Sjukpenninggrundande inkomst – information till dig som studerar, är arbetslös, har sjukersättning, aktivitetsersättning eller vårdnadsbidrag Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning – alla baseras de på din sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Vad är sjukpenninggrundande inkomst? Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut din sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Om du har höga inkomster räknar Försäkringskassan dock inte med hela inkomsten. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan vara högst 7,5 prisbasbelopp. Det finns också en nedre gräns på 24 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet bestäms av regeringen och ändras varje år för att följa med i prisutvecklingen. År 2009 är prisbasbeloppet 42 800 kronor. Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten blir då 321 000 kronor och den lägsta 10 300 kronor. Ersättningsnivån i de flesta försäkringar ligger på 80 procent. Men innan ersättningen beräknas multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97. Din ersättning blir alltså något lägre än 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen kan bli högre När Försäkringskassan räknar ut hur mycket du får i föräldrapenning räknar vi med inkomster ända upp till tio prisbasbelopp, vilket 2009 blir 428 000 kronor. Med föräldrapenningen får du alltså bättre kompensation för ditt inkomstbortfall om du har höga inkomster. Vilka inkomster räknas? Det är i allmänhet din aktuella inkomst som ligger till grund för din sjukpenninggrundande inkomst. Den kan också beräknas på en tidigare arbetsinkomst. Men Försäkringskassan kan i regel bara ta hänsyn till arbetsinkomst som: • beräknas pågå under minst sex månader eller • är årligen återkommande. Årsinkomsten beräknas med hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel ersättning vid obekväm arbetstid, vikariatstillägg och provision. Du kan få behålla din sjukpenninggrundande inkomst När du inte längre har arbetsinkomster är huvudregeln att din sjukpenninggrundande inkomst slutar gälla. I vissa situationer har du dock möjlighet att behålla din sjukpenninggrundande inkomst trots att du inte arbetar. Om du är arbetslös Om du är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete får du behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Men blir du sjuk när du är arbetslös, måste du anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen den första vardagen efter avslutad sjukperiod för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Om du är arbetslös och har fått avgångsvederlag måste du anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen inom tre månader från det att du slutade din anställning för att få behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Om du söker arbete utan att vara arbetslös Om du har en anställning som du inte kan gå tillbaka till av hälsoskäl, exempelvis efter en sjukskrivningsperiod, kan du få behålla din sjukpenninggrundande inkomst om du är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detsamma gäller dig som är egen företagare. Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller studerar Du får också behålla din sjukpenninggrundande inkomst om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller studerar och finansierar studierna med studielån eller studiebidrag. Om du avslutar eller avbryter programmet eller studierna måste du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen första vardagen efter att du har slutat för att få behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Det gäller förstås bara om du inte har ett arbete. Du kan också få behålla din sjukpenninggrundande inkomst om du • slutar arbeta eller går ner i arbetstid under den senare delen av graviditeten • vårdar barn som är under ett år • avbryter ditt arbete under högst tre månader • enligt så kallat trygghetsavtal får ekonomisk ersättning för till exempel studier, praktik eller start av eget företag. Du kan få höja din sjukpenninggrundande inkomst Om du saknar anställning helt eller delvis kan du ha rätt att varje år räkna upp din sjukpenninggrundande inkomst med förändringen av konsumentprisindex.* * Konsumentprisindex visar hur priserna i genomsnitt utvecklas i Sverige. Sjukersättning och aktivitetsersättning Om du beviljas hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning har du inte längre rätt att behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Börjar du arbeta igen när sjuk- eller aktivitetsersättningen upphör eller ändras, beräknas din sjukpenninggrundande inkomst på den nya arbetsinkomsten. Om du beviljas mindre än hel sjukersättning eller aktivitetsersättning och fortsätter att arbeta beräknas din sjukpenninggrundande inkomst utifrån din återstående arbetsinkomst. Om du till exempel har halv ersättning och arbetar halvtid beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på din halvtidslön. Om du beviljas mindre än hel sjukersättning eller aktivitetsersättning när du är arbetslös, kan du också få behålla en del av din tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Det gäller under förutsättning att du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Kommunalt vårdnadsbidrag Om du får kommunalt vårdnadsbidrag och arbetar mindre än tidigare sänks din sjukpenninggrund- ande inkomst. Arbetar du inte alls blir den noll. Men när du inte längre får vårdnadsbidrag kan du få tillbaka den sjukpenninggrundande inkomst som du hade innan du fick vårdnadsbidraget. Perioden med vårdnadsbidrag görs alltså ”överhoppningsbar”. En förutsättning är att du uppfyller villkoren för skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten när vårdnadsbidraget upphör. Det gäller till exempel om du i direkt anslutning till att vårdnadsbidraget upphör • är sjukskriven, • söker arbete och är inskriven på Arbetsförmedlingen • vårdar barn som inte har fyllt ett år. Tänk på att om du eller den andra föräldern får till exempel föräldrapenning, arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd har du inte rätt till vårdnadsbidrag för samma kalendermånad. Det kan innebära att du inte får tillbaka den sjukpenninggrundande inkomst som du hade innan du fick vårdnadsbidraget. Din sjukpenninggrundande inkomst kommer då i stället att grundas på din aktuella arbetsinkomst. Saknar du arbetsinkomst har du inte rätt till en sjukpenninggrundande inkomst. Mer information om vårdnadsbidraget kan du få hos din kommun. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. Mer information om sjukpenninggrundande inkomst finns i faktabladet • Sjukpenninggrundande inkomst för anställda • Sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenning Du hittar allt informationsmaterial hos Försäkringskassan och på vår webbplats www.forsakringskassan.se. På vår webbplats kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala assistent på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt information. Du kan också ringa direkt till vårt Kundcenter 0771-524 524 och till Nationell förmedlingstjänst för texttelefoner 90 160. Att ha ett barn med funktionsnedsättning eller sjukdom kan innebära extra kostnader och arbete. Därför finns vårdbidraget för att ge dig som är förälder ekonomiskt stöd. Vårdbidragets storlek varierar med hur stora behov barnet har. Vem kan få vårdbidrag? Du kan få vårdbidrag om du vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning. Barnet måste behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Du har också rätt till vårdbidrag om du har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidraget betalas ut till den förälder som ansöker om bidraget eller den som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Det är möjligt för två föräldrar att dela på vårdbidraget. Vårdbidraget betalas också ut till den eller de som tar emot ett barn i syfte att adoptera det. Dessutom kan vårdbidrag betalas ut till den som bor tillsammans med föräldern och • har eller har haft gemensamma barn med föräldern • är eller har varit gift med föräldern • är eller har varit registrerad partner med föräldern. Hur mycket kan man få i vårdbidrag? Helt vårdbidrag är 250 procent av prisbasbeloppet*. Du kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. År 2009 ger det följande belopp: Om behovet av vård och tillsyn för barnet är så stort att du som förälder har rätt till helt vårdbidrag, kan du också få ersättning för eventuella merkostnader utöver helt vårdbidrag. Får du ersättning enbart för merkostnader gäller andra nivåer. Du kan i så fall få 36 eller 62,5 procent av prisbasbeloppet om året. År 2009 ger det 15 408 respektive 26 750 kronor om året. Läs mer i avsnittet ”Vad är merkostnader, och hur ersätts jag för dem?” Vad gäller om jag har flera barn med funktionshinder? Om det finns flera barn med funktionsnedsättning i din familj bedömer Försäkringskassan både det sammanlagda behovet av tillsyn och vård och de sammanlagda merkostnaderna för barnen. På så sätt kan du få vårdbidrag, även om varje barn för sig inte skulle ge rätt till vårdbidrag. * Prisbasbeloppet följer prisutvecklingen i samhället. År 2009 är prisbasbeloppet 42 800 kronor. Hur gör jag för att få vårdbidrag? Du ansöker om vårdbidrag på en blankett som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på vår webbplats www.forsakringskassan.se. Med ansökan ska du även bifoga ett läkarutlåtande om sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Söker du ersättning för merkostnader ska du beskriva vilka de kostnaderna är. Det kan vara svårt att beskriva hur mycket arbete du lägger ner på att vårda ditt barn och att räkna ut vilka extra kostnader du har. Känner du dig osäker på hur du ska fylla i blanketten kan vi hjälpa dig med det. Men kom ihåg att vårdbidrag kan beviljas tidigast från den månad du lämnar in ansökan. Utbetalning Vårdbidraget betalas ut den 18 eller 19 i varje månad. Mer om vårdbidrag Om barnet vårdas på sjukhus Om ditt barn tillfälligt vårdas på sjukhus eller annan institution får du behålla vårdbidraget i sex månader. Du kan också få behålla vårdbidraget i ytterligare sex månader om ditt barn är svårt sjukt. Det krävs då att du är närvarande på sjukhuset eller institutionen regelbundet och ofta. Du ska kunna styrka det med ett läkarintyg. Om ditt barn bara bor hemma ibland Elevhem och specialskola Bor ditt barn på elevhem vid statlig specialskola, eller till exempel ett riksgymnasium, kan du få löpande vårdbidrag grundat på den tid ditt barn tillbringar i hemmet. Sjukhus eller institution Om ditt barn tillfälligt vårdas på sjukhus eller annan institution kan du få ferievårdbidrag för de dagar som barnet bor hemma hos dig. För att du ska få ferievårdbidrag måste barnet vara hemma minst • 10 dagar under ett kvartal. Dagarna behöver inte vara i följd eller • 10 dagar i följd vid ett kvartalsskifte. Ferievårdbidraget per dag är en trettiondel (1/30) av månadsbeloppet. Vårduppehåll Om du tillfälligt inte kan vårda ditt barn (till exempel på grund av sjukdom), kan du ändå få behålla vårdbidraget i sex månader. Tiden förlängs med ytterligare sex månader om det finns särskilda skäl. Om barnet avlider Om ditt barn avlider kan du få behålla en del av vårdbidraget i högst åtta månader efter dödsfallet. Vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning Om du får vårdbidrag kan du inte samtidigt få tillfällig föräldrapenning för samma vård- och tillsynsbehov som du får vårdbidrag för. Vad är merkostnader och hur ersätts jag för dem? Merkostnader kan till exempel vara kostnader för att anpassa eller byta bostad. Det kan också vara utgifter för hjälpmedel, särskild mat eller resor av olika slag. Du kan få ersättning för merkostnader med 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet. Hur mycket av vårdbidraget som är ersättning för merkostnader står på beslutet som du får. År 2009 ger det de här beloppen: Det betyder att om dina merkostnader är lägre än 7 704 kronor per år, får du inte någon ersättning för de merkostnader du haft. Om de är minst 7 704 kronor, men inte 15 408 kronor, får du 7 704 kronor och så vidare. Merkostnader utöver vårdbidraget Om tillsyns- och vårdbehovet för ett barn är så stort att du får ett helt vårdbidrag och du dessutom har merkostnader på minst 18 procent av prisbasbeloppet (vilket 2009 är 7 704 kronor om året) kan du få ersättning för merkostnader utöver ett helt vårdbidrag. Vårdbidrag för enbart merkostnader Du kan också få vårdbidrag för enbart merkostnader. Det gäller om du har merkostnader på minst 36 procent av prisbasbeloppet. År 2009 ger det de här beloppen: Du kan överklaga om du inte är nöjd Du kan överklaga Försäkringskassans beslut om vårdbidrag om du inte är nöjd med det. Det måste du i så fall göra inom två månader. Hur du gör för att överklaga står i beslutet. Behöver du hjälp med att överklaga kan du kontakta Försäkringskassan. Anmäl alltid förändringar! Du måste anmäla alla förändringar som kan påverka din rätt till vårdbidrag. Sådan förändringar kan till exempel vara om barnet beviljas assistansersättning eller annat samhällsstöd. Om du tagit emot för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. För mer information, läs broschyren • Om du har en funktionsnedsättning Du hittar allt informationsmaterial hos Försäkringskassan och på vår webbplats www.forsakringskassan.se. På vår webbplats kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala assistent på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt information. Du kan också ringa direkt till vårt Kundcenter 0771-524 524 och till nationell förmedlingstjänst för texttelefoner 90 160. I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom eller funktionsnedsättning och därför behöver särskild tillsyn eller vård. När kan man få tillfällig föräldrapenning? Du kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12–16 år om barnets behov av vård och tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Det kan vara när ett barn, som i vanliga fall klarar sig själv • drabbas av en allvarlig sjukdom eller funk¬tionsnedsättning och behöver föräldrarnas hjälp och omsorg under en begränsad tid eller vid läkarbesök när ett barn med långvarig sjukdom eller • funktionsnedsättning blir akut sjuk i en annan sjukdom, eller när grundsjukdomen förvärras när den ordinarie vårdaren är sjuk eller • smittad. Ordinarie vårdare är den som brukar ha hand om barnet när du arbetar, till exempel en annan förälder, dagbarnvårdare eller släkting. Du måste ha ett läkarutlåtande om barnets tillstånd. För barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta att barnet ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen. Hur många dagar kan jag ta ut? Föräldrarna kan få tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år. Men efter 60 dagar kan du inte få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning Får du vårdbidrag för barnet kan du inte få tillfällig föräldrapenning för samma vård och tillsynsbehov som du redan får vårdbidrag för. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning betalas ut till barnets föräldrar. Föräldrapenning betalas också ut till den som bor tillsammans med en förälder• familjehemsförälder (tidigare kallad foster• förälder) den eller de som tar emot ett barn i syfte att • adoptera det annan person som har den rättsliga • vårdnaden om barnet. Du kan överlåta den tillfälliga föräldrapenningen Om vare sig du eller den andre föräldern kan eller vill stanna hemma från arbetet när barnet är sjukt eller barnets ordinarie vårdare är sjuk, kan du överlåta den tillfälliga föräldrapenningen till en annan person som avstår från att arbeta för att vårda barnet. Det betyder alltså att du fortsätter arbeta, medan någon annan får ersättning för att stanna hemma från sitt arbete och vårda barnet. Vill du överlåta den tillfälliga föräldrapenningen måste du eller den som du överlåter till tala om det vid anmälan. Den som vårdar barnet får då en blankett: Tillfällig föräldrapenning vid över¬låtelse. Den ska fyllas i både av den som begär ersättning och av föräldern. Vad händer om jag blir sjuk? Om du blir sjuk samtidigt som barnet eller barnets ordinarie vårdare, och därför varken kan arbeta eller vårda barnet, kan Försäkrings¬kassan besluta att en annan person har rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda ditt barn. Då krävs dels ditt medgivande, dels att du får sjuklön eller sjukpenning. Efter sju dagar måste du ha intyg Om det finns ett förhandsbeslut för barnet så måste du kunna visa ett intyg från en läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde dagen som barnet är sjukt. Som första dag räknas den första dagen som du tar ut tillfällig föräldrapenning, för att ta hand om barnet. Även de dagar du inte tar ut någon tillfällig föräldrapenning, till exempel lördagar och sön¬dagar, räknas in i de sju dagar du inte behöver intyg för. Det spelar ingen roll vem av föräldrar¬na som tar ut den tillfälliga föräldrapenningen. Om den ordinarie vårdaren är sjuk ska det också styrkas med intyg eller utlåtande från en läkare från och med den åttonde dagen. Hur mycket får man med tillfällig föräldrapenning? Den tillfälliga föräldrapenningen ger dig knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande in¬komst. Om du är anställd beräknas ersättningen utifrån din arbetstid i dagar eller timmar. Har du inkomst av annat förvärvsarbete, är företagare eller arbetslös får du ersättningen beräknad per kalenderdag. Hur gör man för att få tillfällig föräldrapenning? Du måste anmäla att du vill ha tillfällig föräldrapenning senast samma dag som du vill ha ersättning för. Du kan göra anmälan och begära ersättning direkt på www.forsakringskassan.se. För att göra det behöver du en e legitimation som du laddar ner från din bank på Internet. Du kan också anmäla genom att ringa 020 524 524 eller sms:a TFP och ditt person¬nummer följt av barnets personnummer till 71020. När anmälan har kommit in till Försäkrings¬kassan får du hem en blankett som du fyller i och skickar in till oss. Vissa arbetsgivare gör automatisk anmälan åt dig. Men du måste själv ta reda på hur det fungerar på din arbetsplats. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. Mer informa¬tion finns i faktabladen: Familjeförmåner inom EU• Sjukpenninggrundande inkomst.• Du kan också läsa broschyrerna ”Till alla som väntar eller just fått barn” och ”Barnfamilj”. Du hittar allt informationsmaterial hos Försäkringskassan och på wår webbplats www.forsakringskassan.se. På vår webbplats kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala assistent på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt information. Du kan också ringa direkt till vårt Kundcenter 0771-524 524 och till vår texttelefon 08-90 160. Du har rätt till tillfällig föräldrapenning även för barn som har fyllt 16 år om barnet omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det gäller tills barnet fyller 21, i vissa fall 23 år. När kan man få tillfällig föräldrapenning? Du får bara tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 16 år när du behöver avstå från att arbeta på grund av sjukdom eller smitta hos barnet. Med sjukdom hos barnet menas att en ny sjukdom kommer till, eller att grundtillståndet försämras. Du kan inte få tillfällig föräldrapenning för ett vårdbehov som Försäk¬ringskassan redan har tagit hänsyn till när vi har bedömt rätten till vårdbidrag. Du kan inte heller få tillfällig föräldrapenning när barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad. Hur många dagar kan jag ta ut? Föräldrarna kan få tillfällig föräldrapenning i högst 120 dagar per barn och år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Du som har barn som är 16–21 år och som omfattas av LSS har rätt till tillfällig föräldrapenning när du behöver avstå från att arbeta på grund av sjukdom eller smitta hos barnet. Till¬fällig föräldrapenning kan också betalas ut till den som bor tillsammans med en förälder• familjehemsförälder (tidigare kallad foster• förälder) den eller de som tar emot ett barn i syfte att • adoptera det annan person som har den rättsliga • vårdnaden om barnet. Vilka barn omfattas av LSS? LSS omfattar de barn som har utvecklingsstörning, autism eller autism• liknande tillstånd betydande och bestående begåvningsmässig • funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som är orsakad av våld eller sjukdom andra stora fysiska eller psykiska funktions¬• nedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som orsakar betydande svårig¬heter i det dagliga livet. Du kan få besked i förväg För ett barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta om barnet ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen. Ett sådant förhandsbeslut gäller i allmänhet högst två år. Tillfällig föräldrapenning efter 21 års ålder Om barnet vid 21 års ålder går i särskolans gymnasium, eller är svårt rörelsehindrat och går i en särskild gymnasieskola kan du få tillfällig föräldrapenning ända till slutet av vårterminen det år då barnet fyller 23 år. Du kan överlåta den tillfälliga föräldrapenningen Om vare sig du eller den andre föräldern kan eller vill stanna hemma från arbetet när barnet är sjukt, kan du överlåta den tillfälliga föräldrapenningen till en annan person som avstår från att arbeta för att vårda barnet. Det betyder alltså att du fortsätter arbeta, medan någon annan får ersättning för att stanna hemma från sitt arbete och vårda barnet. Vill du överlåta den tillfälliga föräldrapenningen måste du eller den som du överlåter till tala om det vid anmälan. Den som vårdar barnet får då en blankett: Tillfällig föräldrapenning vid över¬låtelse. Den ska fyllas i både av den som begär ersättning och av föräldern. Vad händer om jag blir sjuk? Om du blir sjuk samtidigt som barnet, och där¬för varken kan arbeta eller vårda barnet, kan Försäkringskassan besluta att en annan person har rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda ditt barn. Då krävs dels ditt medgivande, dels att du får sjuklön eller sjukpenning. Efter sju dagar måste du ha intyg Om barnet är sjukt eller smittat längre tid än sju dagar måste du kunna visa ett intyg från en läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde dagen som barnet är sjukt. Som första dag räknas den första dagen som du tar ut tillfällig föräldrapenning för att ta hand om barnet. Även de dagar du inte tar ut någon tillfällig föräldrapenning, till exempel lördagar och söndagar, räknas in i de sju dagar du inte behöver intyg för. Det spelar ingen roll vem av föräldrarna som tar ut den tillfälliga föräldrapenningen. Hur mycket får man med tillfällig föräldrapenning? Den tillfälliga föräldrapenningen ger dig knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. Om du är anställd beräknas ersätt¬ningen utifrån din arbetstid i dagar eller timmar. Har du inkomst av annat förvärvsarbete, är företagare eller arbetslös får du ersättningen beräknad per kalenderdag. Hur gör man för att få tillfällig föräldrapenning? Du måste anmäla att du vill ha tillfällig föräldrapenning senast samma dag som du vill ha ersättning för. Du kan göra anmälan och begära ersättning direkt på www.forsakringskassan.se. För att göra det behöver du en e legitimation som du laddar ner från din bank på Internet. Du kan också anmäla genom att ringa 020 524 524 eller sms:a TFP och ditt person¬nummer följt av barnets personnummer till 71020. När anmälan har kommit in till Försäkrings¬kassan får du hem en blankett som du fyller i och skickar in till oss. Vissa arbetsgivare gör automatisk anmälan åt dig. Men du måste själv ta reda på hur det fungerar på din arbetsplats. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. För mer information, läs broschyrerna: Till alla som väntar eller just fått barn• Barnfamilj• Du kan också läsa faktabladen: Familjeförmåner inom EU• Sjukpenninggrundande inkomst• Du hittar allt informationsmaterial hos Försäkringskassan och på vår webbplats www.forsakringskassan.se. På vår webbplats kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala assistent på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt information. Du kan också ringa direkt till vårt Kundcenter 0771-524 524 och till vår texttelefon 08-90 160. Du kan få assistansersättning om du har en stor och varaktig funktionsnedsättning och behöver personlig assistans för att klara din vardag. För att få ersättning från Försäkringskassan måste du behöva hjälp med dina grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan. Klarar du dig med mindre tid ska du vända dig till kommunen för att få hjälp. Vem kan få assistansersättning? Om du behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven som att tvätta och klä dig, äta mat, kommunicera utåt och förflytta dig, kan du få assistansersättning. Du måste också tillhöra någon av följande grupper: • Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. • Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter en hjärnskada i vuxen ålder som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. • Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på ett normalt åldrande. Funktionsnedsättningen måste vara stor och orsaka betydande svårigheter i ditt dagliga liv. Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning. Du kan få assistansersättning även när du fyllt 65 år, men bara om du beviljats ersättning dessförinnan. Du kan inte få assistansersättning om du bor i en gruppbostad eller vårdas på en institution. Om det finns särskilda skäl kan du däremot få assistansersättning när du vårdas på sjukhus en kortare tid eller deltar i barnomsorg, skola eller en annan daglig verksamhet Hur stor är ersättningen? Regeringen beslutar varje år om ett schablonbelopp för assistansersättning. År 2009 är beloppet 247 kronor per timme. Om du har särskilda skäl kan du ansöka om ett högre belopp. Det högsta beloppet 2009 är 277 kronor. Särskilda skäl kan till exempel vara att du behöver en assistent med särskild utbildning som kräver mer betalt än vad schablonbeloppet räcker till. Vad innebär personlig assistans? Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Personlig assistans för de grundläggande behoven innebär hjälp med att tvätta och klä dig, äta mat, kommunicera utåt och förflytta dig, eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om din funktionsnedsättning. Du kan ha rätt till personlig assistans även för andra behov Om du behöver hjälp med de grundläggande behoven under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan kan du även ha rätt till personlig assistans för annan hjälp i ditt dagliga liv. Det kan till exempel vara hjälp med matlagning, att handla, att utöva fritidsaktiviteter eller att arbeta. Du bestämmer själv Du bestämmer själv hur assistansen ska vara ordnad. Du kan • själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter • tillsammans med andra personer med funktionsnedsättningar bilda en förening eller ett kooperativ som blir arbetsgivare för flera assistenter • anlita ett företag eller en organisation Det är ingenting som hindrar att du är arbetsgivare till en assistent samtidigt som du har assistans genom kommunen eller en annan organisation Om du anlitar en hushållsmedlem som assistent kan du få assistansersättning även för det. Hushållsmedlemmen ska då vara anställd av kommunen eller en annan anordnare av assistans. Ansökan och beslut Blanketter för att ansöka om assistansersättning finns på www.forsakringskassan.se. Du kan också beställa blanketter på 020-524 524. Kontakta Försäkringskassan om du behöver hjälp med din ansökan. När din ansökan kommit in samråder Försäkringskassan med dig om ditt behov av hjälp. Därefter beslutar Försäkringskassan hur många timmar du får ersättning för. Kommunen kan också anmäla till Försäkringskassan att du behöver assistansersättning. Då behöver du inte göra någon ansökan, utan Försäkringskassan kontaktar dig för att samråda med dig om vilken hjälp du behöver. Om du inte är nöjd med beslutet Om du anser att beslutet är felaktigt kan Försäkringskassan pröva ärendet igen. Skriv i så fall till Försäkringskassan och begär omprövning. Information om hur du gör finns i beslutsbrevet. Om Försäkringskassan vid omprövningen kommer fram till att inte ändra beslutet, kan du överklaga till länsrätten. Information om hur man överklagar finns i omprövningsbeslutet Utbetalning och redovisning Om du vill att assistansersättningen ska betalas till en assistansanordnare måste den, om det inte är en kommun, ha F-skattsedel och vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. Även när assistansersättningen betalas ut till dig, är det bra om den du köper assistans av har F-skattsedel, eftersom du annars måste göra skatteavdrag. Det gäller om du köper assistans från en juridisk person, det vill säga ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk eller en ideell förening. Assistansersättningen betalas ut omkring den 20:e varje månad. Om du köpt personlig assistans ska du redovisa antalet timmar du fått assistans och att assistansersättningen använts till köp av assistans. Redovisningen görs den sista månaden i varje redovisningsperiod på en särskild blankett. Försäkringskassan bestämmer vilken redovisningsperiod som gäller för dig. Den längsta perioden är sex månader. Om inte hela ersättningen gått åt till köp av assistans ska du betala tillbaka den del som du inte har använt. Om du köper din assistans av en enskild näringsidkare (en fysisk person) ska du intyga att han eller hon har F-skattsedel. Om den personen inte har F-skattsedel måste du betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag som om du själv vore arbetsgivare åt assistenten. Om du själv har anställt assistenter eller beviljats ett högre timbelopp än schablonen ska du redovisa antalet timmar du fått assistans och samtliga kostnader du haft för assistansen. Efter varje redovisningsperiod gör Försäkringskassan en slutavräkning och jämför den ersättning som du har fått med dina faktiska kostnader. Om ersättningen är högre än dina kostnader ska du betala tillbaka mellanskillnaden. Anmäl förändringar! Assistansersättningen omprövas vartannat år tills du fyller 65, men om ditt tillstånd har förändrats väsentligt ska ersättningen omprövas tidigare. Det är därför viktigt att du anmäler alla förändringar som kan påverka din rätt till assistansersättning. Om du fått för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka. Andra ersättningar kan påverkas Det du får i assistansersättning kan påverka din rätt till handikappersättning och vårdbidrag. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har en utökad rätt till tillfällig föräldrapenning – se faktabladet • Tillfällig föräldrapenning till barn och ungdomar som omfattas av LSS. Du kan också läsa broschyren”Om du har en funktionsnedsättning” som finns hos Försäkringskassan och på www.forsakringskassan.se. Du hittar allt informationsmaterial på www.forsakringskassan.se. Där kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala assistent på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt information. Du kan också ringa direkt till vårt Kundcenter 0771-524 524 och till Nationell förmedlingstjänst för texttelefoner 90 160.