Linköpings universitet
IT-rådet, AIMS-initiativet, Erik Sandewall 1995-12-19
Hittillsvarande (dec. 1995) diskussion och underlagsarbete
om ett AIMS-initiativ
Allmän idé
Ett universitetet är
bara en av många organisationer som hanterar stora mängder av
dokument, och i grunden behöver vi samma slags
kontorsdatasystem och dokumenthanteringssystem som de flesta andra.
De infrastrukturs- och spridningsåtgärder som IT-rådet företar och
planerar avser att vi ska delta i den allmänna
utvecklingen i dessa avseenden. Därtill kan vi emellertid också
fråga oss vilka funktioner som är karakteristiska just för
akademisk verksamhet, och söka införskaffa system som möter
just dessa krav. Jag tror
att publicering i mycket vid bemärkelse utgör en sådan
karakteristisk funktion i en akademisk miljö, och att ett
akademiskt informationshanteringssystem skulle kunna
bidra till att förenkla och effektivera arbetet. Följande beskriver
förslaget i mer detalj.
Publicering = göra information publik, dvs. allmänt tillgänglig.
Det är välkänt att publicering av forskningsresultat i tidskrifter och
andra liknande media är ett huvudkriterium vid värdering av en
forskares verksamhet: "publish or perish". Men en aktiv forskare
"publicerar" information, i mer utsträckt bemärkelse, även på flera
andra sätt: när hon förser doktorander med studiematerial; när hon
cirkulerar underhandsresultat till ett avgränsat antal kollegor för
synpunkter; när hon sysslar med populärvetenskapligt författande
eller konsultation.
På samma sätt sysslar även en lärare i grundutbildningen ofta med
"publicering", och detta i ökande utsträckning när problembaserad
inlärning används: man förser de studerande med textexempel
(vid språkstudier), labb-PM (vid teknisk utbildning), relevanta
uppsatser inom området (magisterkurser), programdokumentationer
(datakurser), osv. Hela tiden är det fråga om att se till att ett
antal "informationskunder" får tillgång till korrekt och adekvat
information.
Slutligen måste förstås universitetet och dess olika delar syssla
med "publicering" i PR-bemärkelse, för att göra sig själv och sin
verksamhet känd.
Önskemål för att publicering ska vara framgångsrik.
Det framgår av exemplen att i ordet "publicering" innefattar jag
inte bara spridningen av något man skrivit själv, utan också
vidarebefordrandet av något som någon annan har skrivit. Det som
är viktigt för framgångsrik publicering är då:
- Själva författandet, sammanställning av materialet
- Redigeringen, för att det ska se snyggt ut
- Utsändandet, så att det kommer rätt personer tillhanda.
Sänds det till för få så har det misslyckats; sänds det till
för många så väcker det irritation.
- Mottagarstöd: vad kan man som avsändare göra för att
underlätta för mottagaren att hantera de stora mängder
information som han eller hon fortlöpande tar emot?
Det tillkommer att samtliga dessa funktioner förändras i den mån
och när man går över till IT-lagrad "hypertext"-information,
speciellt eftersom granulariteten minskar: man går över till
samlingar av mindre informationspaket, med många explicita
korslänkar mellan dem, istället för längre texter som är
naturliga med pappersbaserad teknologi.
Önskemål på kontorsdatasystem för dessa ändamål.
Principiellt sett så borde dagens teknologi för kontorssystem
(office information systems) väl motsvara dessa behov. De har ofta
inspirerats av tanken på en "virtuell kontorsarbetsplats", ett
system i datorn som arbetar med begrepp som motsvarar vad man har i
kontorsrummet: skrivbord, mappar, pärmar, osv. Meningen var att
arbetet i det virtuella kontoret skulle motsvara arbetet i den tidigare,
rent fysiska motsvarigheten. Men i realiseringen av den tanken har
man identifierat de virtuella dokumenten, mapparna, pärmarna, osv
med datorns traditionella filsystem, så användarens virtuella
kontor är normalt försett med de dokument som användaren själv
har skrivit eller håller på och skriver, plus förstås dokument
(inklusive elpostmeddelanden och program) som användaren har
kopierat över till sig från en annan källa. De ikonorienterade
användargränssnitten (på Mac- och Windows-system) inbjuder inte direkt
till att duka upp ikonsamlingar eller menyer som hänvisar till
dokument hos en annan användare eller i ett bibliotek, speciellt inte
om dessa dokument ligger på annan typ av datorsystem (annan plattform)
och annat lokalnät.
Komplementärt till detta har vi nu WWW-systemet och WWW-bläddrare
(browsers) där man lätt kan vandra omkring bland länkade dokument
som ligger på alla möjliga andra datasystem, men där det gäller
andra begränsningar. Dels finns typografiska begränsningar inom
HTML (WWW:s kodspråk), dels och framförallt är det rätt besvärligt
att redigera WWW-dokument. Den användare som vill lägga upp
navigeringsstrukturer i WWW, så att både han själv och andra kan
hitta bekvämt i en samling av dokument, får ägna en hel del tid åt
att strula med koderna och layouterna.
Dessutom tillkommer en annan viktig faktor: önskemålet att
separera arbetsversioner av dokument från publicerade
versioner. I det enklaste fallet är arbetsversionen det som
författaren jobbar på, och den publicerade versionen är den som alla
får se. I många fall har man fler än två nivåer, nämligen om en
arbetsversion diskuteras i en mindre grupp innan den förs vidare
till nästa nivå. Ett bra system bör understödja den distinktionen
mellan nivåer, både så att man håller reda på vilken version av
dokumentet som har vilken spridningsnivå, och ibland också så att
man inte kan komma åt en version av ett dokument om man inte tillhör
rätt nivå.
Sammanfattningsvis föreställer jag mig att ett bra system för våra
ändamål borde karakteriseras av följande:
- Skilda strukturer för "lokala dokument" och "offentliga dokument",
helst på flera nivåer.
- Den virtuella kontorsarbetsplatsen ska erbjuda sin användare
menyer över både de egna lokala dokumenten och de tillgängliga
offentliga dokumenten, presenterade på ett lättöverskådligt sätt.
Denna lättöverskådliga presentation kan först erbjudas från den
centrala källan, och sen kan varje användare modifiera den med
de tillägg, borttag och andra ommöbleringar som hon eller han
önskar.
- Särskilt understöd för publiceringsoperationen, dvs
operationen att föra över ett eget lokalt dokument till
att bli ett offentligt dokument. I det ligger bland annat en
registreringsfunktion som säkerställer dokumentets
integritet över tiden, men också ett synliggörande
så att de berörda personerna dels uppmärksammas på att dokumentet
har kommit ut, dels får det infört i sin struktur för
dokumentpresentation så att de lätt kan hitta tillbaka till det
vid ett senare tillfälle.
Det här innebär inte minst att den virtuella kontorsarbetsplatsen är
en plats både för att producera publicerade dokument, och för
att ta emot och komma åt publicerade dokument.
Mitt förslag är att LiU och IT-rådet sätter upp som ett mål att
universitetet ska skaffa sig ett system av denna typ för egen
användning. Arbetsnamnet för systemet föreslås till ett
Academic Information Management System, förkortat
AIMS.
Tekniska förutsättningar för ett AIMS.
Den grundläggande programvaran för en persondator eller arbetsstation,
bestående av operativsystem, textbehandlingssystem och WWW-bläddrare
uppfyller inte i sig de nu beskrivna önskemålen. Å andra sidan är det som
beskrivs inte särskilt svårt; det är "bara" en fråga om att få det gjort
och få det bra gjort. Det finns principiellt sett flera sätt att få fram
ett sådant system:
- Uppsök en sådan produkt. Om den finns att få på marknaden i färdigt
skick till rimligt pris, och i ett utförande som tillfredsställer
naturliga krav på LiU (till exempel att dett ska kunna fungera
tvärs över Unix-, PC- och Mac-system, och för de olika texteditorer
som används allmänt inom universitetet) så är det förstås den bästa
lösningen.
- Teknikupphandling från extern leverantör. Det har i olika
sammanhang nämnts önskemål om att universiteten borde kunna agera
som teknikupphandlare. Det här skulle kunna vara ett bra sådant
tillfälle.
- Egen utveckling. På ett område där universitetet har stor egen
kompetens kan egen utveckling vara ett bra alternativ till
teknikupphandling.
- Invänta en sådan produkt. På detta område rör sig den
tekniska utvecklingen f.n. mycket snabbt. Man måste därför vara
uppmärksam på om lämpliga produkter är på väg att komma fram, innan
man gör större investeringar i teknikupphandling och/eller egen
utveckling.
Valet mellan dessa alternativ är inte uppenbart. Två konkreta åtgärder
ha företagits under november-december 1995 i dessa riktningar:
- Konferensbesök. Mikael Eriksson och Andreas Björklind har med
finansiering från IT-rådet besökt WWW-konferensen i Boston i december 1995.
(Dessutom deltog Patrick Doherty från IDA men med annan finansiering).
De har inte heller nu sett kommersiellt tillgängliga produkter med hela
den beskrivna funktionaliteten, men däremot flera exempel på
forskningssystem som har mycket av detta. Fortsatt utvärdering erfordras.
- Prototypexperiment. Erik Sandewall har i liten skala gjort
experiment med ett egenutvecklat prototypsystem, vilket kan bidra till
förståelsen av var problem och möjligheter ligger i det beskrivna konceptet.
Han återkommer med rapport om detta.
Förslag till IT-rådet
Jag föreslår att IT-rådet beslutar att närmare utreda förutsättningarna
för ett Academic Information Management System med nu skisserad
inriktning. Förutsättningarna bör utredas ur följande synpunkter:
- Allmänna användarbehov
- Möjliga områden för pilotanvändning
- Tekniska lösningar, även inkluderande de begränsningar som befintliga
datorsystem på LiU ställer
- Tillgänglighet på den kommersiella programvarumarknaden nu och i den
nära framtiden
- Möjligheter, risker och kostnader i samband med egen teknikupphandling
eller egenutveckling.