ.

Bibliografisk referensstruktur

Den bibliografiska referensstrukturen (BRS) är tänkt som en vidareutveckling av den referenslista som normalt ges i slutet av en vetenskaplig skrift. Den vanliga referenslistan utformas ju av författaren, och kan av naturliga skäl enbart peka från en uppsats till dess föregångare. ECSEL's BRS förändrar detta på genom att lagra referenserna i den databas och åt bägge hållen, så att de blir ett slags länkar mellan publikationer, och genom att låta även andra än författaren av den senare publikationen i ordningen lägga in länkar. Detta möjliggör till exempel följande:

Dessa möjligheter kommer naturligtvis bäst till sin rätt om alla de berörda uppsatserna också är elektroniskt lagrade, så att man kan vandra ostört mellan uppsatser längs de länkar som på dessa sätt etableras. Det framgår att den referensstruktur som byggs upp delvis kan vara rent objektiv, men att den också kan ge tillfälle till kontroverser. Varje länk måste alltså ge utrymme för en följd av meddelanden som läggs in av de berörda parterna.

För att detta skall fungera med rimlig arbetsinsats från vår sida förutsätts att berörda författare själva sänder in den relevanta informationen, inklusive basinformationen om sina uppsatser (författare, titel, publikationsställe, åtkomstmöjligheter t.ex. över nätet). Detta kommer de dock bara att göra om den uppbyggda strukturen har läsare, vilket den får om den har ett intressant innehåll, vilken kräver att vi gör en arbetsinsats för att få igång hela processen. Det är detta arbete som pagår just nu.

Utöver själva länkarna som innehåller korsreferensinformation kommer det också att vara intressant att lägga in recensioner och annat meningsutbyte i de sakfrågor som behandlas i publikationerna. Detta får komma i nästa steg.

Rapportarkiv

När nyhetsbrev och bibliografisk referensstruktur kommer igång på allvar så kan man förvänta att de blir den primära källan till information för forskarna inom den egna smala nichen. Jämsides med detta kommer förstås forskarna också att ha fortsatt behov av information över ett bredare fält, utöver den nisch där de själva gör sina bidrag. Inom den egna nischen blir det emellertid en systemförändring som påverkar synen på de hävdvunna publikationsformerna - tidskrifterna. Tidigare behövdes tidskrifternas kvalitetsgranskning, och tryckningen och distributionen av tidskrifterna innebar kostnader som bara kunde hanteras inom ramen för copyrightregler mm. Nu blir det mindre intressant var en uppsats har publicerats, och om den har publicerats över huvud taget, eftersom läsarna gör sin selektion via BRS och andra kollokviefunktioner.

Vid användning av detta medium blir emellertid copyrightbegränsningarna ett hinder, och troligen ett onödigt hinder. Om en uppsats inte är upplagd elektroniskt så blir den mindre läst än om man kan komma åt den med ett enkelt klickande, och även om man har mellanformen av en elektroniskt upplagd tidskrift som kan kommas åt efter särskilt prenumeration så kvarstår ändå hinder: inloggningsförfaranden, tidsfördröjningen vid publiceringen, osv.

Slutsatsen av allt detta är att vi får stort intresse av att kunna publicera forskningsuppsatser direkt elektroniskt, utan att gå genom de traditionella filtren, och att låta BRS och andra mekanismer inom det elektroniska kollokviet avgöra vad om blir läst och uppskattat. Inrättandet av ett arkiv för tekniska rapporter blir alltså den fjärde verksamheten inom ECSTER. På denna punkt finns också en koppling till förslaget om en Linköping University Electronic Press.

Programvara för att möjliggöra ovanstående

För att underlätta arbetet med de hittills upplagda sidorna liksom inför framtiden så har en hel del hjälpprogramvara implementerats. Grundstrategin har varit att all strukturell information om de ingående "objekten" (artiklar, författare, forskningsgrupper, tidskrifter, konferenser, osv osv) ska representeras i en databas, och att kollokviets WWW-sidor ska genereras från denna databas. Alla ändringar och tillägg av information görs alltså i databasen, varefter WWW-sidorna omgenereras.

En fördel med denna strategi är att den möjliggör att ha samma information på många ställen. T ex kan varje förekomst av ett författarnamn (i medlemslistan, i referensen till en artikel hon skrivit, osv) läggas ut tillsammans med en länk till hennes hemsida. En annan aspekt är att samma information om en nyutkommen artikel kan läggas, med litet olika presentationer, dels i den aktuella månadens nyhetsbrev och dels i den bibliografiska referensstrukturen där den ligger för senare användning och på sin logiska plats. Exemplen kan mångfaldigas.

En annan fördel med databasstrategin är att den är nödvändig för en effektiv hantering av inkommande informationsbidrag. Bidrag till strukturen kan skickas in via WWW-blankett eller per elpost, men i bägge fallen har man behov av program som tar hand om den insända informationen automatiskt. Att låta sådana program göra ändringar i manuellt upplagda WWW-sidor är inte realistiskt; att istället låta dem komplettera en databas som i sin tur genererar WWW-sidor är däremot helt inom möjligheternas gräns.

I det hittillsvarande arbetet har ett sådant system byggts upp med de grundläggande funktionerna: databas i sig, hantering av kalendarieinformation och bibliografisk information, verktyg för att generera WWW-sidor ur databasen, samt verktyg för hantering av elektronisk post. De befinliga ECSTER-sidorna har i stor utsträckning genererats med dessa hjälpmedel.