Vi har i detta arbete valt att se på webbläsare kopplade till www som en variant av ovan-stående applikationstyp. Webbläsare fungerar som användarens gränssnitt mot informations-mängden som finns lagrad i www-strukturen. Informationsmängdens delar och hänvisningarna mellan delarna presenteras i webbläsarens fönster som textsidor med klickbara hyperlänkar till andra sidor. Dessa sidor och hyperlänkarna som sammanbinder dem utgör grunden för informationsmängdens struktur.

Användaren av webbläsaren söker i informationsmängden genom att "plocka fram" en sida åt gången. Detta kan göras antingen genom att direkt anropa adressen för en viss sida eller genom att följa en existerande hyperlänk från en sida till en annan. Ett undantag är de sidor som använder så kallade frames där information på flera sidor kan presenteras samtidigt på skärmen parallellt.

När användaren följer hyperlänkar mellan sidor skapas en navigationsliknande situation. Studier av denna navigationssituation har genererat begrepp som ’lost in hyperspace’ för att beskriva användarens upplevelse av att ha tappat orienteringen på www. Att detta problem ibland uppstår kan bero på bristande överblick av relationen mellan sidorna.

Användaren utsätts för en kognitiv belastning om hon vill bibehålla orienteringen. För att stödja denna uppgift har en rad hjälpmedel utvecklats. Dessa hjälpmedel presenterar olika representationer av strukturen i informationsmängden. Representationerna kan ses som skapade med hjälp av spatiala omskrivningar av relationer i informationsmängden. Denna omskrivning innebär att temporala relationer mellan sidor, hyperlänkrelationer mellan sidor och även innehållsrelationer mellan sidor kan presenteras som spatiala relationer. Historielistor är en spatial omskrivning av temporala förhållanden mellan sidor som presenterats. "Webbplatskartor" är en spatial omskrivning av hyperlänkrelationer mellan sidor på en webbplats. Innehållsrelationer kan omformas till hierarkiska strukturer av sidor.

Hjälps alla användare av en spatial omskrivning av relationer i informationsmängden vid navigation? Vi gör antagandet att det finns vissa kognitiva förmågor som kan vara avgörande för användarens behov av och möjlighet att utnyttja spatiala omskrivningar till stöd för navigation. Huvudsyftet med studien kan identifieras utifrån detta, nämligen att undersöka sambanden mellan användarnas kognitiva förmågor och spatiala omskrivningars påverkan på prestation vid navigation. Detta görs genom att identifiera och testa ett antal kognitiva förmågor som kan tänkas inverka vid navigation. Vi testar även användarens prestation vid navigation med och utan tillgång till spatiala omskrivningar. För att klargöra sambanden utförs statistiska beräkningar på de olika resultaten vilka kommer att diskuteras.