År 2022 slutar Google stödja så kallade tredjepartscookies. Syftet är att värna den personliga integriteten och att data om ditt surfbeteende inte ska skickas runt i onödan. Men hur påverkar det dig? Kommer du att översköljas av annonser om saker du är helt ointresserad av? När distansarbete har blivit den nya normen tillbringar vi allt mer tid i digitala möten. Men vad är ett bra digitalt möte och vad ska man tänka på? Vi tipsar om saker som är bra att ha koll på för att få till mänskligare digitala möten. Bedrägerierna i coronavirusets spår ökar igen. Många riktar in sig mot äldre och påstår att de har fått tid för coronavaccinering. Bedragarna ber sedan om lösenord och bank-id för att få tillgång till personens bankkonto. Men det finns sätt att skydda sig. Vinnarna i källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2021 är korade. Utmärkande för årets pristagare är att de arbetar brett med att utbilda i källkritik och digital kompetens. PRESSMEDDELANDE: Internetstiftelsen breddar nu sin lärresurs med en podd som ska ge lärare fortbildning kring undervisningen i digital kompetens. Den främjar reflektion och kollegiala samtal. Att kunna hantera digitala verktyg och förstå hur de fungerar är idag en fråga om demokrati. Vi erbjuder utbildningsmaterial för alla som vill höja sin digitala kompetens, oavsett ålder och kunskapsnivå. Vi hjälper dig som är lärare att möta kraven på digital kompetens och programmering i läroplanen. Internetkunskap hjälper dig att bli en säker och medveten internetanvändare genom att samla kunskap om nätet och digitala tjänster som du har användning för i din vardag. Hur duktiga är vi svenskar på källkritik? I vår årliga undersökning "Svenskarna och internet" får du svaret. Ett öppet och fritt internet där kommunikation kan ske obehindrat är en grundförutsättning för yttrandefrihet och demokrati. Och för att internet ska fortsätta utvecklas är vi också med och driver och stödjer innovation och forskning. Kristina Alexanderson från Internetstiftelsen ger en grundläggande genomgång av licenssystemet Creative Commons i denna film. Vi stödjer innovation och forskning som rör internet, bland annat om entreprenörsskap och källkritik i skolan. Identitetsfederationer underlättar för både användare och leverantörer av digitala tjänster. Läs mer om Internetstiftelsens roll som federationsoperatör. Vi vill att alla ska kunna använda internet på ett medvetet och säkert sätt. Därför har vi flera olika satsningar för att stärka kunskapen kring bedrägerier, nätfiske, falska nyheter och andra frågor som rör säkerhet på nätet. På internetkunskap.se hittar du mängder av artiklar om hur du använder internet på ett säkert sätt, med bland annat tips och råd från Peter Forsman, säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. DNS-Labs är Internetstiftelsens team för forskningssamarbeten och utveckling av nya lösningar inom domännamnssystemet, DNS. Se vad de jobbar med just nu på deras engelska sajt Hjärtefråga HJÄRTEFRÅGA HJÄRTEFRÅGA Ny inspirerande podd för lärare om digital kompetens Digital kompetens Innovation för ett öppet internet Säker och trygg på internet Tredjepartscookies – vad är det och hur påverkar det dig? Så skapar du ett mänskligare digitalt möte Corona: Så skyddar du dig från bedragare Bibliotekssverige prisas för sitt källkritiksarbete Podden Digitala lektioner ska fortbilda lärare i undervisningen av digital kompetens Jobba hos Internetstiftelsen Eventkalendern Digitala lektioner – utbildningsmaterial för lärare Internetkunskap – vuxna behöver mer kunskap Så bra är svenskar på att söka och värdera information Så fungerar Creative Commons Internetstiftelsen forskar om enhörningar Vad är en federation? Internetkunskap om säkerhet Nyckeln till internet I framkant inom DNS Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Till Digitala lektioners podd Visa fler nyheter Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search The Swedish Internet Foundation Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Cirka en gång i månaden tipsar vi om intressanta evenemang och roliga projekt som vi driver. Se till att du håller dig uppdaterad genom att prenumerera på nyhetsbrevet! Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna finansierar satsningar som gör att människor kan använda internet på bästa sätt, och stimulerar kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. För oss är kvalitet och hållbarhet viktigt i allt vi gör. Internetstiftelsen är en oberoende, allmännyttig organisation som ansvarar för den svenska toppdomänen .se och driften av toppdomänen .nu. Läs mer om vilka vi är och vad vi gör. Internetstiftelsen bildades för över 20 år sedan och har sedan dess bytt namn flera gånger. Följ med på vår tidsresa. För oss är hållbarhet och hög kvalitet självklart. Ett kvitto på det är att vi 2010 och 2018 fick Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Läs mer om vårt kvalitetsarbete här. Tveka inte att höra av dig till oss på Internetstiftelsen. Vi tycker om och tror på internet och brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. Här hittar du kontaktuppgifter till oss på Internetstiftelsen. Vi är experter inom en rad områden som rör internet och digitalisering, som till exempel digital kompetens i skolan, it-säkerhet, digital delaktighet, internets historia, brottslighet kopplad till internet och mycket mer. Vi svarar gärna på frågor! Internetstiftelsen har en brett sammansatt styrelse med representanter för både användare och experter inom internetområdet. Ledningsgruppen på Internetstiftelsen består av fem personer, och leds av vd Om oss Så jobbar vi Kontakt Nyhetsbrev från Internetstiftelsen Jobba hos Internetstiftelsen Läs mer om Internetstiftelsen Vi är Internetstiftelsen Internetstiftelsens historia Vi har hållbarhet och kvalitet i fokus Kontakta oss Pressinformation Styrelse och ledning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Om oss Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se, med registrering av domännamn, samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Internetstiftelsen sköter också drift och administration av toppdomänen .nu. Du kan enkelt söka efter lediga domännamn nedan. Internetstiftelsens arbetar aktivt med att sprida information och kunskap till allmänheten samt till lagstiftare och rättsväsendet, så att de kan ta fram effektiva verktyg för att motverka olagligt innehåll på nätet. Läs mer om vem som ansvarar för innehåll på nätet här. Här har vi samlat verktyg och information för dig i domännamnsbranschen. Tekniska artiklar, statistik och redskap för ett stabilt och säkert internet. Ett domännamn är som en gatuadress på internet och gör att alla nätsurfare enkelt hittar till din sida. Internetstiftelsen ser till så att alla .se- och .nu-domäner fungerar som de ska. Innan du skaffar en egen adress på nätet är det ett par saker som kan vara bra att tänka på. Kolla här om domännamnet du vill registrera är upptaget. Innan du skaffar en egen adress på nätet är det ett par saker som kan vara bra att tänka på. Därför ha vi samlat några handfasta råd för dig som vill registrera ett domännamn. Ett domännamn är en blandning av en adress och en identitet på internet. Domännamnet är det du skriver in i din webbläsare för att komma till webbplatsen du vill besöka. Det är principen "först till kvarn" som gäller för tilldelning av .se- och .nu-domännamn; den som först ansöker om en ledig domän får den utan förprövning. Om du anser att någon annan har registrerat ett .se- eller .nu-domännamn som du själv har rätt till går det att överklaga tilldelningen av domännamnet i efterhand. Om någon har registrerat ett domännamn som du anser dig ha rätt till kan du pröva tilldelningen av domännamnet i efterhand. Har någon ansökt om tvistlösning för ett .se-domännamn som du är innehavare av? Här får du information om hur du kan gå tillväga för att bemöta det. Det finns en del fula fiskar i domänbranschen. Ett exempel är domänskojare. Så här gör du för att undvika dem Skriv in domännamnet du vill registrera eller ha information om och klicka på "Sök". Om domännamnet är ledigt är det bara att . Domäner Registrera ett domännamn Tvistlösning och domänskojare Är domännamnet ledigt? Hitta återförsäljare för .se och .nu Vem tar ansvar för innehåll på nätet? För dig som jobbar i branschen Är domännamnet ledigt? Tips innan du registrerar ett domännamn Så fungerar domännamn Så här löser vi domäntvister Om ditt domännamn är föremål för tvist Undvik domänskojare Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domäner Sök Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 På grund av skyddet av personuppgifter döljs viss information vid en sökning. För innehavare som är privatpersoner/enskild firma visas inga kontaktuppgifter. Här kan du läsa mer om . Här hittar du . Internetstiftelsens vision är att alla vill, vågar och kan använda internet. Här har vi samlat våra utbildningssatsningar som gör att du enklare kan förstå och använda internets tjänster, och som bidrar till ökad digital kompetens. På vår webbplats internetkunskap.se hittar du korta filmer och texter om hur internet fungerar och hur du använder internet och digital teknik bättre och säkrare i vardagen. Avlyssnas vi av mobiltelefonen? I Internetstiftelsens Youtube-serie Spårad reder journalisten och tv-profilen Parisa Amiri tillsammans med experter ut frågor som rör den personliga integriteten på nätet. På promenaden, vid städningen eller som bakgrundsljud till arbetsdagen – det finns en podd för varje tillfälle. Mediet blir allt mer populärt och bara mellan 2015 och 2019 fördubblades lyssnandet. Jobbar du som grundskollärare? Vi har en guldgruva för dig som vill höja den digitala kompetensen, både för dig själv och dina elever. Genom lektionsmaterialet Digitala lektioner och fortbildning för pedagoger bidrar vi till att barn och lärare kan lära sig mer om internet, programmering och digitala tjänster. Digitala lektioner är en fri lärresurs med lektioner som täcker allt som rör digital kompetens i grundskolan. Internetstiftelsen erbjuder kostnadsfri fortbildning för pedagoger kring digital kompetens. Spridningen av coronaviruset gör att distansundervisning kan bli det nya normala för många lärare och elever. Materialet hos Digitala lektioner är lätt att bearbeta så att det passar när eleverna studerar hemifrån. Vi tycker om och tror på internet och brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. För att det ska bli verklighet krävs kunskap om hur internet och digital teknik fungerar, både vad gäller tekniska aspekter och saker som källkritik och riskmedvetenhet. Sveriges första digitala museum, Internetmuseum, bevarar det digitala kulturarvet och sprider kunskap om nätets historia. "Digidel" är ett nätverk för att öka den digitala delaktigheten genom mötesplatser, kampanjer och utbildningsmaterial. Vi tillhandahåller rapporter och guider som gör det enklare att förstå och använda internets tjänster och som bidrar till ökad digital kompetens. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Därför är vi intresserade av hur internet i Sverige används och hur vi kan hjälpa medborgarna att använda det bättre och försäkra sig om att de får vad de betalar för. Svenskarna och internet är Internetstiftelsens årliga undersökning om svenska folkets digitala vanor. 2020 års upplaga av rapporten fokuserar på hur digitaliseringen har påverkats av coronapandemin. Tillsammans med Netnod vill vi ta fram en definition av internetaccess för att underlätta för användare och leverantörer. Vi är majoritetsägare i MetaSolutions, ett ledande bolag inom öppna data som hjälper företag och organisationer att publicera och hantera länkade och öppna data. Genom arbetet med Identitetsfederationer och genom att stötta forskning och andra satsningar bidrar Internetstiftelsen till att digitaliseringen av samhället ska göra så mycket nytta som möjligt. Identitetsfederationer underlättar för både användare och leverantörer av digitala tjänster. Läs mer om Internetstiftelsens roll som federationsoperatör. Med Skolfederation når elever och lärare alla tjänsterna i skolmiljön, både skolans egna och externa, med ett inlogg. Internetstiftelsen främjar en positiv utveckling av internet, bland annat genom att stötta forskning, företag och internetprojekt Kunskap Digital kompetens i skolan Digital kompetens för alla Digitalisering av samhället Mer nytta för samhället Internetkunskap Youtube-serien Spårad Internetstiftelsens poddar Digitala lektioner Fortbildning för pedagoger Skola överallt med Digitala lektioner Följ med på en resa genom den svenska internethistorien Digital delaktighet Rapporter och guider Svenskarna och internet 2020 Projekt Internetaccess Vi investerar i öppna data Vad är en federation? Skolfederation Spännande forskning och projekt Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Kunskap Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 När distansarbete har blivit den nya normen tillbringar vi allt mer tid i digitala möten. Men vad är ett bra digitalt möte och vad ska man tänka på? Vi tipsar om saker som är bra att ha koll på för att få till mänskligare digitala möten. År 2022 slutar Google stödja så kallade tredjepartscookies. Syftet är att värna den personliga integriteten och att data om ditt surfbeteende inte ska skickas runt i onödan. Men hur påverkar det dig? Kommer du att översköljas av annonser om saker du är helt ointresserad av? Bedrägerierna i coronavirusets spår ökar igen. Många riktar in sig mot äldre och påstår att de har fått tid för coronavaccinering. Bedragarna ber sedan om lösenord och bank-id för att få tillgång till personens bankkonto. Men det finns sätt att skydda sig. Vinnarna i källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2021 är korade. Utmärkande för årets pristagare är att de arbetar brett med att utbilda i källkritik och digital kompetens. De äldre har haft ett tungt år under pandemin. Men i den ofrivilliga isoleringen har internet varit en viktig social länk för många. Rapporten Svenskarna och internet 2020 visar att de flesta nya internetanvändarna under pandemin är äldre – och att de känner sig mer sociala av sin skärmtid. Digital after work, hemmajobb och Zoom-möten. Under 2020 fick många snabbt lära sig ett nytt sätt att jobba och förhålla sig till sin arbetsplats. Och mycket av vårt nya beteende vill vi ta med oss in i framtiden, visar rapporten Svenskarna och internet 2020. Mer tid på internet, sämre undervisning och större missnöje med sin egen skärmtid. Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2020 visar att vårens omställning till distansundervisning har gjort de studerande mer negativa till sin digitala vardag. Hur har coronapandemin påverkat våra liv och våra digitala beteenden? Läs mer om resultaten från Svenskarna och internet 2020, hur den gjorts och hur pandemin påverkat vad vi gör på nätet. Tillgången till internet har radikalt förändrat vårt sätt att leva och umgås. Här listar vi de förändringar som har påverkat våra internetvanor mest sedan millennieskiftet. I 20 år har undersökningen Svenskarna och internet sökt svaret på hur internet påverkar människor och samhället. Men hade det inte varit för en nyfiken journalist i Gävle hade undersökningen kanske aldrig blivit av Så skapar du ett mänskligare digitalt möte Tredjepartscookies – vad är det och hur påverkar det dig? Corona: Så skyddar du dig från bedragare Bibliotekssverige prisas för sitt källkritiksarbete Fler äldre upptäcker det roliga med internet Hemarbetarna vill fortsätta att jobba på distans – men inte hela tiden Studerande allt mer negativa till sin egen skärmtid Svenskarnas digitala liv under pandemin Så har internetvanorna förändrats de senaste 20 åren Så startade Sveriges äldsta undersökning om våra internetvanor Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter sida 1 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vi använder kakor (cookies) för att förbättra webbplatsen och göra upplevelsen för dig som besöker sajten bättre och smidigare. En kaka är en kort textfil som webbplatsen du besöker ber om att få spara på din dator under en bestämd tid Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Om kakor Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här kan du söka efter lediga domännamn och se innehavare av domännamn. Vill du registrera ett domännamn så måste du vända dig till någon av våra återförsäljare Skriv in domännamnet du vill registrera eller ha information om och klicka på "Sök". Om domännamnet är ledigt är det bara att . Är domännamnet ledigt? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Sök domän Sök domän Utlämnande av uppgifter ur domännamnsregistret Sök Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 På grund av skyddet av personuppgifter döljs viss information vid en sökning. För innehavare som är privatpersoner/enskild firma visas inga kontaktuppgifter. Här kan du läsa mer om . Här hittar du . To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Domains Search Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search About us Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 I en allt mer digitaliserad värld blir de fysiska mötesplatserna ännu viktigare. Goto 10 är en sådan öppen mötesplats där vi kan träffas, dela idéer, och skapa innovation. Vårt årliga evenemang Internetdagarna är en annan mötesplats för alla som på olika sätt jobbar med internet. Älskar du internet? Flytta jobbet till Goto 10 i Stockholm eller Malmö. Kom och nätverka, inspireras och lär dig något nytt. Det är helt kostnadsfritt. Goto 10 finns i Stockholm, Malmö och där du är genom digitala event. Alla event är öppna för alla att delta i – utan kostnad. Passa på att anmäla dig till ett event! Som medlem får du fri tillgång till wifi, evenemang, 3d-skrivare, nyhetsbrev, och mycket annat. Du hittar alla våra filmade event på vår Youtube-kanal. Internetdagarna är Sveriges viktigaste mötesplats för alla som älskar internet. 22-23 november 2021 samlas vi för 22:a året i rad för att inspireras, lära och nätverka. Se till att få tillgång till programmet för Internetdagarna 2021 först av alla. Skriv upp dig på intresselistan så får du information direkt i din e-post om upplägg, program och innehåll först av alla. Robotforskaren Kate Darling var en av huvudtalarna under Internetdagarna 2020. Hon pratade om det fördjupade samspelet mellan robot och människa. Läs mer i artikeln som publicerades inför konferensen 2020. 2020 blev Internetdagarna för första gången en helt digital konferens. Deltagarna kom från alla delar av landet och vi tackar alla; spårarrangörer och deltagare som bidrog till ett så lyckat event. På våra evenemang och utbildningar kan du som pedagog höja din digitala kompetens. Hos oss hittar du också lektionsmaterialet som ger fördjupning och ökad förståelse om internet, programmering och digitala tjänster. I podden samtalar Internetstiftelsens Kristina Alexanderson med gäster om hur de arbetar med digital kompetens i undervisningen. Häng med på inspirerande och reflekterande samtal om skolans uppdrag att erbjuda digital kompetens för alla. Vi erbjuder kostnadsfria föreläsningar med Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och en av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan. Under våren 2020 ställdes gymnasieskolan om och gick från en dag till en annan till distansundervisning. Lyssna på ett samtal mellan Kristina Alexanderson och Linda Svanberg om distansundervisning Mötesplatser Goto 10 Internetdagarna Fortbildning för pedagoger Kommande event Bli medlem i Goto 10 Goto 10 på Youtube Håll dig uppdaterad om nästa års program Är en robot ansvarig för sina handlingar? Internetdagarna helt digitalt Inspirerande podd för lärare om digital kompetens Kostnadsfria föreläsningar Lyssna på ett lärandesamtal om distansundervisning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Mötesplatser Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här hittar du pressinformation från Internetstiftelsen. Du är självklart välkommen att kontakta vår pressavdelning för ytterligare information om Internetstiftelsen eller om internetutveckling i allmänhet. Vi tycker om och tror på internet och brinner för att dela med oss av vår kunskap. Tillsammans har vi på Internetstiftelsen en bred och djup expertis om en rad olika områden som rör internet och digitalisering, exempelvis digital kompetens i skolan, it-säkerhet, DNS, internets infrastruktur, digital delaktighet, internethistoria, brottslighet kopplad till internet och mycket mer. Vi delar gärna med oss av kunskap inom dessa ämnen. Det är bara att höra av sig till pressansvarig för att komma i kontakt med oss och våra experter! Här hittar du Digital kompetens är en del av läroplanen men många lärare och skolor är dåligt rustade för att möta dessa krav. Internetstiftelen arbetar aktivt för att göra det lättare för lärare och skola att möta kraven kring digital kompetens i läroplanen. Vi stöttar forskning kring ämnet, tar fram egna undersökningar om elevers internetvanor och vi har skapat som erbjuder 120 kostnadsfria och färdiga lektioner kring digital kompetens. Säkerhet är en av Internetstiftelsens kärnverksamheter. Som ansvariga för den svenska toppdomänen .se och driften av .nu ser vi till att det svenska internet fungerar på ett stabilt och säkert sätt. Internetstiftelsen är en viktig aktör i arbetet mot olika former av brott på nätet. Det kan till exempel handla om människor som råkar ut för domänskojare eller bedrägeriförsök via mejl eller med hjälp av bank-id. Internetstiftelsen sprider kunskap till och samarbetar med organisationer som Polisen och Brottsförebyggande rådet. Vår satsning Internetkunskap fokuserar på att sprida folkbildning och kunskap till vuxna i Sverige. En del av materialet handlar om it-säkerhet från en vanlig människas perspektiv - hur skapar jag starka lösenord, hur slipper jag bli nätfiskad och finns det några problem med att gå in på ett öppet wifi? Allt detta, tillsammans med material om bland annat källkritik och desinformation går att ta del av när som helst på Vi står bakom som är Sverige första digitala museum och som bevarar det digitala kulturarvet samt sprider kunskap om nätets historia. Vi har arbetat med internets infrastruktur under många år och har sedan 1997 ansvarat för internets svenska toppdomän .se. Internetstiftelsen har en stor kunskap kring internets tekniska utveckling och historia. Vi är även mycket kunniga inom internetkultur, fenomen på internet, vad vi gör på internet och hur internet har påverkat människa och samhälle. Utvecklingen på nätet stannar aldrig av. Ny teknik, nya sociala medier och nya kommunikationsvägar påverkar och skapar förändringar i samhället. Internetstiftelsen har lång erfarenhet av att mäta och analysera trender på nätet, och i vårt uppdrag ingår att förklara och förtydliga hur internet påverkar våra dagliga liv. Digital delaktighet ligger oss varmt om hjärtat. Kravet att du som medborgare har en grundläggande digital kompetens är större än någonsin. Allt fler kontakter med både myndigheter och företag förväntas ske digitalt. Sedan 2008 har vi genom flera olika satsningar arbetat för att öka den digitala delaktigheten. Genom har vi även stor kunskap kring svenskars internetvanor, digitala delaktighet och utanförskap. Men den gör även att vi är väl insatta i hur svenskar använder internet, tillgång till internet runtom i Sverige, sociala medier och mycket, mycket mer kring våra internetvanor. I många digitala tjänster är det viktigt att det är just du som använder tjänsten. Inom arbetslivet är det även viktigt att veta vilken organisation du företräder och vilken roll du har, exempelvis när läkare loggar in i journalsystem eller läraren sätter betyg. I båda fallen är det en e-legitimation eller annat inloggningssätt som beskriver vem du är. För att göra det enkelt och säkert för dig som användare, samverkar din organisation med era leverantörer av digitala tjänster och med era leverantörer av e-legitimationer. Samverkansformen kallas identitets- och behörighetsfederation. Internetstiftelsen ansvarar för , som kopplar ihop skolhuvudmän med digitala läromedel och prov. Vi står även bakom , som kopplar ihop arbetsgivare med digitala tjänster inom hälsa, vård och omsorg. Att skapa en stabil och säker infrastruktur för internet i Sverige är kärnan i vår verksamhet. Vi är experter inom DNS och DNSSEC. DNS är beteckningen på det system som kopplar samman IP-adresser, en sifferkombination som datorer använder för att prata med varandra, och det som vi människor lättare kommer ihåg – domännamn, såsom internetstiftelsen.se. som syftar till att öka säkerheten i DNS. Toppdomänen .se som vi ansvarar för var den första i världen som signerades med DNSSEC. Vi ligger fortfarande i framkant internationellt inom området och vi arbetar ständigt med att förbättra säkerheten på nätet genom en rad olika satsningar. Exempel på detta är att vi erbjuder utbildningar och tekniskt stöd kring DNSSEC. Vi skyddar .se och .nu från överbelastningsattacker och vi utför årligen hälsokontroller av hur företag, organisationer och myndigheter använder DNS/DNSSEC (ej sms) , Project Manager på Internetstiftelsen och ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och en av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan. , Creative Brand Manager på Internetstiftelsen, har gett ut böcker och gjort videor om programmering i skolan. , är Chief Information Security Officer, CISO, på Internetstiftelsen och säkerhetsexpert. Hon kan svara på de flesta frågor kring strategiska informations- och it-säkerhet både för verksamheter och vanliga användare, till exempel gällande ledningssystem för informationssäkerhet och ISO 27001 men också om kryptering, lösenord, säkerhet kring smarta prylar, molntjänster och nätverk. , Abuse Manager på Internetstiftelsen och en ledande expert på nätbedrägerier, kan svara på frågor om olika former av bedrägeribrott på nätet. , Project Manager och ansvarig digital kompetens för vuxna på Internetstiftelsen, kan svara på frågor om satsningen Internetkunskap samt bland annat ämnena källkritik, desinformation och digital folkbildning. , Creative Brand Manager på Internetstiftelsen och har lång erfarenhet av utvecklingen av webben, appar och internet i allmänhet. , senior DNS-specialist på Internetstiftelsen, är expert på området och är delaktig i flera internationella samarbeten. Telefon: E-post: Kristina Alexanderson Måns Jonasson Anne-Marie Eklund-Löwinder Peter Forsman Björn Appelgren Måns Jonasson Jannike Tillå Ulrich Wisser Press Relaterat Nu syns vår kärlek till internet ännu mer Kontakt Presskontakt Vi är experter inom flera områden Digital kompetens i skolan Säkerhet, integritet och bedrägerier på nätet Internets historia Digitala trender, ny teknik och tekniska frågor Digital delaktighet och svenskars internetvanor Identitet på nätet DNS och internets infrastruktur Julia Högström, pressansvarig Våra experter inom området Våra experter inom området Våra experter inom området Våra experter inom området Våra experter inom området Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Press Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här hittar du kontakt- och adressuppgifter till Internetstiftelsen. Mejla någon av våra medarbetare: fornamn.efternamn@internetstiftelsen.se Internetstiftelsen har ingen gemensam kundtjänst för domännamnsinnehavare. Om du har frågor som gäller ett registrerat domännamn ska du kontakta kundtjänsten hos din leverantör. Skriv in ditt domännamn nedan och klicka på "Sök" för kontaktuppgifter. Stiftelsen för internetinfrastruktur Box 92073 120 07 Stockholm Närmaste buss- och tvärbanestation är Mårtensdal, men det går också bra att gå från Skanstull eller Gullmarsplan (cirka 10 minuter från endera hållplats). Har du synpunkter på din leverantör (registrar) kan du kontakta Internetstiftelsens Registry Services via e-post: Om du råkat ut för tveksamma affärsmetoder när det gäller domännamn, eller har tips på att felaktiga domännamnsinnehavaruppgifter förekommer, hör av dig till Abusefunktionen: Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) finns till för att du på ett enkelt sätt, utan att behöva gå till domstol, i efterhand ska kunna överklaga tilldelningen av ett domännamn. I Internetstiftelsens kommentarsfält möter vi varandra med respekt och en schysst ton. Alla ska känna sig välkomna att delta i diskussionerna, utan att riskera påhopp eller otrevliga kommentarer. Kommentarer som tas bort från inlägget: (ej sms) 802405-0190 SE802405019001 Påhopp, hat och hot mot medverkande i våra material eller andra i kommentarsfältet. Allmänt otrevliga kommentarer som inte tillför något. Kommentarer som enbart är skrivna för att provocera. Direkt eller antydan till rasism, sexism et cetera. Kommentarer som innehåller marknadsföring eller reklam. Kommentarer som inte har med inläggets ämne att göra eller som är uppenbart raljerande. Telefon: E-post: Ort E-postadress Telefon Webbplats Telefon: E-post: E-post: Organisationsnummer: Momsregistreringsnummer: E-post: E-post: Kontakt Relaterat Press Tvistlösning Telefon och mejl Hitta din kundtjänst Presskontakt Internetstiftelsen på sociala kanaler Post- och fakturaadress Leveransadress bud Besöksadress Synpunkter på din leverantör Tips eller anmälan Tvist om domännamn Kommentarspolicy Julia Högström, pressansvarig Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Kontakt Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Sök Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Webbplatsen använder responsiv design, och fungerar bra i moderna webbläsare som stöder webbstandarder satta av W3C. Moderna webbläsare är bland andra Safari, Chrome och Firefox. Vårt mål för webbplatsen är att fullt ut uppfylla kriterierna i WCAG2.1-AA-standarden, vilket innebär att vi följer samma riktlinjer för tillgänglighetsanpassning som är lagkrav för myndigheter och andra offentliga organ. Innehållet i policyn kan löpande förändras och därför bör du läsa igenom den igen nästa gång du besöker vår webbplats. För innehållet används HTML5 och presentationen styrs via Cascading Style Sheets (CSS) 3. Webbplatsen är testad i följande versioner av webbläsare: Firefox version 60+ på Windows och Mac OS X Safari version 12+ på Mac OS X Chrome version 65+ på Windows och Mac OS X Om webbplatsen Integritetspolicy för internetstiftelsen.se Rekommenderade webbläsare Testade webbläsare Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Om webbplatsen Om webbplatsen Integritetspolicy för besökare på Internetstiftelsens webbplatser Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Renée DiResta är en av världens ledande experter på digital propaganda och spridningen av vilseledande information på sociala nätverk. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om hur både sant och falskt om coronaviruset frodas på nätet. Idag är programmering en del av läroplanen i grundskolan. Men om alla barn inte ska bli programmerare varför är det ändå så viktigt att kunna koda? Kate Darling studerar den nya teknikens etiska konsekvenser, och hur samhället kan förbereda sig på AI-revolutionen. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om det fördjupade samspelet mellan robotar och människor. Payal Arora studerar digitaliseringen hos världens fattigaste och vad som händer när nästa miljard människor tar steget ut på nätet. I november talar hon på Internetdagarna. De sociala plattformarna är där vi tar del av nyheter, kunskap och umgås. Det är också en plats för desinformation, propaganda och näthat. Hur säkrar vi ett demokratiskt samtal i en digital tid? I oktober genomförs den nationella kampanjen ”Tänk säkert” av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Polisen. Tillsammans med samarbetspartners belyser man digital kompetens och informationssäkerhet på nätet. Steve Wozniak var med och grundade världens största teknikbolag Apple, och är en av de viktigaste utvecklarna av de första hemdatorerna. I november är "The Woz" en av huvudtalarna på Internetdagarna. Tom Chatfield är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. I november gästar han Internetdagarna för att tala om källkritik och maskiners partiskhet. Behovet av hjälp med digitala ärenden är stort i Sverige, och många svenskar ber sina nära och kära om hjälp med krånglig teknik. Men de som inte har ett socialt nätverk är mer utsatta Möt desinformationsexperten Renée DiResta på Internetdagarna Därför är det viktigt med programmering i skolan Möt robotforskaren Kate Darling på Internetdagarna Möt den digitala antropologen Payal Arora på Internetdagarna Vad är ett demokratiskt samtal i en digital tid? Hur säkert är ditt uppkopplade liv? Möt teknikpionjären Steve Wozniak på Internetdagarna Möt techfilosofen Tom Chatfield på Internetdagarna Många svenskar behöver hjälp med det digitala Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 2 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Hur är det att börja skolan mitt i en pandemi? Förutom fysisk distansering för elever och studenter på plats i skolan, skyndar åtgärderna i samband med pandemin på användningen av digitala verktyg. När svenskarna svarar på hur de helst vill få brådskande samhällsinformation hamnar sms i topp. Men för allmän information syns stora skillnader mellan de som är på internet varje dag och övriga. Nästan alla i Sverige använder internet, men många behöver hjälp för att använda digitala tjänster. De som står utanför är oftare äldre, kvinnor och lever i hushåll med låga inkomster. Apple och Google har tillsammans presenterat en teknisk lösning för länder som vill skapa appar för att spåra spridningen av covid-19. Det kan göra det enklare att utveckla sådana appar, och ska garantera anonymitet, men vissa länder efterfrågar mer datainsamling. Under coronakrisen testar många länder att använda mobiltelefoner för att spåra smittspridningen. Det kan vara ett användbart hjälpmedel, men kritiker varnar för övervakning och datainsamling. I flera år har det pratats om nästa generations mobilnät, 5G. De första abonnemangen är nu på gång och 5G-telefoner börjar säljas. Men vad är 5G egentligen och vad får det för betydelse för dig som surfar? När många föreläsningar och möten blir digitala använder många samma material, trots att det är helt andra mekanismer gäller online. Struktur, tempo och en aktiv moderator är kärnan för att få till ett bra digitalt möte. Många äldre som uppmanas att stanna hemma för att undvika coronasmitta har svårt att få till tekniken. Men digitala tjänster är ett sätt för äldre att minska känslan av isolering, uppdatera sig och må bättre. Vi anordnar allt fler möten på distans. Då är det viktigt att ha koll på säkerheten. Vi tipsar om vad du bör tänka på när du anordnar eller deltar i ditt nästa videomöte Ökad distansundervisning skyndar på skolans digitalisering Sms förstahandsvalet för brådskande information Digitalt utanförskap slår mot samhällets svagare grupper Teknikjättar släpper gemensamt verktyg för smittspårning med mobilen Smittspårning med appar risk för integriteten Nu får mobilen 5G, men vad betyder det för dig? Så skapar du en lyckad föreläsning online Digitala tjänster lyfter äldre ur ensamhet 4 tips som håller videokonferensen säker Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 3 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. Belastningen på internet ökar när allt fler jobbar eller studerar hemifrån för att undvika coronasmitta. Sverige står väl rustat för digitalt distansarbete både vad gäller teknik och digital mognad hos användarna. Coronaviruset tvingar många svenskar att jobba hemifrån, men sedan tidigare har Sverige goda förutsättningar och hög grad distansarbetare. Tack vare internet finns möjligheten, men att jobba digitalt innebär också nya utmaningar. Pristagarna i Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset 2020 är korade. Juryns ordförande Björn Appelgren berättar om varför källkritik är så viktigt och hur svårt det var att välja vinnare. Han har spridit kunskap om källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Projektet Nätsmart Mora samlar lättillgänglig information, bjuder in föreläsare och ordnar träffar för föräldrar och lärare. Allt för att göra Moras barn och unga till smartare internetanvändare. Nu tilldelas initiativet Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset. Sedan starten 2017 har hissnande 9 000 inlägg publicerats i Facebookgruppen “Källkritik, fake news och faktagranskning”. Nu får gruppen priset Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. En plattform som hjälper demenssjuka att minnas, en app som visar veckans skolmatsedel och en portal som ger utvecklare möjlighet att skapa vassa trafiktjänster. Vad de har gemensamt? Öppna data. Sverige är ett av världens mest digitala länder. Men när det kommer till öppna data har vi hamnat rejält på efterkälken. Hur kommer det sig? Och vad krävs för att vi ska komma ikapp? Välj rätt videokonferenstjänst Svenskt internet står pall för trycket Internet hjälper dig att jobba hemifrån "Nära hälften kan inte avgöra om information på nätet är sann eller falsk" "Det sprids lätt en massa dynga" "Vi vuxna behöver bli mer delaktiga i barnens liv på nätet" "Människor blir triggade av rädsla" Data står bakom nästa industriella revolution Hög tid att öppna ögonen för öppna data Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 4 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Appen som hjälper dig att hitta snabbaste vägen till jobbmötet. Kartan som visar var närmaste laddstople finns. Eller sajten som avslöjar vattenkvaliteten i kommunens badsjöar. Öppna data är nyckeln till massor av smarta tjänster och information. Tv-tittarna, radiolyssnarna och tidningsläsarna blir äldre, samtidigt som de internetbaserade alternativen växer kraftigt bland yngre. Den nya trenden hos de strömmande tjänsterna är att paketera olika typer av innehåll i samma tjänst. De stora sociala medier-drakarna tappar eller slutar att växa. Nu förutspår experter en ny trend för hur vi svenskar vill använda sociala medier. Elektroniska lås, röststyrda hemlarm och smarta högtalare. Inför Black Friday står smarta prylar högt upp på mångas inköpslistor, och över hälften av svenskarna äger redan minst en uppkopplad pryl enligt Svenskarna och internet 2019. Men är vi verkligen mogna för det internetstyrda folkhemmet? Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att många föräldrar saknar kunskap om barnens digitala liv, som föräldrar till högstadiebarn där bara en tredjedel är väl insatta. Och bara strax över hälften av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn känner till de flesta som deras barn kommunicerar med på nätet. Idag använder drygt hälften av svenskarna digitala sjukvårdstjänster, för att boka tid på vårdcentral eller förnya recept. Men vårdapparna som ersätter läkarbesök har inte slagit igenom på bred front. Förr var dataspelande något som utövades i ensamhet framför en skärm. Sedan dess har spelandet utvecklats och idag är det vanligt att titta på andra som livesänder sitt spelande. En femtedel av alla internetanvändare i Sverige gör det, enligt Svenskarna och Internet 2019. Men vad är det som lockar? Årets Code Week-utmaning är avslutad, och tusentals elever har provat på programmering genom Digitala lektioner. Över 50 000 kronor har också samlats in till Unicef. Ett förslag om att polisen ska få installera avlyssningsprogram i mobiler och datorer ska användas mot grov brottslighet, men kritiker menar att det slår mot den personliga integriteten och leder till mindre säkra datorsystem Därför älskar du öppna data (utan att veta om det) De strömmande tjänsterna hittar nya vägar att fånga sin publik Har sociala medier nått sin peak? Hur smarta är egentligen smarta hem? Många föräldrar saknar kunskap om barnens digitala liv En av tio använder vårdappar – äldre ännu inte redo En av fem tittar på när andra spelar dataspel på nätet Så många deltog i årets Code Week-utmaning Lagförslag öppnar för hemlig dataavläsning i brottsutredningar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 5 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet. Särskilt växer oron över att storföretag som Facebook och Google ska inkräkta på den personliga integriteten. Förtroendet för myndigheter är större, men även här har oron vuxit över tid, enligt Svenskarna och internet 2019. Datorn kraschar, men trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum. Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 år. Digitala brevlådor och appar för bank eller kollektivtrafik underlättar vardagen för många. Rapporten Svenskarna och internet 2019 visar dock att alla inte är med på det digitala snabbtåget. Varför halkar vissa grupper efter när samhällstjänsterna flyttar ut på nätet? Harper Reed har haft sina fingrar med i det mesta vi associerar med dagens internet; politik, teknik, affärer och kreativitet. I november är han en av huvudtalarna på Internetdagarna och lovar att berätta hur vi ska göra för att överleva. Nästan alla internetanvändare är aktiva på sociala medier, men bara en fjärdedel tycker att det känns meningsfullt. Hur kommer det sig? Och vad upplever vi egentligen som meningsfullt när vi använder digitala tjänster? Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är tiden vi spenderar där? I rapporten Svenskarna och internet 2019 frågar vi för första gången om meningsfullhet, och det syns stora skillnader mellan olika aktiviteter. Tid på sociala medier tycker bara var fjärde är meningsfull. Code Week är en satsning som låter elever i skolan testa att koda. Det gjorde läraren Elisabeth Dimeus i Luleå ifjol. Här är hennes tips för att få in programmering i klassrummet. EU:s nya giv för att göra kortköp säkrare är bekanta för många svenskar. Nu blir det inget mer inskrivande av koden på baksidan av kortet – istället ska till exempel bank-id alltid användas när man handlar på nätet. Rapporten Svenskarna och internet är en högtidsstund för alla som intresserar sig för digitalisering och svenska folkets liv på nätet. Årets upplaga kommer 15 oktober Oron för att vara övervakad på nätet ökar Grattis på 50-årsdagen, här är historien om internet Äldre och lågutbildade hamnar utanför när samhällstjänsterna blir digitala Möt Harper Reed – den jonglerande futuristen Svenskarna skeptiska till sociala medier – men nyhetsappar går hem Meningsfull tid i rapporten Svenskarna och internet 2019 Hon fick med hela skolan i Code Week-utmaningen Extra verifiering ska göra e-handeln säkrare i hela EU Svenskarna och internet släpps 15 oktober Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 6 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Cecilia MoSze Tham är biolog, designer, entrepenör och skapare med en imponerande meritlista. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om nästa stora omvälvande teknikförändring. Hon tar sig in i vilken byggnad som helst genom konsten att förhandla och övertala. I november gästar hon Internetdagarna för att lära oss mer om säkerhetssystemens svagaste länk, människan. I skärningspunkten mellan teknik, samhälle och politik rör sig danah boyd. Som en av årets huvudtalare på Internetdagarna kommer hon visa på de systemförändringar som behövs för att skapa en säkrare och mer sund värld, både teknologiskt och sociologiskt. Internetdagarna har blivit Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med internet och digitalisering, men också för alla som älskar nätet. Nu fyller Internetdagarna 20, och årets upplaga blir därför något alldeles extra. ECPAT Sverige får pengar från Arvsfonden för att hjälpa och stötta barn som fått kränkande bilder och filmer spridda på internet. Både polis och forskare är involverade i projektet. Barn är särskilt utsatta på nätet, och det gäller inte minst risken att kränkande bilder sprids och delas utom barnets kontroll. Där måste vuxna vara ett engagerat stöd, och barnets väg ut ur en problematisk situation. Post- och telestyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att främja och följa införandet av den nya internetstandarden IPv6 i svenska kommuner, landsting och myndigheter. Apple trycker hårt på integritet och anonymisering av användardata under sin utvecklarkonferens, och lovar att de inte ens själva kan se sina användares privata information. Goto 10 är Internetstiftelsens start- och mötesplats för internetrelaterade frågor. Här kan bland annat företag eller projekt som befinner sig i ett tidigt stadie hyra subventionerade kontorsplatser i två år. Nu har det blivit dags för de första hyresgästerna ta nästa steg ut i världen Möt Cecilia MoSze Tham – socialteknologen med koll på nästa stora grej Möt Jenny Radcliffe – människohackern som tar sig in överallt Möt danah boyd – knivskarp expert på sociala medier Internetdagarna fyller 20 år De ska göra barnens röster hörda på nätet Så pratar du med dina barn om internet Framtidens internetstandard får hjälp på traven Apple vill sköta inloggningen åt dig Goto 10 – där drömmar och idéer kan växa Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 7 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Antalet anmälningar av hat och hot på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens Medieråd. Effekten av ett hårt klimat på internet blir att fler avstår från att uttrycka sina åsikter. De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Ett år har nu gått sedan GDPR började gälla. Datainspektionens rapport visar att de flesta svenskar känner till den nya dataskyddsförordningen. Färre vet däremot vad den innebär. EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av artificiell intelligens, AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust AI. Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. När svenska folkets inställning till digital integritet undersöks visar rapporten att allt fler tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om en själv, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt. Ansvarsfull hantering av personlig information står i fokus när Google och Facebook håller sina utvecklarkonferenser, men möjligheterna att samla in data blir ännu större. Det är viktigt med goda säkerhetskopieringsrutiner. Inget annat kan skydda lika väl mot allt från avancerade utpressningstrojaner till simpla vardagsmissöden som välta kaffekoppar. En bra säkerhetskopia är också det enda skyddet för det som är absolut mest värdefullt i digitala sammanhang: våra filer. Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk Fler unga anmäler näthat Säkerhetskopiera bilderna på mobilen Många känner till men få utnyttjar GDPR Hur ska vi kunna lita på AI? En av internets nycklar finns i Sverige Svenskar vill ha tydlighet kring datainsamling Nätjättarna lovar integritet och ansvar Säkerhetskopiera datorn innan det är för sent Så kan apparna spåra dig Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 8 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Dagens webbläsare erbjuder sig att spara våra lösenord. Trots detta bör vi hellre använda lösenordshanterare. De är generellt både säkrare och mer funktionella. Med stöd från EU utvecklas tjänsten Egil (Elever och grupper i läromedel), som ska hjälpa skolor att hantera kontobehörigheter på ett säkert sätt som värnar elevernas personliga integritet. Lösenordshanterare hjälper dig att hantera dina inloggningar på ett säkert sätt. Du behöver bara komma ihåg huvudlösenordet så memorerar hanteraren resten. Ny forskning visar att selfiebilder stärker gemenskapen och att de är en betydelsefull del när vi interagerar med varandra, både på nätet och i "köttvärlden". Du använder säkert emojier hela tiden, men visst finns det några du inte vet vad de föreställer? En av de mest gåtfulla ligger gömd mitt emellan selfiehanden och kärleksparen – det har blivit dags att titta närmare på den svävande mannen i kostym. “Internet kommer aldrig bli sig likt!”, “Internet kommer vara precis som vanligt!” Tolkningarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som klubbades igenom idag, är minst sagt polariserade. Här ger fyra framträdande experter sin syn på direktiven. Lärare upplever ett stort behov av att vidareutbilda sig i digital kompetens för att kunna möta kraven i läroplanen, visar ny rapport från Skolverket. Många skolor har inte kommit igång med programmering än, trots att det är en viktig del av skolan digitaliseringsstrategi. Programmeringen är även det ämnesområde som lärare har störst behov att öka kompetensen inom. Mycket pekar på att EU snart får en ny upphovsrättslag. Bakom lagförslaget förs en strid mellan traditionella mediehus och nya digitala jättar. Det här är vad man bråkar om – och vilka konsekvenser lagen kan få för dig som vanlig internetanvändare Spara inte lösenord i webbläsaren Säkrare kontohantering – med sikte på digitala nationella prov Lösenordshanterare löser dina lösenordsproblem Selfies är bra för gemenskapen Mysteriet med den svävande kostymmannen EU röstar ja till nytt upphovsrättsdirektiv - hur orolig behöver du vara? Lärare skriker efter mer utbildning i digital kompetens Programmering är eftersatt i skolan Nya EU-lagen – ett fattigare internet eller journalistikens räddning? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 9 av 10 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Var tredje lärare i lågstadiet lär inte alls ut källkritik till sina elever. Däremot uppger nio av tio högstadieelever att de fått lära sig vara källkritiska till information på nätet. Biblioteken drar ett tungt lass när svenskarna ska bli mer digitalt kompetenta. Med hjälp av projektet Digitalt först ska de själva både bli kunnigare och mer proaktiva. De 15 kommuner som just fått bidrag till att starta DigidelCenter samlades förra veckan hos Internetstiftelsen för att inspireras och lära av varandra. Ett fokus är att visa ovana användare nyttan med appar och läsplattor. Många svenska gymnasieelever har svårt för att bedöma om något som står på nätet är sant eller inte – trots att de själva säger sig vara bra på källkritik. Det visar en ny studie gjord av Nordicom vid Göteborgs universitet. Vi tar bort förkortningar och krusiduller och blir kort och gott Internetstiftelsen. Detta firar vi även med en ny sajt som bättre speglar vilka vi är. Biblioteket i Änge är ett av Krokom kommuns sex bibliotek där byborna varje vecka framöver kommer kunna få hjälp med digitala spörsmål tack vare kommunens nystartade DigidelCenter. Vad som började som ett passionerat intresse och nyfikenhet för internet har resulterat i grundandet av Internetstiftelsen och en välanvänd landstoppdomän. Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? Högstadielärare leder källkritiksracet Biblioteken viktiga när Sverige digitaliseras Nya Digidelkommuner lär av varandra Studie: Gymnasieelever är dåliga på källkritik Nu syns vår kärlek till internet ännu mer Monika ska hjälpa Krokomborna med digitala bestyr Från doldis till Internetstiftelsen med hela svenska folket Möt nätets viktigaste språk Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 10 av 10 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. För att det ska bli verklighet krävs kunskap om hur internet och digital teknik fungerar, både vad gäller tekniska aspekter och saker som källkritik och riskmedvetenhet. En allt större del av vår vardag flyttar ut på nätet och det gäller även brott och andra tråkigare delar av livet. Men hur gör du för att undvika att drabbas? Och hur kan du bidra till att göra internet till en bättre plats? I vår satsning finns lättförståelig information om allt från bank-id-bedrägerier till näthat och fake news. Det pratas mer och mer om den personliga integriteten och risken att den kränks på internet. Men vad innebär egentligen integritet och varför är den viktig att skydda? Lär dig mer på internetkunskap.se. Behovet av källkritik ökar! Vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida falskt innehåll? Lär dig mer om hur du kan undvika att bli utsatt för vanliga it-brott i vår satsning Internetkunskap. Flera av våra kunskapssatsningar syftar till att göra internet användbart för alla. Bredbandskollen hjälper användare att få internetuppkopplingen hemma att fungera, satsningarna på DigidelCenter ska minska det digitala utanförskapet. Våra guider och rapporter ger fördjupad kunskap för den som vill lära sig mer. DigidelCenter är en plats dit medborgarna kan få hjälp med digital samhällsservice. Här kan du se om din kommun är med. Har du den hastighet du betalar för? Testa din bredbandsuppkoppling med vårt verktyg. Vi tillhandahåller rapporter och guider som gör det enklare att förstå och använda internets tjänster och som bidrar till ökad digital kompetens. Välkommen till Sveriges första digitala museum! Här tar vi dig med på en resa genom den svenska internethistorien och berättar om allt från Arpanet till LOL-cats och sociala medier. Sveriges första digitala museum, Internetmuseum, bevarar det digitala kulturarvet och sprider kunskap om nätets historia. Varför finns internet? Vilka uppfann det? Och hur gick det till? Här kan du lära dig mer om världens bästa uppfinning. Internetmuseums utställning ”Boomen, bubblan och det svenska it-undret” skildrar den första svenska it-boomen och hur den lagt grunden för dagens svenska it-under För alla Internetkunskap i vardagen Ett internet för alla Allt om internets historia Integritet - få kontroll över ditt digitala liv Därför ska du bry dig om källkritik Undvik vanligaste it-brotten Vi stöttar DigidelCenter Bredbandskollen Rapporter och guider Följ med på en resa genom den svenska internethistorien Internetmuseum för unga Boomen, bubblan och det svenska it-undret Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök För alla Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search About cookies The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 När distansarbete har blivit den nya normen tillbringar vi allt mer tid i digitala möten. Men vad är ett bra digitalt möte och vad ska man tänka på? Vi tipsar om saker som är bra att ha koll på för att få till mänskligare digitala möten. År 2022 slutar Google stödja så kallade tredjepartscookies. Syftet är att värna den personliga integriteten och att data om ditt surfbeteende inte ska skickas runt i onödan. Men hur påverkar det dig? Kommer du att översköljas av annonser om saker du är helt ointresserad av? Bedrägerierna i coronavirusets spår ökar igen. Många riktar in sig mot äldre och påstår att de har fått tid för coronavaccinering. Bedragarna ber sedan om lösenord och bank-id för att få tillgång till personens bankkonto. Men det finns sätt att skydda sig. Vinnarna i källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2021 är korade. Utmärkande för årets pristagare är att de arbetar brett med att utbilda i källkritik och digital kompetens. De äldre har haft ett tungt år under pandemin. Men i den ofrivilliga isoleringen har internet varit en viktig social länk för många. Rapporten Svenskarna och internet 2020 visar att de flesta nya internetanvändarna under pandemin är äldre – och att de känner sig mer sociala av sin skärmtid. Digital after work, hemmajobb och Zoom-möten. Under 2020 fick många snabbt lära sig ett nytt sätt att jobba och förhålla sig till sin arbetsplats. Och mycket av vårt nya beteende vill vi ta med oss in i framtiden, visar rapporten Svenskarna och internet 2020. Mer tid på internet, sämre undervisning och större missnöje med sin egen skärmtid. Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2020 visar att vårens omställning till distansundervisning har gjort de studerande mer negativa till sin digitala vardag. Hur har coronapandemin påverkat våra liv och våra digitala beteenden? Läs mer om resultaten från Svenskarna och internet 2020, hur den gjorts och hur pandemin påverkat vad vi gör på nätet. Tillgången till internet har radikalt förändrat vårt sätt att leva och umgås. Här listar vi de förändringar som har påverkat våra internetvanor mest sedan millennieskiftet. I 20 år har undersökningen Svenskarna och internet sökt svaret på hur internet påverkar människor och samhället. Men hade det inte varit för en nyfiken journalist i Gävle hade undersökningen kanske aldrig blivit av Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter sida 1 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen är en är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation, och vårt arbete präglas av hög kvalitet, hållbarhet och pålitlighet. Vi samarbetar med en mängd stora och små aktörer både i Sverige och internationellt för att göra internet ännu bättre. Här kan du läsa mer om oss. Vi är en stiftelse och verksamheten utgår från vår urkund. Vår verksamhet leds av en styrelse, vars beslut verkställs av ledningen. Internetstiftelsen är en självägande ekonomisk enhet och styrs av sin stiftelseurkund. Läs mer om vår organisation här. Här kan du ladda ner Internetstiftelsens årsredovisningar i PDF-format. Samhällsnytta och ansvarstagande är viktigt i vårt arbete. Därför vill vi ha en dialog med de som berörs när vi förändrar våra regler eller skapar nya funktioner och tjänster. Vi vill också verka för att minska vår belastning på miljön och skapa ett mer socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Innan vi tar beslut om nya regler, funktioner och tjänster inhämtar vi synpunkter från berörda parter. För oss är hållbarhet och hög kvalitet självklart. Ett kvitto på det är att vi 2010 och 2018 fick Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Läs mer om vårt kvalitetsarbete här. Internetstiftelsen arbetar aktivt med alla tre dimensionerna av hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Mer om oss Detta är Internetstiftelsen En positiv inverkan på samhället Så fungerar Internetstiftelsen Vi leder Internetstiftelsen Våra förslag går på remiss Vi har hållbarhet och kvalitet i fokus Vårt hållbarhetsarbete Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Mer om oss Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Press About us We are The Swedish Internet Foundation Öppna/stäng Board of Directors Management Records and regulations Information Security Code of conduct Annual reports Press Öppna/stäng Press image gallery Press releases Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Search domains The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Search Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Genom digitala lektioner och fortbildning av lärare bidrar Internetstiftelsen till att höja den digitala kompetensen i den svenska skolan. Allt för att barn och lärare ska få möjlighet att fördjupa sig och förstå mer om internet, programmering och digitala tjänster. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för skolan så får du information om nya lektioner, utbildningar och alla andra kostnadsfria satsningar vi gör för lärare först av alla! Välkommen att avsluta läsåret med två inspirerande eftermiddagar fyllda med fortbildning, nya perspektiv och inspirerande samtal. Delta online och kostnadsfritt! Skolan är ännu ett område som coronapandemin tvingat till stora omställningar på kort tid. I rapporten Svenskarna och internet 2020 kan du läsa om hur olika grupper har upplevt distansundervisning och om de haft tillgång till den utrustning som krävts. Vi har utbildningsmaterial om internet och digital teknik för alla åldrar, men vi är särskilt stolta över vår satsning på lektioner för grundskolan. Du som är pedagog kan välja mellan över hundra lektioner och enkelt sortera dem efter årskurs, ämnesområde och skolämne. Digitala lektioner är en fri lärresurs med lektioner som täcker allt som rör digital kompetens i grundskolan. Internetstiftelsen erbjuder kostnadsfri fortbildning för pedagoger kring digital kompetens. Häng med på inspirerande och reflekterande samtal om skolans uppdrag att erbjuda digital kompetens för alla i Digitala lektioners podd. Digitala lektioner är en öppen digital lärresurs från Internetstiftelsen. Du hittar färdiga lektioner inom olika ämnesområden för alla stadier i grundskolan. Våra lektioner i värdegrund för de tre stadierna i grundskolan kan du använda direkt i klassrummet eller ha som inspiration när du förbereder din undervisning. Vad innebär digitalisering, och hur påverkar den oss och vår vardag? Digitala lektioner ger eleverna möjlighet att få syn på och förstå vad digitaliseringen och den digitala tekniken innebär för utvecklingen av individ och samhälle. Spridningen av coronaviruset gör att distansundervisning kan bli det nya normala för många lärare och elever. Materialet hos Digitala lektioner är lätt att bearbeta så att det passar när eleverna studerar hemifrån. Två färdigheter inom digital kompetens är digital källkritik och programmering. Här har vi samlat några tips på hur du kan arbeta med det tillsammans med dina elever. På Digitala lektioner finns det massor av lektioner kring digital källkritik som riktar sig till hela grundskolan. Lektionen "Varför behöver vi förstå programmering?" som handlar om att skapa en instruktion för att programmera en hiss, ger en introduktion till varför vi behöver förstå programmering. Här hittar du olika paket med lektioner i programmering för hela grundskolan För skolan Digital kompetens Lektioner för grundskolan Källkritik och programmering Nyhetsbrev för skolan Digitala lektioners fortbildningsdagar 15-16 juni Majoriteten av dem som deltagit i distansstudier föredrar fysisk undervisning Digitala lektioner Fortbildning för pedagoger Inspirerande podd för lärare om digital kompetens Lektionspaket i värdegrund Lektionspaket i digitalisering Skola överallt med Digitala lektioner Arbeta med källkritik Introducera programmering Programmering för grundskolan Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök För skolan Till anmälan Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Contact The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 När distansarbete har blivit den nya normen tillbringar vi allt mer tid i digitala möten. Men vad är ett bra digitalt möte och vad ska man tänka på? Vi tipsar om saker som är bra att ha koll på för att få till mänskligare digitala möten. I flera år har det pratats om nästa generations mobilnät, 5G. De första abonnemangen är nu på gång och 5G-telefoner börjar säljas. Men vad är 5G egentligen och vad får det för betydelse för dig som surfar? Vi anordnar allt fler möten på distans. Då är det viktigt att ha koll på säkerheten. Vi tipsar om vad du bör tänka på när du anordnar eller deltar i ditt nästa videomöte. Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. Coronaviruset tvingar många svenskar att jobba hemifrån, men sedan tidigare har Sverige goda förutsättningar och hög grad distansarbetare. Tack vare internet finns möjligheten, men att jobba digitalt innebär också nya utmaningar. De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Det är viktigt med goda säkerhetskopieringsrutiner. Inget annat kan skydda lika väl mot allt från avancerade utpressningstrojaner till simpla vardagsmissöden som välta kaffekoppar. En bra säkerhetskopia är också det enda skyddet för det som är absolut mest värdefullt i digitala sammanhang: våra filer. Dagens webbläsare erbjuder sig att spara våra lösenord. Trots detta bör vi hellre använda lösenordshanterare. De är generellt både säkrare och mer funktionella. Lösenordshanterare hjälper dig att hantera dina inloggningar på ett säkert sätt. Du behöver bara komma ihåg huvudlösenordet så memorerar hanteraren resten Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Internetkunskap Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Det är principen ”först till kvarn” som gäller för tilldelning av .se- och .nu-domännamn; den som först ansöker om en ledig domän får den utan förprövning. Om du anser att någon annan har registrerat ett .se- eller .nu-domännamn som du själv har rätt till går det att pröva tilldelningen av domännamnet i efterhand. Läs mer om tvistlösning och vad du gör om du anser dig ha rätten till ett domännamn som är registrerat av någon annan. Beroende på om det gäller en .se-domän eller .nu-domän görs prövningen på olika sätt. Du hittar mer information här Tvistlösning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Tvistlösning Domäner Registrera ett domännamn Öppna/stäng Villkor och regler Återförsäljare Tips innan du registrerar ett domännamn .se- och .nu-domäner som snart kan bli lediga Regler och beskrivning av domännamnssökningar Domännamn – vad är det? Öppna/stäng Om domännamnssystemet DNS Domännamnssystemets trädstruktur Så går en DNS-uppslagning till Tvistlösning Öppna/stäng Tvistlösning för .se-domäner Tvistlösning för .nu-domäner För domännamnsbranschen Öppna/stäng Teknik Domänstatistik Bli registrar Testverksamhet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Firefox version 60+ på Windows och Mac OS X Safari version 12+ på Mac OS X Chrome version 65+ på Windows och Mac OS X To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search About the website The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Sedan dagen då våra mobiler förvandlades till fullfjädrade kameror har goda säkerhetskopieringsrutiner varit oumbärliga. En borttappad mobil leder inte längre bara till att vår kontaktlista och några meddelanden går förlorade. Det leder också till att vi blir av med våra oersättliga foton och filmer, åtminstone om vi inte har bra säkerhetskopior på dem. I ett skrev vi om hur lätt vi kan säkerhetskopiera våra datorer. Att säkerhetskopiera våra mobilbilder är ännu enklare. Google och Apple vet hur värdefulla våra bilder är och har gjort det enkelt för oss säkerhetskopiera dem för en låg eller obefintlig kostnad. är Googles dedikerade tjänst för hantering, delning och säkerhetskopiering av foton och videoklipp. Den är tillgänglig som en app för både och . Via den appen kan vi säkerhetskopiera upp till 15 GB med foton och videoklipp helt utan kostnad. Om utrymmet inte räcker kan vi till 100 GB för 19 kr i månaden (pris från maj 2019). Dagens mobilbilder tar cirka 3 MB utrymme (exakt storlek varierar mellan olika mobiler och deras inställningar). 15 GB räcker för 5 000 sådana 3 MB-bilder. Bland inställningarna för säkerhetskopiering kan vi välja mellan och . Om vi växlar över till det sistnämnda alternativet får vi säkerhetskopiera hur många foton och filmer vi vill utan att det kostar en enda krona. Då komprimerar nämligen Google våra foton och filmer, vilket innebär att de molnlagrade versionerna får något lägre bildkvalitet jämfört med originalen på mobilen. Fotografiernas upplösning sänks också till som mest 16 megapixel och videoklippens dito sänks till Full HD (1080p). Denna gratismetod är, per definition, ett sämre val än säkerhetskopiering av originalfilerna, men det är helt klart ett bättre val än ingen säkerhetskopia alls. Varken Apples eller Samsungs senaste flaggskepp (Iphone XS resp. Galaxy S10) fotograferar i högre upplösning än 16 megapixel. Bilder från dagens mobiler påverkas därför inte av upplösningsbegränsningen, men bildkvaliteten försämras ändå något på grund av extrakomprimeringen. Genom åren har Apple erbjudit många olika lösningar för säkerhetskopiering av bilder. Tidigare lösningar som Icloud-bildström orsakade stor förvirring, men dagens lösning är både lättförståelig och välfungerande. Genom att slå på i Iphonens överförs alla våra foton och videoklipp till Apples moln. Där ligger de permanent lagrade i originalkvalitet (utan kvalitetssänkande extrakomprimering). Vi kan välja om vi också vill behålla filerna i originalkvalitet på mobilen eller om vi vid utrymmesbrist vill ersätta de lokala originalen med lågupplösta kopior. För denna tjänst tillkommer en kostnad. Apple ger alla Icloud-användare 5 GB gratis lagringsutrymme, men om det inte räcker får vi till 50 GB för 9 kr i månaden eller 200 GB för 29 kr i månaden (pris från maj 2019). Oavsett hur vi säkerhetskopierar våra bilder bör vi säkerställa att säkerhetskopieringen fungerar. Vi bör därför, på regelbunden basis, kontrollera att de senaste fotografierna och videoklippen har laddats upp till vår säkerhetskopieringstjänst. Detta är framförallt viktigt vid användning av Google Foto på Iphone, eftersom Iphones strömsparfunktioner begränsar aktiviteten för appar som körs i bakgrunden. Eventuella uppladdningsproblem löser vi genom att helt enkelt öppna appen (så att säkerhetskopieringen triggas) och säkerställa att tillåts. Det gör vi genom att öppna och välja . Originalkvalitet Hög kvalitet Icloud-bilder Icloud-inställningar Bakgrundsuppdatering Inställningar Google Foto Säkerhetskopiera bilderna på mobilen Relaterat Säkerhetskopiera datorn innan det är för sent Lösenordshanterare löser dina lösenordsproblem Spara inte lösenord i webbläsaren Säkerhetskopiera med Google Foto Säkerhetskopiera med Icloud Kontrollera säkerhetskopiorna Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Säkerhetskopiera bilderna på mobilen Om skribenten Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Bedrägerierna i coronavirusets spår ökar igen. Många riktar in sig mot äldre och påstår att de har fått tid för coronavaccinering. Bedragarna ber sedan om lösenord och bank-id för att få tillgång till personens bankkonto. Men det finns sätt att skydda sig. I oktober genomförs den nationella kampanjen ”Tänk säkert” av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Polisen. Tillsammans med samarbetspartners belyser man digital kompetens och informationssäkerhet på nätet. Vi anordnar allt fler möten på distans. Då är det viktigt att ha koll på säkerheten. Vi tipsar om vad du bör tänka på när du anordnar eller deltar i ditt nästa videomöte. Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. Apple trycker hårt på integritet och anonymisering av användardata under sin utvecklarkonferens, och lovar att de inte ens själva kan se sina användares privata information. De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Ett år har nu gått sedan GDPR började gälla. Datainspektionens rapport visar att de flesta svenskar känner till den nya dataskyddsförordningen. Färre vet däremot vad den innebär. Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. När svenska folkets inställning till digital integritet undersöks visar rapporten att allt fler tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om en själv, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt. Det är viktigt med goda säkerhetskopieringsrutiner. Inget annat kan skydda lika väl mot allt från avancerade utpressningstrojaner till simpla vardagsmissöden som välta kaffekoppar. En bra säkerhetskopia är också det enda skyddet för det som är absolut mest värdefullt i digitala sammanhang: våra filer Säkerhet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: säkerhet sida 1 av 2 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk. Dagens webbläsare erbjuder sig att spara våra lösenord. Trots detta bör vi hellre använda lösenordshanterare. De är generellt både säkrare och mer funktionella. Lösenordshanterare hjälper dig att hantera dina inloggningar på ett säkert sätt. Du behöver bara komma ihåg huvudlösenordet så memorerar hanteraren resten Säkerhet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: säkerhet Föregående sida sida 2 av 2 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Därför vill vi vara den naturliga källan till kunskap om internetanvändningen i Sverige, och om hur internet och digitalisering påverkar samhällsutvecklingen. Syftet med vår årliga undersökning Svenskarna och internet är att vara en opartisk kunskapskälla och ett beslutsunderlag för digitaliseringen av både samhälle och näringsliv. I år kan vi ge en unik bild av hur våra digitala vanor och användningen av digitala tjänster har förändrats under coronapandemin. Internetstiftelsens delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020 visar att många svenskar behöver hjälp med olika digitala aktiviteter, och de som inte använder internet riskerar ett digitalt utanförskap när allt fler samhällstjänster flyttar ut på nätet. Läs mer i rapporten. Ett viktigt mål för oss på Internetstiftelsen är att främja utvecklingen och användningen av internet i Sverige. En betydelsefull pusselbit i detta är öppna data. Därför är vi sedan början av 2020 majoritetsägare i MetaSolutions, ett ledande bolag inom öppna data. Svenskarna och internet är den stora, årliga undersökningen om hur internetanvändandet i Sverige utvecklas. De äldre har under coronapandemin blivit mer digitala och är nöjda med det. Distansarbetet har ökat kraftigt och fungerar bra. Studenterna är däremot mindre nöjda med den ökade skärmtiden. Läs 2020 års rapport här. I årets rapport har vi tittat närmare på hur svenskarnas beteende och digitala vanor har förändrats före och under coronapandemin. Här kan du se presentationen av 2020 års rapport. Vill du snabbt ta del av vår rapport om svenskarnas internetvanor, läs en kortversion här! En identitetsfederation är ett samarbete mellan olika organisationer som kommit överens om att lita på varandras användaridentifiering. Det gör att du som användare kan logga in med ett och samma användarnamn och lösenord, oavsett organisation. Identitetsfederationer underlättar för både användare och leverantörer av digitala tjänster. Läs mer om Internetstiftelsens roll som federationsoperatör. Med Skolfederation når elever och lärare alla tjänsterna i skolmiljön, både skolans egna och externa, med ett inlogg. Sambi är en federation för e-hälsa som länkar ihop e-tjänster inom hälsa, vård och omsorg. Vi är en stiftelse och vår urkund slår fast att vi ska säkerställa en stark och säker infrastruktur för internet i Sverige som tillgodoser dagens och framtidens behov. Det gör vi bland annat genom att stötta projekt, företag och forskning som syftar till att utveckla och stärka internet. Tillsammans med Netnod vill vi ta fram en definition av internetaccess för att underlätta för användare och leverantörer. Internetstiftelsen främjar en positiv utveckling av internet, bland annat genom att stötta forskning, företag och internetprojekt. DigidelCenter är en plats dit medborgarna kan få hjälp med digital samhällsservice. Här kan du se om din kommun är med För samhället Svenskarna och internet Identitetsfederationer Internetstiftelsen stöttar Så har coronapandemin påverkat våra digitala vanor Digitalt utanförskap slår mot samhällets svagare grupper Vi investerar i öppna data Svenskarna och internet 2020 Presentation av Svenskarna och internet 2020 Sammanfattning av rapporten Svenskarna och internet 2020 Vad är en federation? Skolfederation Sambi - digital sjukvård Projekt Internetaccess Spännande forskning och projekt Vi stöttar DigidelCenter Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök För samhället Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 När distansarbete har blivit den nya normen tillbringar vi allt mer tid i digitala möten. Men vad är ett bra digitalt möte och vad ska man tänka på? Vi tipsar om saker som är bra att ha koll på för att få till mänskligare digitala möten. Idag är programmering en del av läroplanen i grundskolan. Men om alla barn inte ska bli programmerare varför är det ändå så viktigt att kunna koda? De sociala plattformarna är där vi tar del av nyheter, kunskap och umgås. Det är också en plats för desinformation, propaganda och näthat. Hur säkrar vi ett demokratiskt samtal i en digital tid? Behovet av hjälp med digitala ärenden är stort i Sverige, och många svenskar ber sina nära och kära om hjälp med krånglig teknik. Men de som inte har ett socialt nätverk är mer utsatta. Hur är det att börja skolan mitt i en pandemi? Förutom fysisk distansering för elever och studenter på plats i skolan, skyndar åtgärderna i samband med pandemin på användningen av digitala verktyg. Nästan alla i Sverige använder internet, men många behöver hjälp för att använda digitala tjänster. De som står utanför är oftare äldre, kvinnor och lever i hushåll med låga inkomster. När många föreläsningar och möten blir digitala använder många samma material, trots att det är helt andra mekanismer gäller online. Struktur, tempo och en aktiv moderator är kärnan för att få till ett bra digitalt möte. Lärare upplever ett stort behov av att vidareutbilda sig i digital kompetens för att kunna möta kraven i läroplanen, visar ny rapport från Skolverket. Var tredje lärare i lågstadiet lär inte alls ut källkritik till sina elever. Däremot uppger nio av tio högstadieelever att de fått lära sig vara källkritiska till information på nätet. Biblioteken drar ett tungt lass när svenskarna ska bli mer digitalt kompetenta. Med hjälp av projektet Digitalt först ska de själva både bli kunnigare och mer proaktiva. Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: digital kompetens sida 1 av 2 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Frilans Vi anordnar allt fler möten på distans. Då är det viktigt att ha koll på säkerheten. Vi tipsar om vad du bör tänka på när du anordnar eller deltar i ditt nästa videomöte. Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Det är viktigt med goda säkerhetskopieringsrutiner. Inget annat kan skydda lika väl mot allt från avancerade utpressningstrojaner till simpla vardagsmissöden som välta kaffekoppar. En bra säkerhetskopia är också det enda skyddet för det som är absolut mest värdefullt i digitala sammanhang: våra filer. Dagens webbläsare erbjuder sig att spara våra lösenord. Trots detta bör vi hellre använda lösenordshanterare. De är generellt både säkrare och mer funktionella. Lösenordshanterare hjälper dig att hantera dina inloggningar på ett säkert sätt. Du behöver bara komma ihåg huvudlösenordet så memorerar hanteraren resten , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Karl Emil Nikka Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Renée DiResta är en av världens ledande experter på digital propaganda och spridningen av vilseledande information på sociala nätverk. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om hur både sant och falskt om coronaviruset frodas på nätet. Idag är programmering en del av läroplanen i grundskolan. Men om alla barn inte ska bli programmerare varför är det ändå så viktigt att kunna koda? Kate Darling studerar den nya teknikens etiska konsekvenser, och hur samhället kan förbereda sig på AI-revolutionen. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om det fördjupade samspelet mellan robotar och människor. Payal Arora studerar digitaliseringen hos världens fattigaste och vad som händer när nästa miljard människor tar steget ut på nätet. I november talar hon på Internetdagarna. De sociala plattformarna är där vi tar del av nyheter, kunskap och umgås. Det är också en plats för desinformation, propaganda och näthat. Hur säkrar vi ett demokratiskt samtal i en digital tid? I oktober genomförs den nationella kampanjen ”Tänk säkert” av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Polisen. Tillsammans med samarbetspartners belyser man digital kompetens och informationssäkerhet på nätet. Steve Wozniak var med och grundade världens största teknikbolag Apple, och är en av de viktigaste utvecklarna av de första hemdatorerna. I november är "The Woz" en av huvudtalarna på Internetdagarna. Tom Chatfield är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. I november gästar han Internetdagarna för att tala om källkritik och maskiners partiskhet. Behovet av hjälp med digitala ärenden är stort i Sverige, och många svenskar ber sina nära och kära om hjälp med krånglig teknik. Men de som inte har ett socialt nätverk är mer utsatta. Hur är det att börja skolan mitt i en pandemi? Förutom fysisk distansering för elever och studenter på plats i skolan, skyndar åtgärderna i samband med pandemin på användningen av digitala verktyg Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 2 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 När svenskarna svarar på hur de helst vill få brådskande samhällsinformation hamnar sms i topp. Men för allmän information syns stora skillnader mellan de som är på internet varje dag och övriga. Nästan alla i Sverige använder internet, men många behöver hjälp för att använda digitala tjänster. De som står utanför är oftare äldre, kvinnor och lever i hushåll med låga inkomster. Apple och Google har tillsammans presenterat en teknisk lösning för länder som vill skapa appar för att spåra spridningen av covid-19. Det kan göra det enklare att utveckla sådana appar, och ska garantera anonymitet, men vissa länder efterfrågar mer datainsamling. Under coronakrisen testar många länder att använda mobiltelefoner för att spåra smittspridningen. Det kan vara ett användbart hjälpmedel, men kritiker varnar för övervakning och datainsamling. I flera år har det pratats om nästa generations mobilnät, 5G. De första abonnemangen är nu på gång och 5G-telefoner börjar säljas. Men vad är 5G egentligen och vad får det för betydelse för dig som surfar? När många föreläsningar och möten blir digitala använder många samma material, trots att det är helt andra mekanismer gäller online. Struktur, tempo och en aktiv moderator är kärnan för att få till ett bra digitalt möte. Många äldre som uppmanas att stanna hemma för att undvika coronasmitta har svårt att få till tekniken. Men digitala tjänster är ett sätt för äldre att minska känslan av isolering, uppdatera sig och må bättre. Vi anordnar allt fler möten på distans. Då är det viktigt att ha koll på säkerheten. Vi tipsar om vad du bör tänka på när du anordnar eller deltar i ditt nästa videomöte. Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. Belastningen på internet ökar när allt fler jobbar eller studerar hemifrån för att undvika coronasmitta. Sverige står väl rustat för digitalt distansarbete både vad gäller teknik och digital mognad hos användarna Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 3 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Coronaviruset tvingar många svenskar att jobba hemifrån, men sedan tidigare har Sverige goda förutsättningar och hög grad distansarbetare. Tack vare internet finns möjligheten, men att jobba digitalt innebär också nya utmaningar. Pristagarna i Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset 2020 är korade. Juryns ordförande Björn Appelgren berättar om varför källkritik är så viktigt och hur svårt det var att välja vinnare. Han har spridit kunskap om källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Projektet Nätsmart Mora samlar lättillgänglig information, bjuder in föreläsare och ordnar träffar för föräldrar och lärare. Allt för att göra Moras barn och unga till smartare internetanvändare. Nu tilldelas initiativet Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset. Sedan starten 2017 har hissnande 9 000 inlägg publicerats i Facebookgruppen “Källkritik, fake news och faktagranskning”. Nu får gruppen priset Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. En plattform som hjälper demenssjuka att minnas, en app som visar veckans skolmatsedel och en portal som ger utvecklare möjlighet att skapa vassa trafiktjänster. Vad de har gemensamt? Öppna data. Sverige är ett av världens mest digitala länder. Men när det kommer till öppna data har vi hamnat rejält på efterkälken. Hur kommer det sig? Och vad krävs för att vi ska komma ikapp? Appen som hjälper dig att hitta snabbaste vägen till jobbmötet. Kartan som visar var närmaste laddstople finns. Eller sajten som avslöjar vattenkvaliteten i kommunens badsjöar. Öppna data är nyckeln till massor av smarta tjänster och information. Tv-tittarna, radiolyssnarna och tidningsläsarna blir äldre, samtidigt som de internetbaserade alternativen växer kraftigt bland yngre. Den nya trenden hos de strömmande tjänsterna är att paketera olika typer av innehåll i samma tjänst. De stora sociala medier-drakarna tappar eller slutar att växa. Nu förutspår experter en ny trend för hur vi svenskar vill använda sociala medier Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 4 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Elektroniska lås, röststyrda hemlarm och smarta högtalare. Inför Black Friday står smarta prylar högt upp på mångas inköpslistor, och över hälften av svenskarna äger redan minst en uppkopplad pryl enligt Svenskarna och internet 2019. Men är vi verkligen mogna för det internetstyrda folkhemmet? Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att många föräldrar saknar kunskap om barnens digitala liv, som föräldrar till högstadiebarn där bara en tredjedel är väl insatta. Och bara strax över hälften av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn känner till de flesta som deras barn kommunicerar med på nätet. Idag använder drygt hälften av svenskarna digitala sjukvårdstjänster, för att boka tid på vårdcentral eller förnya recept. Men vårdapparna som ersätter läkarbesök har inte slagit igenom på bred front. Förr var dataspelande något som utövades i ensamhet framför en skärm. Sedan dess har spelandet utvecklats och idag är det vanligt att titta på andra som livesänder sitt spelande. En femtedel av alla internetanvändare i Sverige gör det, enligt Svenskarna och Internet 2019. Men vad är det som lockar? Årets Code Week-utmaning är avslutad, och tusentals elever har provat på programmering genom Digitala lektioner. Över 50 000 kronor har också samlats in till Unicef. Ett förslag om att polisen ska få installera avlyssningsprogram i mobiler och datorer ska användas mot grov brottslighet, men kritiker menar att det slår mot den personliga integriteten och leder till mindre säkra datorsystem. Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet. Särskilt växer oron över att storföretag som Facebook och Google ska inkräkta på den personliga integriteten. Förtroendet för myndigheter är större, men även här har oron vuxit över tid, enligt Svenskarna och internet 2019. Datorn kraschar, men trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum. Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 år. Digitala brevlådor och appar för bank eller kollektivtrafik underlättar vardagen för många. Rapporten Svenskarna och internet 2019 visar dock att alla inte är med på det digitala snabbtåget. Varför halkar vissa grupper efter när samhällstjänsterna flyttar ut på nätet? Harper Reed har haft sina fingrar med i det mesta vi associerar med dagens internet; politik, teknik, affärer och kreativitet. I november är han en av huvudtalarna på Internetdagarna och lovar att berätta hur vi ska göra för att överleva Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 5 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Nästan alla internetanvändare är aktiva på sociala medier, men bara en fjärdedel tycker att det känns meningsfullt. Hur kommer det sig? Och vad upplever vi egentligen som meningsfullt när vi använder digitala tjänster? Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är tiden vi spenderar där? I rapporten Svenskarna och internet 2019 frågar vi för första gången om meningsfullhet, och det syns stora skillnader mellan olika aktiviteter. Tid på sociala medier tycker bara var fjärde är meningsfull. Code Week är en satsning som låter elever i skolan testa att koda. Det gjorde läraren Elisabeth Dimeus i Luleå ifjol. Här är hennes tips för att få in programmering i klassrummet. EU:s nya giv för att göra kortköp säkrare är bekanta för många svenskar. Nu blir det inget mer inskrivande av koden på baksidan av kortet – istället ska till exempel bank-id alltid användas när man handlar på nätet. Rapporten Svenskarna och internet är en högtidsstund för alla som intresserar sig för digitalisering och svenska folkets liv på nätet. Årets upplaga kommer 15 oktober. Cecilia MoSze Tham är biolog, designer, entrepenör och skapare med en imponerande meritlista. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om nästa stora omvälvande teknikförändring. Hon tar sig in i vilken byggnad som helst genom konsten att förhandla och övertala. I november gästar hon Internetdagarna för att lära oss mer om säkerhetssystemens svagaste länk, människan. I skärningspunkten mellan teknik, samhälle och politik rör sig danah boyd. Som en av årets huvudtalare på Internetdagarna kommer hon visa på de systemförändringar som behövs för att skapa en säkrare och mer sund värld, både teknologiskt och sociologiskt. Internetdagarna har blivit Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med internet och digitalisering, men också för alla som älskar nätet. Nu fyller Internetdagarna 20, och årets upplaga blir därför något alldeles extra. ECPAT Sverige får pengar från Arvsfonden för att hjälpa och stötta barn som fått kränkande bilder och filmer spridda på internet. Både polis och forskare är involverade i projektet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 6 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Barn är särskilt utsatta på nätet, och det gäller inte minst risken att kränkande bilder sprids och delas utom barnets kontroll. Där måste vuxna vara ett engagerat stöd, och barnets väg ut ur en problematisk situation. Post- och telestyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att främja och följa införandet av den nya internetstandarden IPv6 i svenska kommuner, landsting och myndigheter. Apple trycker hårt på integritet och anonymisering av användardata under sin utvecklarkonferens, och lovar att de inte ens själva kan se sina användares privata information. Goto 10 är Internetstiftelsens start- och mötesplats för internetrelaterade frågor. Här kan bland annat företag eller projekt som befinner sig i ett tidigt stadie hyra subventionerade kontorsplatser i två år. Nu har det blivit dags för de första hyresgästerna ta nästa steg ut i världen. Antalet anmälningar av hat och hot på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens Medieråd. Effekten av ett hårt klimat på internet blir att fler avstår från att uttrycka sina åsikter. De flesta använder idag mobilen som sin enda kamera, och det är därför oerhört viktigt att säkerhetskopiera regelbundet. Lär dig mer om hur du på enklaste sätt flyttar upp bilderna till molnet för trygg förvaring. Ett år har nu gått sedan GDPR började gälla. Datainspektionens rapport visar att de flesta svenskar känner till den nya dataskyddsförordningen. Färre vet däremot vad den innebär. EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av artificiell intelligens, AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust AI. Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. När svenska folkets inställning till digital integritet undersöks visar rapporten att allt fler tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om en själv, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 7 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ansvarsfull hantering av personlig information står i fokus när Google och Facebook håller sina utvecklarkonferenser, men möjligheterna att samla in data blir ännu större. Det är viktigt med goda säkerhetskopieringsrutiner. Inget annat kan skydda lika väl mot allt från avancerade utpressningstrojaner till simpla vardagsmissöden som välta kaffekoppar. En bra säkerhetskopia är också det enda skyddet för det som är absolut mest värdefullt i digitala sammanhang: våra filer. Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk. Dagens webbläsare erbjuder sig att spara våra lösenord. Trots detta bör vi hellre använda lösenordshanterare. De är generellt både säkrare och mer funktionella. Med stöd från EU utvecklas tjänsten Egil (Elever och grupper i läromedel), som ska hjälpa skolor att hantera kontobehörigheter på ett säkert sätt som värnar elevernas personliga integritet. Lösenordshanterare hjälper dig att hantera dina inloggningar på ett säkert sätt. Du behöver bara komma ihåg huvudlösenordet så memorerar hanteraren resten. Ny forskning visar att selfiebilder stärker gemenskapen och att de är en betydelsefull del när vi interagerar med varandra, både på nätet och i "köttvärlden". Du använder säkert emojier hela tiden, men visst finns det några du inte vet vad de föreställer? En av de mest gåtfulla ligger gömd mitt emellan selfiehanden och kärleksparen – det har blivit dags att titta närmare på den svävande mannen i kostym. “Internet kommer aldrig bli sig likt!”, “Internet kommer vara precis som vanligt!” Tolkningarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som klubbades igenom idag, är minst sagt polariserade. Här ger fyra framträdande experter sin syn på direktiven. Lärare upplever ett stort behov av att vidareutbilda sig i digital kompetens för att kunna möta kraven i läroplanen, visar ny rapport från Skolverket Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 8 av 9 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Många skolor har inte kommit igång med programmering än, trots att det är en viktig del av skolan digitaliseringsstrategi. Programmeringen är även det ämnesområde som lärare har störst behov att öka kompetensen inom. Mycket pekar på att EU snart får en ny upphovsrättslag. Bakom lagförslaget förs en strid mellan traditionella mediehus och nya digitala jättar. Det här är vad man bråkar om – och vilka konsekvenser lagen kan få för dig som vanlig internetanvändare. Var tredje lärare i lågstadiet lär inte alls ut källkritik till sina elever. Däremot uppger nio av tio högstadieelever att de fått lära sig vara källkritiska till information på nätet. Biblioteken drar ett tungt lass när svenskarna ska bli mer digitalt kompetenta. Med hjälp av projektet Digitalt först ska de själva både bli kunnigare och mer proaktiva. De 15 kommuner som just fått bidrag till att starta DigidelCenter samlades förra veckan hos Internetstiftelsen för att inspireras och lära av varandra. Ett fokus är att visa ovana användare nyttan med appar och läsplattor. Många svenska gymnasieelever har svårt för att bedöma om något som står på nätet är sant eller inte – trots att de själva säger sig vara bra på källkritik. Det visar en ny studie gjord av Nordicom vid Göteborgs universitet. Vi tar bort förkortningar och krusiduller och blir kort och gott Internetstiftelsen. Detta firar vi även med en ny sajt som bättre speglar vilka vi är. Biblioteket i Änge är ett av Krokom kommuns sex bibliotek där byborna varje vecka framöver kommer kunna få hjälp med digitala spörsmål tack vare kommunens nystartade DigidelCenter. Vad som började som ett passionerat intresse och nyfikenhet för internet har resulterat i grundandet av Internetstiftelsen och en välanvänd landstoppdomän. Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nyheter Föregående sida sida 9 av 9 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ofta erbjuds kunderna att registrera ett domännamn som de redan har, fast under en annan toppdomän, och i regel under stark tidspress samt till ett pris som är flerfaldigt högre än vad som annars är brukligt. Ofta får de också höra att det finns någon annan som är intresserad av just detta domännamn och som annars kommer att registrera det. Om du råkat ut för tveksamma affärsmetoder när det gäller domännamn, eller har tips på att felaktiga domännamnsinnehavaruppgifter förekommer, hör av dig till Abusefunktionen: På så sätt kan Internetstiftelsen uppdatera informationen på denna sida och vidta andra åtgärder. Som innehavare av ett domännamn kan detta innebära att man blir kontaktad per telefon eller via e-post av något av de företag som använder oseriösa metoder och blir erbjuden att köpa domännamn under de generiska toppdomänerna .com, .net och .org. Säljaren hävdar att de har en annan kund som är intresserad av domännamnet men påstår att de är skyldiga att först erbjuda dig domännamnet eftersom du har samma domännamn under .se eller .nu. Sedan flera år tillbaka har vi uppmärksammat registreringar av .se-domäner, där domännamnen helt överensstämmer med nya bolagsnamn som registrerats och kungjorts bara några dagar tidigare. Det är därför viktigt att komma ihåg att även registrera domännamn i samband med att nya bolagsnamn registreras. . Det är Internetstiftelsens rekommendation att våra registrarer (våra återförsäljare) inte samarbetar med företag som namnges i listan nedan på denna sida, med . Denna rekommendation görs även av registrarföreningen för Internetstiftelsens återförsäljare; , med hänvisning till föreningens etiska regler. De företags- och verksamhetsnamn som för närvarande är kända för oss (mars 2021), och som använder sig av oseriösa metoder återfinns i listan nedan: Har du väl accepterat innebörden i ett avtal, hur tokigt innehållet än är, har du som är företagare i regel små chanser att undkomma konsekvenserna av uppgörelsen. Om du undertecknat beställningen eller kontraktet är det särskilt svårt att få det hävt. Telefonskojare brukar dessutom ofta spela in bitar av samtalet där du som kund accepterar avtalet, men de utelämnar alltid den utpressningsliknande hotbild som avtalsförbindelsen föregåtts av. Dessa ljudfiler brukar bedragarna ofta skicka vid betalningsanmodan. Trots att skojarna många gånger har ett juridiskt bindande avtal och registreringsuppdrag, är det mycket vanligt att de fakturerar kunden utan att utföra tjänsten/registrera aktuella domännamn. Du kan själv kontrollera om de fakturerade domännamnen blivit registrerade och/eller blivit registrerade med dig som innehavare. Om inte så rekommenderas du att själv registrera aktuell domän genom en partner som du själv väljer. Om du däremot aldrig har samtyckt till det som du anmodas betala för eller om det inte blivit utfört enligt avtalet, bör du resolut avvisa affären. Privatpersoner åtnjuter ett något starkare skydd och det finns registrarer som erbjuder sina privatkunder en ångerperiod. Det finns dock några mått som du kan vidta om du blivit lurad, särskilt om det finns skäl att misstänka att det som hänt dig rör sig om bedrägeri, brott mot upphovsrättslagen eller om någon annan straffbar handling föreligger. Det är dock inte olagligt att begära för mycket betalt av sina kunder. Om du får en felaktig faktura från en domänskojare kan du bestrida den, det vill säga vägra att betala den. Det gäller dock att du är säker på att du inte har tackat ja till erbjudandet. Tillvägagångssätt och regler skiljer sig en del mellan företagare och privatpersoner så det bästa är att du vänder dig till respektive webbplatser för fullständig information hur du ska gå till väga. Ring aldrig upp domänskojaren och försök häva ett avtal eller bestrida en faktura. Det förekommer nämligen att domänskojarna spelar in samtalet och sedan manipulerar inspelningarna. Det finns emellertid några huvudregler att ta fasta på. Ring aldrig upp domänskojaren och försök häva ett avtal eller bestrida en faktura. Det förekommer nämligen att domänskojarna spelar in samtalet och sedan manipulerar inspelningarna. Då kan ett ”nej” bli ett ”ja” och du kommer att ha mycket svårare att få rätt i slutänden. Ord står sedan mot ord, medan bluffmakarna har skaffat sig ”bevis” för att du beställt något från dem. Sköt därför all kommunikation via fax eller brevledes. Skicka kopior av den felaktiga fakturan och inte originalet. Får du ett krav på fakturan behöver du inte göra något eftersom du redan bestridit fakturan. Skickas ärendet till inkasso måste du dock bestrida fakturan på nytt. Då gör du det direkt till inkassoföretaget som driver ärendet. Polisen har tillsammans med bland annat Kronofogden och Svensk Handel tagit fram . Tillhör du en bransch- eller yrkeskårsorganisation kan du i vissa fall få juridisk hjälp från den att driva ett ärende avseende bestridande av faktura. Om du får en faktura för en tjänst eller vara som du inte har beställt ska du, efter att ha kontrollerat sakförhållandena, polisanmäla avsändaren för bedrägeri. Ring aldrig upp vederbörande, utan sköt all kommunikation via vanlig post eller fax (se ovan). Sammanställ och arkivera varje dokument som hör till bedrägeriförsöket för att ditt bevisläge ska vara så bra som möjligt vid en eventuell rättegång. Tillhör du en bransch- eller yrkeskårsorganisation kan du i vissa fall få juridisk hjälp från den om din polisanmälan skulle resultera i en rättegång. Om du blivit utsatt för ett försök till (eller fullbordat) domänskojeri kan du hjälpa andra, och i förlängningen även dig själv, genom att höra av dig till Internetstiftelsen, , eller som privatkonsument kan du även vända dig till och tipsa om företag eller enskilda som använder tveksamma affärsmetoder på domännamnsmarknaden. Dessutom bör du kontakta din branschorganisation eller intresseförening, om du tillhör någon sådan. Erfarenheter visar nämligen att domänskojeriet uppträder epidemiskt och branschvis. En säsong är till exempel privata vårdgivare väldigt utsatta och nästa period kan det vara mindre företag inom tillverkningsindustrin som står i fokus för bluffmakarnas aktiviteter. Om Internetstiftelsen blir uppmärksammade på (eller vid misstanke) att felaktiga innehavaruppgifter förekommer, enligt Internetstiftelsens registreringsvillkor Var på din vakt om du upplever domännamnförsäljaren som oseriös. Kolla upp om säljaren är en återförsäljare till Internetstiftelsen. Informera dig om aktuella priser på domännamnsmarknaden. Kartlägg din verksamhets behov av flera domännamn, till exempel för specifika varumärken eller produktnamn. Minska risken för ”fulregistreringar” – köp upp domäner med felstavningar av ditt varumärke. Klargör vilka marknader du riktar dig till och registrera relevanta domäner. Ta del av andras erfarenheter av domänskojare i material från Internetstiftelsen, Svensk Handel och Konsumentverket. Om en tvist uppstår – utnyttja Internetstiftelsens . E-post: Företag / Verksamhet Domän / Webbsida Oseriösa metoder Kontakt för tips eller anmälan Lär dig mer på internetkunskap.se Registrera .se-domän när du registrerar nytt bolagsnamn Kända verksamheter med oseriösa metoder Checklista - Så skyddar du ditt företag mot domänskojare Om du blir lurad Bestrid fakturan Polisanmäl Anmäl tveksamma affärsmetoder Kontroll av felaktiga eller bristfälliga innehavaruppgifter Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Oseriösa metoder Domäner Registrera ett domännamn Öppna/stäng Villkor och regler Återförsäljare Tips innan du registrerar ett domännamn .se- och .nu-domäner som snart kan bli lediga Regler och beskrivning av domännamnssökningar Domännamn – vad är det? Öppna/stäng Om domännamnssystemet DNS Domännamnssystemets trädstruktur Så går en DNS-uppslagning till Tvistlösning Öppna/stäng Tvistlösning för .se-domäner Tvistlösning för .nu-domäner För domännamnsbranschen Öppna/stäng Teknik Domänstatistik Bli registrar Testverksamhet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här kan du ladda ner högupplösta bilder på Internetstiftelsens vd och talespersoner. Det är tillåtet att använda bilderna så länge referensen, Internetstiftelsen, anges. Klicka på fotot för att få en högupplöst bild. Högerklicka sedan för att spara ner fotot på din enhet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressbilder Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen har djup kunskap inom alla våra verksamhetsområden och på många är vi experter. Därför fungerar vi som remissinstans för frågor som berör vår verksamhet och internet i stort. Vi skickar även ut våra egna förslag på nya tjänster och regeländringar på remiss till dem som är berörda. Vi besvarar regelbundet remisser från regeringen i frågor som berör eller ligger nära vår verksamhet eller internet i stort. Vi skickar också själva ut förslag som berör vår egen verksamhet på remiss till berörda parter. Remisserna publiceras på vår webbplats och var och en som har synpunkter har möjlighet att yttra sig över ett förslag. Syftet med att kommunicera förslagen är att Internetstiftelsen vill undersöka vilka konsekvenser våra förslag skulle kunna få om de genomförs. Vi vill också att många olika intressenter ska kunna delta i utvecklingen av vår verksamhet. Om du har frågor angående Internetstiftelsens remisser, kontakta oss via e-post på Remisser besvarade av Internetstiftelsen Internetstiftelsens remisser Kontakt för remisser Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Remisser Mer om oss Organisation Öppna/stäng Styrelse Ledning Urkund och stadgar Vision och värderingar Policyer Informationssäkerhet Policyrådgivningsgruppen Vårt hållbarhetsarbete Öppna/stäng Ekologisk hållbarhet Hållbarhetsredovisningar Uppförandekod Vårt kvalitetsarbete Öppna/stäng Mer om vårt kvalitetsarbete Våra övergripande kvalitetsmål Remisser Öppna/stäng Internetstiftelsens remisser Remisser besvarade av Internetstiftelsen Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Project Internet access The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen erbjuder tjänster, stöd och hjälp för dig som jobbar i domännamnsbranschen, till exempel som registrar eller med DNS. Här hittar du även statistik, teknisk information och driftinformation som rör våra domäner och vår verksamhet. För dig som är återförsäljare, registrar, tillhandahåller vi statistik, tjänster och en alldeles egen webbplats, registrarwebben. Här hittar du ett antal tjänster för att hjälpa dig kontrollera hur din webbplats mår, hitta information om domännamnsinnehavare och mycket annat. Vi publicerar dagsaktuell statistik om allt från tillväxttal under den svenska toppdomänen till återförsäljarfördelning. Du som är återförsäljare (registrar) hittar här all information och alla verktyg du behöver för att hantera ditt registrarkonto. Här kan du som ansvarar för DNS-drift hitta nyttig information och verktyg som hjälper dig att hålla en hög kvalitet på din tjänst. Du hittar även driftinformation och driftstatus för våra tekniska system. Ge din domän en komplett hälsoundersökning! Zonemaster hjälper dig att kontrollera hur din webbplats mår. På köpet får du dessutom en bättre förståelse för hur domämnamnssystemet (DNS) fungerar. Internetstiftelsen har uppdraget av ICANN att fungera som teknisk testorganisation. Du som vill fördjupa dig i DNS-Labs arbete hittar här mängder av tekniska artiklar om allt från DNSSEC till xmlint För domännamnsbranschen Statistik och tjänster Teknisk information och verktyg Våra tjänster Statistik om branschen Registrarwebben Zonemaster Testverksamhet Tekniska artiklar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök För domännamnsbranschen Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ett domännamn är en blandning av en adress och en identitet på internet. Domännamnet är det du skriver in i din webbläsare för att komma till webbplatsen du vill besöka, till exempel svt.se eller som i vårt fall internetstiftelsen.se. Läs vår internetguide "Domännamn - allt du vill veta om din adress på nätet". Bakom varje domännamn döljer sig en sifferkombination, en så kallad IP-adress, som används av datorer när de kommunicerar med varandra. IP-adressen utgörs av en rad siffror, men för att det ska vara lättare för oss människor att komma ihåg adressen använder vi till vardags istället översättningen: domännamnet. Bokstäverna efter den sista punkten i ett domännamn kallas för toppdomän. Om ett domännamn slutar på .se betyder det att det ligger under den svenska landstoppdomänen .se. Varje land har en egen toppdomän. Norge har till exempel .no och Danmark .dk. Det finns också så kallade generiska toppdomäner som .com och .org. Vem som får registrera (äga) domännamn under de olika toppdomänerna varierar. Vissa är öppna för alla, medan andra har olika krav. När du registrerar en .se-domän så blir det din egen adress på nätet. Om du vill skapa en webbplats som är åtkomlig på internet så behöver du också skaffa ett webbhotell, vilket erbjuds av de flesta av (kallas också registrarer). Därefter kan du även koppla på andra tjänster, till exempel en e-postadress baserad på ditt domännamn. Det finns många olika verktyg för att komma igång med din webbplats. Ett av dem vi gillar bäst är Domännamn – vad är det? Lär dig mer om domännamn Varje land har en toppdomän Din egen adress på nätet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domännamn – vad är det? Domäner Registrera ett domännamn Öppna/stäng Villkor och regler Återförsäljare Tips innan du registrerar ett domännamn .se- och .nu-domäner som snart kan bli lediga Regler och beskrivning av domännamnssökningar Domännamn – vad är det? Öppna/stäng Om domännamnssystemet DNS Domännamnssystemets trädstruktur Så går en DNS-uppslagning till Tvistlösning Öppna/stäng Tvistlösning för .se-domäner Tvistlösning för .nu-domäner För domännamnsbranschen Öppna/stäng Teknik Domänstatistik Bli registrar Testverksamhet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 På promenaden, vid städningen eller som bakgrundsljud till arbetsdagen – det finns en podd för varje tillfälle. Mediet blir allt mer populärt och bara mellan 2015 och 2019 fördubblades lyssnandet. Är du en lärare som vill fortbilda dig i digital kompetens, en förälder som vill hänga med när ditt barn pratar om spel och internet eller bara någon som vill få bättre koll på nätet? Internetstiftelsens Kristina Alexanderson samtalar med gäster om hur de arbetar med digital kompetens i undervisningen. Kortkompetensutveckling för lärare på språng – att lyssna på enskilt eller i lärarlaget. I den här podden samtalar Björn Appelgren och Jannike Tillå från Internetstiftelsen med experter inom en rad olika områden som rör våra barns digitala närvaro. Vad har du alltid undrat om nätet, men aldrig vågat fråga? Ta chansen att höra Måns och Jannike från Internetstiftelsen förklara bland annat fenomen, memes och förkortningar på nätet. Lär dig mer om Sveriges internetpionjärer, djupdyk i rapporten Svenskarna och internet, få insikter från internationella föreläsare eller lär dig mer om hur du gör din egen podd. Podden samlar intressanta gäster och ämnen från internetsverige för att diskutera historiska fenomen utifrån Internetmuseums digitala utställningar. I Internetpodden får du höra om nya satsningar och projekt från Internetstiftelsen, blandat med kunskap och insikter om internet och digitaliseringen. Helt enkelt bättre koll på nätet! Använd poddutrustningen på vår mötesplats Goto 10 för att spela in din egen podd. Det är kostnadsfritt och vi finns i Stockholm och Malmö. Är det första gången eller vill du lära dig smarta tips? Läs vår guide om allt du behöver veta! Våra poddar Lär dig mer med Internetstiftelsen Historia, insikter och tips Lärarpodden Digitala lektioner Våra barn och nätet Dumma frågor om internet Internetmuseums podd Internetpodden Gör din egen podd Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Våra poddar Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här hittar du internetguider och rapporter om bland annat internetanvändning. Svenskarna och internet 2020 ger en unik bild av hur våra digitala vanor och användningen av digitala tjänster har förändrats under coronapandemin. Syftet med undersökningen är att vara en opartisk kunskapskälla och ett beslutsunderlag för digitaliseringen av både samhälle och näringsliv. Nästan alla i Sverige använder internet, men många behöver hjälp för att använda digitala tjänster. De som står utanför är oftare äldre, lever på landsbygden och tillhör hushåll med låga inkomster, visar Internetstiftelsens delrapport av undersökningen Svenskarna och internet. Med Barnen och internet 2019, som är en delrapport av Svenskarna och internet, vill Internetstiftelsen bidra med fakta och insikter om hur barns och ungas användning av internet utvecklas, såväl i hemmen som i skolan. Med Svenskarna och internet 2019 vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen i Sverige utvecklas, och förutsättningar till att digitaliseringen sker på välinformerad grund. Skolan har en stor och viktig utmaning framför sig för att alla barn ska få likvärdig digital kompetens och spelar en avgörande roll för att utveckla elevers medvetna användning av internet. Detta är ett arbete vi på Internetstiftelsen ständigt jobbar för att stödja, bland annat genom den här undersökningen. Materialet i denna rapport baserar sig på Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2018. Sedan år 2000 har World Internet Institute samlat in data om hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik samt hur detta påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Internet har blivit en allt viktigare källa att vända sig till för att hitta politiskt information. Internetstiftelsen släpper därför Valspecial 2018 som är en del av undersökningen Svenskarna och Internet. Sedan lanseringen 2008 har mer än 170 miljoner mätningar gjorts med Bredbandskollen via webben. Den här rapporten är en sammanställning av utvecklingen under Bredbandskollens tio år. Rapporter och guider Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Rapporter och guider Sök Domännamn Statistik Film Internetguider Kurs Rapport Serietidning Barn och unga Företagare Föräldrar Journalister Kommunikatörer Pedagoger Privatpersoner Tekniker Rensa Visa fler Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 De 15 kommuner som just fått bidrag till att starta DigidelCenter samlades förra veckan hos Internetstiftelsen för att inspireras och lära av varandra. Ett fokus är att visa ovana användare nyttan med appar och läsplattor. Biblioteket i Änge är ett av Krokom kommuns sex bibliotek där byborna varje vecka framöver kommer kunna få hjälp med digitala spörsmål tack vare kommunens nystartade DigidelCenter. Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: digital kompetens Föregående sida sida 2 av 2 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Zonemaster är ett referens- och testverktyg som Internetstiftelsen har utvecklat tillsammans med Afnic, som driver landstoppdomänen .fr. Verktyget finns för att göra domännamnssystemet starkare och säkrare. Det utvecklas som en fri programvara och är tillgängligt för alla. Internetstiftelsen och Källkritikbyrån delar ut årets pris "Det gyllene förstoringsglaset" till två vinnare. Den första pristagaren är Kungliga biblioteket och Digiteket. Den andre är skolbibliotekarien Monika Haug Stalling som har arbetat med barn och unga i frågan om internet i många år. Ett hederspris delas även ut till föreningen SeniorNet Sweden. I mars släpper Internetstiftelsen ”Digitala lektioner- en lärarpodd” ledd av Kristina Alexanderson. Det är ett kort fortbildningsformat för lärare som ska stötta dem i arbetet med digital kompetens i undervisningen. Podden kommer att fokusera på det praktiska utförandet, det vill säga, hur lärare undervisar elever i området digital kompetens. I slutet av 1990-talet slog internet igenom och de nya internetbolagen rusade på börsen. Men när bubblan sprack gick företagen och de unga entreprenörerna bakom från hyllade till syndabockar. Frågan är var det svenska it-undret hade varit idag, 20 år senare, om det inte varit för dem? Internetstiftelsen är medfinansiärer av dokumentären ”IT-bubblan som aldrig sprack”, som kastar nytt ljus på en omvälvande tid. De som arbetat hemifrån vill fortsätta jobba flexibelt efter pandemin, men de som studerat på distans är mer missnöjda med det upplägget. I spåren av social distansering har pensionärerna tagit stora digitala kliv. Och många svenskar har gjort sitt första digitala besök på exempelvis en after work eller ett bröllop. Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående coronapandemin. Internetstiftelsen vill stärka vuxnas digitala kompetens om hur internet fungerar. I stiftelsens nya kunskapssatsning lär man sig vem som bestämmer över internet, om de lagar som gäller på nätet, och vad det är som gör att man hittar rätt webbsida när man surfar. Carl Piva blir ny vd för Internetstiftelsen, en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Han tillträder den 6 april 2021. Goto 10 är namnet på en kostnadsfri mötesplats för evenemang, meetups, hackatons, arbete och möten om allt som rör internet. Fredag den 23 oktober öppnar Internetstiftelsen dörrarna till Goto 10 i Slagthuset i Malmö. För ungefär 20 år sedan introduceras bredband i Sverige och vi går från att ha kopplat upp oss till att ständigt vara uppkopplade. I en ny utställning på Internetmuseum följer vi bredbandets resa från telefonjacket ut i rymden – med ökande hastigheter, nya tekniker och högt satta mål. För första gången genomförs konferensen Internetdagarna helt digitalt. En av Internetdagarnas huvudtalare är tekniklegendaren Steve Wozniak, medgrundare av Apple Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden sida 1 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen är vare sig ett företag eller en myndighet, utan en oberoende, allmännyttig stiftelse som samarbetar med många delar av samhället för att skapa ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vår verksamhet bygger till stor del på kunskap som vi mer än gärna delar med oss av, eftersom vi tror att det gynnar internetutvecklingen. Därför är medarbetarna vår viktigaste resurs. Vi har en platt organisation med korta beslutsvägar, där kreativitet och idéer tas tillvara. Dörren till vd står alltid öppen, vilket i stort präglar vårt arbetssätt. Internetstiftelsen är en rolig och varierande arbetsplats där medarbetarna skapar ökad samhällsnytta på ett konkret sätt genom att Internetstiftelsen är även ansluten till kollektivavtal och medarbetarna kan nyttja en rad förmåner som gör livet enklare. Hög kvalitet genomsyrar allt vi gör och för att uppnå det arbetar vi efter vår och har ett tydligt Som ett kvitto på vårt gedigna kvalitetsarbete har vi tilldelats Utmärkelsen Svensk Kvalitet två gånger, 2010 och 2018. På samma sätt är självklart för oss. Därför arbetar vi aktivt med alla tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Under 2017 inkluderade vi hållbarhet i vår affärsplaneringsprocess, vilket innebär att vi har tydliga hållbarhetsmål som följs upp regelbundet. Ändamålet med stiftelsen och bestämmelser om hur vi ska arbeta hittar du i . Vår urkund slår fast att vi ska säkerställa en stark och säker infrastruktur för internet som tillgodoser dagens och framtidens behov i Sverige, samt att främja forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet. har en bred sammansättning som speglar samhället med representanter för både användare och experter inom internetområdet. Styrelsen består av ledamöter utsedda av bland annat Svenska Bankföreningen, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Sveriges Konsumenter. Nuvarande styrelseordförande, Ylva Hambraeus Björling, tillträdde i juni 2014. som Internetstiftelsen äger och tar hand om, och ska se till att efterlevs. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2006 och rör teknisk drift av nationella toppdomäner för Sverige på internet samt tilldelning och registrering av domännamn under dessa. Vi bedriver vårt på ett systematiskt, formaliserat och riskorienterat sätt med utgångspunkt i den internationella ledningssystemstandarden för informationssäkerhet, SS-ISO/IEC 27001. Vi har även för hur våra vi behandlar och skyddar våra kunders och samarbetspartners personuppgifter. Om du vill veta mer om hur Internetstiftelsen bildades, så läs gärna den här artikeln Vår tillblivelse är en spännande del av internets historia i Sverige! Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Organisation Mer om oss Organisation Öppna/stäng Styrelse Ledning Urkund och stadgar Vision och värderingar Policyer Informationssäkerhet Policyrådgivningsgruppen Vårt hållbarhetsarbete Öppna/stäng Ekologisk hållbarhet Hållbarhetsredovisningar Uppförandekod Vårt kvalitetsarbete Öppna/stäng Mer om vårt kvalitetsarbete Våra övergripande kvalitetsmål Remisser Öppna/stäng Internetstiftelsens remisser Remisser besvarade av Internetstiftelsen Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: DNS Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: DNSSEC Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi är en stiftelse och vår urkund slår fast att vi ska säkerställa en stark och säker infrastruktur för internet som tillgodoser dagens och framtidens behov i Sverige samt främja forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter även drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt och att ge kunskap om internetanvändningen i Sverige samt digitaliseringens påverkan på samhället. Vi tillhandahåller evenemang och utbildningsinsatser som gör det enklare att förstå och använda internets tjänster och som bidrar till ökad kompetens och fler möten som främjar internetinnovation. Vi stöttar även olika fristående uppdrags- och forskningsprojekt som på olika sätt gynnar internets utveckling och ger förutsättningar för internetentreprenörer och utvecklare att ta steget från idéstadie till färdig produkt eller tjänst. Med våra identitetsfederationer förenklar vi inloggning och höjer säkerheten i identitets- och kontohantering för både användare och leverantörer av olika tjänster inom skola, hälso- och sjukvård. På uppdrag av ICANN testar vi även alla världens nya toppdomäner. Vi tycker om och tror på internet och brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. Genom att betala för en .se eller .nu-adress hjälper du oss att göra internet godare och starkare Vi är Internetstiftelsen Relaterat Vision och värderingar Vårt hållbarhetsarbete Internetstiftelsen stöttar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Vi är Internetstiftelsen Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Questionable methods The Swedish Internet Foundation Domains Öppna/stäng How to register a domain name Dispute resolution Domain statistics Tech tools About us Öppna/stäng We are The Swedish Internet Foundation Press Contact Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Det är enkelt att registrera ett eget domännamn! I den här guiden berättar vi hur du gör. Börja med att kolla om namnet du vill registrera är ledigt. Nu kan du börja använda ditt nya domännamn. Om du inte skulle bli nöjd med din återförsäljare så kan du kan när som helst byta. Så här gör du: För att få kontaktuppgifterna till din återförsäljare, skriv in ditt domännamn nedan och klicka på "Sök". Om du har administrativ, teknisk och/eller avi-kontakt för ditt domännamn kopplas dessa bort från domännamnet när du byter återförsäljare. Meddela din nya återförsäljare vilka eventuella kontakter du vill ha. Har du synpunkter på din leverantör kan du kontakta Internetstiftelsens Registry Services via e-post: Om adressen är ledig kan du registrera den hos en av Internetstiftelsens återförsäljare. kan du sortera efter hemvistland, samt vilka registreringstjänster och tekniska tjänster de erbjuder. När du väl valt återförsäljare genomför du registreringen av domännamnet på återförsäljarens webbplats. För att byta återförsäljare behöver du auktoriseringskoden, vilket är ett slags lösenord som styrker din identitet och förhindrar att obehöriga byter återförsäljare utan ditt godkännande. Kontakta din återförsäljare för att ta reda på var du hittar auktoriseringskoden. Om du inte har kontaktuppgifter till din återförsäljare kan du söka efter dem nedan. Vänd dig till din nya återförsäljare och be dem hjälpa till med bytet. Du kommer att bli ombedd att uppge auktoriseringskoden, se punkt 1 ovan. När bytet är genomfört får du bekräftelse från din nya återförsäljare. Sök domännamn Välj återförsäljare Beställ direkt Ort E-postadress Telefon Webbplats Registrera ett domännamn Så registrerar du ett domännamn Byte av återförsäljare för ditt domännamn Synpunkter på din registrar? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Registrera ett domännamn Domäner Registrera ett domännamn Öppna/stäng Villkor och regler Återförsäljare Tips innan du registrerar ett domännamn .se- och .nu-domäner som snart kan bli lediga Regler och beskrivning av domännamnssökningar Domännamn – vad är det? Öppna/stäng Om domännamnssystemet DNS Domännamnssystemets trädstruktur Så går en DNS-uppslagning till Tvistlösning Öppna/stäng Tvistlösning för .se-domäner Tvistlösning för .nu-domäner För domännamnsbranschen Öppna/stäng Teknik Domänstatistik Bli registrar Testverksamhet Sök Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Öppna data är data som vem som helst kan använda fritt, och det är nyckeln till utvecklingen av många smarta och nyttiga samhällstjänster. Allt från effektiviseringar inom sjukvården till praktisk information om kollektivtrafik och skolmatsedeln bygger på öppna data. Här hittar du våra samlade artiklar vi skrivit om öppna data. Öppna data är data som vem som helst kan använda fritt, i princip till vad som helst utan hinder i form av kostnader eller licenser. Det kan handla om tidtabeller för kollektivtrafik, statistik, geodata, demografi och mycket annat. Öppna data möjliggör både samhällsnyttiga och praktiska tjänster samt effektiviseringar inom bland annat sjukvård och kommuner. Mängder av ny data skapas varje dag inom offentlig verksamhet. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, . Vill du veta mer om Internetstiftelsens arbete med öppna data? Kontakta oss gärna: Danny Aerts, vd Internetstiftelsen Eric Hjelmestam, vd MetaSolutions Ett omfattande arbete pågår nu för att göra denna information mer lättillgänglig. På många sätt kan öppna data ses som en förlängning av offentlighetsprincipen. En exemplarisk myndighet bör ta fram en strategi för att systematiskt arbeta med öppna data. Men öppna data bidrar också till ökad transparens i samhället och som en konsekvens mer upplysta medborgare och en förbättrad demokrati. Många myndigheter i Sverige tillgängliggör redan öppna data, men det är inte alltid lätt att använda informationen. Den kan vara svår att hitta, och olika verksamheter använder olika standarder. När det gäller tillgängliggörandet av öppna data inom offentlig sektor har Sverige en lång väg kvar för att komma ikapp många andra länder. I rapporten Government at a glance från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, hamnar Sverige på plats 32 av de 33 medlemsländerna i avsnittet som rör öppna data. Bara Litauen ligger efter Sverige på listan som toppas av Sydkorea och Frankrike. . Men arbete pågår. Regeringen har gett myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att se till att offentliga organisationer blir bättre på att göra öppna data tillgänglig och användarvänlig. Det finns också Lagen om vidareutnyttjande från den offentliga förvaltningen, allmänt kallad PSI-lagen, som grundas på ett EU-direktiv med syfte att göra offentlig information mer tillgänglig. Det saknas dock uppföljning av att organisationerna lägger ut sina data, och konsekvenser för de som låter bli saknas. . Tillsammans med nyckelaktörer kan Internetstiftelsen bidra till att förbättra utrullningen av öppna data i Sverige, dels genom att erbjuda forum för möten, kunskapsdelning och genom att lyfta fram goda exempel. Internetstiftelsen har också finansierat och drivit flera utvecklings- och samverkansprojekt kring öppna data. Ett sådant samarbete har Internetstiftelsen under 2020 dragit igång tillsammans med DIGG och SKR – Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen ska få fler inom myndigheter, regioner och kommuner att använda och tillgängliggöra öppna data som en del i det dagliga arbetet. – Digitalisering är en lagsport och vi är mycket glada över att kunna inleda samarbeten som dessa där flera stora aktörer deltar. Tillsammans kan vi nå ut bredare och föra dialoger kring värdet av öppna data, säger Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG. I början av 2020 också majoriteten i , vars program hjälper företag och organisationer att samla, organisera och publicera öppna data. MetaSolutions erbjuder genom mjukvaran EntryScape en flexibel och användarvänlig molnplattform som är baserad på öppen källkod och länkad data-teknik. Internetstiftelsen ger i och med förvärvet MetaSolutions möjlighet att växa och vidareutveckla sin verksamhet och nå ut med sina tjänster. – Vi vill stimulera kunskapsdelning och innovation med hjälp av internet och det är precis det som öppna data ger möjlighet till. Genom att fler tillgängliggör data ges förutsättningar för att nya tjänster och innovationer utvecklas, säger Danny Aerts, vd för Internetstiftelsen Öppna data Läs artiklar från Internetstiftelsen om öppna data Kontakta oss om öppna data Vägen framåt Läs mer om öppna data i våra artiklar Internetstiftelsen främjar öppna data Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Öppna data Kunskap För alla Öppna/stäng Våra poddar Digital delaktighet För samhället Öppna/stäng Identitets- och behörighetsfederationer Internetstiftelsen stöttar Projekt Internetaccess Öppna data För skolan Öppna/stäng Fortbildning för pedagoger Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 En plattform som hjälper demenssjuka att minnas, en app som visar veckans skolmatsedel och en portal som ger utvecklare möjlighet att skapa vassa trafiktjänster. Vad de har gemensamt? Öppna data. Sverige är ett av världens mest digitala länder. Men när det kommer till öppna data har vi hamnat rejält på efterkälken. Hur kommer det sig? Och vad krävs för att vi ska komma ikapp? Appen som hjälper dig att hitta snabbaste vägen till jobbmötet. Kartan som visar var närmaste laddstople finns. Eller sajten som avslöjar vattenkvaliteten i kommunens badsjöar. Öppna data är nyckeln till massor av smarta tjänster och information öppna data Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: öppna data Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Antalet anmälningar av hat och hot på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens medieråd. Men det har också blivit vanligare att anmäla åt andra. Internet är till för alla. Det är en plats där vi kan dela med oss av kunskaper och upplevelser och en plattform för öppen dialog. På internet ska alla ha samma möjligheter att uttrycka såväl sin kreativitet som sina politiska ståndpunkter, men en förutsättning för detta är trygghet. Flera rapporter visar dock att klimatet på internets sociala medietjänster – alltså de platser där våra åsikter flödar som mest – hårdnar. Det har tidigare konstaterats i Internetstiftelsens rapport från 2018, som visar att 38 procent av de internetanvändare i Sverige som uttrycker politiska åsikter online har bemötts av näthat för vad de har sagt. Fler än hälften av dessa har sedan avstått från att uttrycka sig igen. – Näthat leder i vissa lägen till självcensur, det kan vi konstatera. Och att man inte vågar yttra sig är ett stort problem för det demokratiska samhället. Det bygger ju på att man ska få uttrycka sig fritt, att vi ska ha en mångfald av röster som ska komma till tals och att beslut fattas utifrån den breda debatten, säger Björn Appelgren, ansvarig för Internetstiftelsens folkbildningssatsningar. Nu visar även en nysläppt rapport av Statens Medieråd att 37 procent av Sveriges ungdomar i åldern 15–18 år anmälde någon form av hat på en social medietjänst 2018. 2016 var samma siffra 25 procent och 2017 var den 33 procent. Det kan ligga flera orsaker bakom ökningen av anmälningar. En av dem är att användarna upplever det enklare rent tekniskt att anmäla till de olika plattformarna – hela 93 procent tyckte att det var ganska enkelt eller mycket enkelt att göra en anmälan. Användarna kan också ha blivit överlag mer benägna att anmäla, men huruvida hat och hot på sociala medier faktiskt ökar kan studiens underlag dock inte avgöra. Anmälningar av näthat är ett komplext ämne och fler studier behövs för att skapa klarhet, konstaterar rapporten. Men den sammantagna bilden av de studier som har berört näthat i stort – däribland Svenskarna och internet – gör det dock tydligt att det allmänna klimatet på internet är hårt. Enligt Björn Appelgren ligger grundläggande mänskligt beteende bakom. – Människan har ett stort bekräftelsebehov. Vi faller lätt för grupptryck och vi behöver en närhet till den vi pratar med för att kunna läsa av vad personen menar. Men den digitala miljön skapar en distans mellan människor. I jakt på bekräftelse är det därför lätt att ta i lite för mycket. Eftersom grupperna kan bli hur stora som helst påverkas vi också lättare av grupptryck på nätet. Nu blir vi påhejade av hundratals, tusentals människor. Kanske till och med globalt, förklarar han. Enligt Medierådets undersökning är ”ospecificerade hot” och ”rasism” de vanligaste orsakerna bakom anmälningarna. Samtidigt som den första har minskat över tid har ”rasism” nästan fördubblats, från 6,4 till 11,8 procent – något som kan förklaras av att fler specificerar orsaken till sina anmälningar. Anledningen till anmälningarna skiljer sig i de flesta fall inte åt mellan killar och tjejer – med två undantag. Orsaken ”ospecificerade hot” är vanligare bland killar (19 procent mot 10,1 procent för tjejer) och ”sexism/sexuella trakasserier” är vanligare bland tjejer (9,8 procent mot 5,9 procent killar). Mellan 2016 och 2017 nästan fördubblades andelen tjejer som anmält sexuella trakasserier från 6,4 procent till 12,2 procent, men i år har alltså andelen minskat något. Samtidigt framgår det av rapporten att tjejer generellt anmäler i högre grad än killar. – I stort sett alla rapporter jag har läst som undersökt detta visar samma sak; att kvinnor och tjejer generellt är mer utsatta för näthat än män och killar. Det står också klart att tjejer är mer betydligt mer utsatta för sexuella trakasserier, säger Björn Appelgren. I förordet till undersökningen skriver Anette Novak, som är chef för Statens Medieråd: Hela vuxenvärlden behöver prioritera frågan om barns rätt till en trygg uppväxt. När den uppväxten i ökande utsträckning sker i digitala miljöer måste vi genom kunskap, engagemang och närvaro stärka tryggheten där. – Frågan gäller inte bara hur barn beter sig mot barn, utan även hur vuxna beter sig mot vuxna och inte minst hur vuxna beter sig mot barn. Vi har alla ett personligt ansvar att göra nätet bättre och trevligare. Som vuxna har vi ansvaret att föregå med gott exempel, säger Björn Appelgren. Med små medel, som att möta varandra med ömsesidig respekt, kan vi komma långt och förebygga onödiga missuppfattningar och påhopp. – Istället för att gå till motangrepp så bör man försöka sätta sig in i den andra personens perspektiv. Det kan man göra genom att ställa frågor och försöka förstå hur den andra menar. Man bör också tänka på hur man uttrycker sig och se till att man diskuterar sakfrågan istället för att gå till personangrepp. Ansvaret att uppmärksamma näthat ligger hos alla användare. Och att den största andelen anmälningar av hot och hat görs av någon annan än den som blivit utsatt för det, tyder på att att allt fler också tar det ansvaret. 11 procent av de tillfrågade har anmält något de själva utsatts för, medan 26 procent anmält något riktat mot annan person. Björn Appelgren säger: – Det handlar om civilkurage. För om vi bara låter det passera så bidrar vi till att normalisera näthatet. Hela undersökningen kan du läsa hos Statens medieråd. Läs också vår rapport Frilans Fler unga anmäler näthat Relaterat Selfies är bra för gemenskapen Studie: Gymnasieelever är dåliga på källkritik Fler unga anmäler näthat Detta utsätts användarna för Alla har ett ansvar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Fler unga anmäler näthat Om skribenten Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Svenskarna och internet – Valspecial År 2022 slutar Google stödja så kallade tredjepartscookies. Syftet är att värna den personliga integriteten och att data om ditt surfbeteende inte ska skickas runt i onödan. Men hur påverkar det dig? Kommer du att översköljas av annonser om saker du är helt ointresserad av? Apple och Google har tillsammans presenterat en teknisk lösning för länder som vill skapa appar för att spåra spridningen av covid-19. Det kan göra det enklare att utveckla sådana appar, och ska garantera anonymitet, men vissa länder efterfrågar mer datainsamling. Under coronakrisen testar många länder att använda mobiltelefoner för att spåra smittspridningen. Det kan vara ett användbart hjälpmedel, men kritiker varnar för övervakning och datainsamling. Ett förslag om att polisen ska få installera avlyssningsprogram i mobiler och datorer ska användas mot grov brottslighet, men kritiker menar att det slår mot den personliga integriteten och leder till mindre säkra datorsystem. ECPAT Sverige får pengar från Arvsfonden för att hjälpa och stötta barn som fått kränkande bilder och filmer spridda på internet. Både polis och forskare är involverade i projektet. Barn är särskilt utsatta på nätet, och det gäller inte minst risken att kränkande bilder sprids och delas utom barnets kontroll. Där måste vuxna vara ett engagerat stöd, och barnets väg ut ur en problematisk situation. Apple trycker hårt på integritet och anonymisering av användardata under sin utvecklarkonferens, och lovar att de inte ens själva kan se sina användares privata information. Antalet anmälningar av hat och hot på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens Medieråd. Effekten av ett hårt klimat på internet blir att fler avstår från att uttrycka sina åsikter. Ett år har nu gått sedan GDPR började gälla. Datainspektionens rapport visar att de flesta svenskar känner till den nya dataskyddsförordningen. Färre vet däremot vad den innebär. När svenska folkets inställning till digital integritet undersöks visar rapporten att allt fler tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om en själv, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: integritet sida 1 av 2 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ansvarsfull hantering av personlig information står i fokus när Google och Facebook håller sina utvecklarkonferenser, men möjligheterna att samla in data blir ännu större. Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: integritet Föregående sida sida 2 av 2 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Frilans Antalet anmälningar av hat och hot på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens Medieråd. Effekten av ett hårt klimat på internet blir att fler avstår från att uttrycka sina åsikter. EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av artificiell intelligens, AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust AI , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Peter Johansson Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk. Att se och använda platsdata är en väldigt viktig och användbar funktion hos mobiltelefoner. Med hjälp av platsdata kan reseappar och kartappar berätta hur du ska ta dig till jobbet med bil eller buss, och shoppingappar kan visa var de närmaste butikerna ligger. Mobilkamerans app kan komma ihåg var fotografier har tagits, och påminnelser kan aktiveras när du kommer hem – allt på grund av att mobiltelefonen kan se var den befinner sig med hjälp av GPS. Det finns alltså många delar av en mobil som är helt beroende av platsdata för att fungera överhuvudtaget. Men informationen kan också missbrukas, och exempelvis säljas vidare till andra. I värsta fall kan platstjänsterna, eller platsuppgifterna som de kallas, också användas för att förfölja personer. GPS är en förkortning för , och består av ett nätverk av satelliter som kretsar runt jorden. Satelliterna skickar ut signaler, som en GPS-mottagare kan ta emot. På så vis kan mottagarens position bestämmas utifrån longitud, latitud och altitud, med en noggrannhet av några få meter. Moderna mobiltelefoner använder en variant som kallas för att göra en ännu snabbare positionsbestämmelse med hjälp från mobiltelefonnätet. Informationen från satelliterna sänds kontinuerligt ut till mobilnätet, så när telefonen ansluter får den genast en ungefärlig position telefonen befinner sig på. Därefter kan mobilen få en mer precis information bara från de satelliter som är närmast. Tack vare Assisted GPS är det möjligt för en mobiltelefon att spara platsinformation nästan oavbrutet, och presentera informationen som en mycket detaljerad karta över dess rörelser under dagen. Det är telefonens operativsystem som sköter insamlingen, men enskilda appar kan begära att få ta del av platsdatan. Beroende på operativsystemet och hur användaren har ställt in sin telefon kan en app få tillåtelse att använda platsdatan hela tiden, aldrig, eller bara när appen används. Vi frågade Internetstiftelsens säkerhetschef, Anne-Marie Eklund Löwinder, hur orolig man bör vara över att mobiltelefonen samlar in platsdata. Enligt henne finns det för de flesta ingen generell risk med att dela med sig av sin platsdata, men det finns situationer där det kan vara riskfyllt. – Allt handlar om vem som får tillgång till platsdatan, och hur den används. Kvinnojourer i Sverige har till exempel rapporterat om kontrollerande män som installerar appar i sina flickvänners telefoner för att följa var de befinner sig. I mobiltelefonernas appbutiker finns många appar att hämta hem vars syfte är just att spåra telefonen och användaren. Dessa marknadsförs som ett sätt för föräldrar att hålla koll på sina barn, eller för människor som lätt tappar bort sina mobiler. Liknande tjänster finns ofta rentav inbyggda i mobilens operativsystem men detta kan missbrukas för andra syften. Anne-Marie Eklund Löwinder säger: – En utsatt grupp är människor som lever med skyddad identitet. Det har hänt att våldsamma exmän skickar en telefon med sina barn när de ska träffa sin mamma. På så vis kan han i efterhand se var hon uppehåller sig, trots skyddade personuppgifter. För den som har tillgång till datan är det ofta enkelt att koppla den till en specifik person. Vet du var någon sover och var någon jobbar så kan du lätt lista ut vem det är. Ett problem är alltså rena spionappar som kan användas för att förfölja och trakassera människor. Men många andra appar samlar också in platsdata, som apparna själva egentligen inte behöver. Den informationen kan sedan säljas vidare av utvecklaren i kommersiella syften. Här finns skäl att vara kritisk menar Eklund Löwinder. – Platsdatan som apparna samlar in är visserligen anonymiserad, men för den som har tillgång till den är det ofta enkelt att koppla datan till en specifik person. Du kan till exempel se platsen där personen befinner sig varje natt, och därifrån hitta hemadressen. Vet du var personen sover och var personen jobbar så kan du lätt lista ut vem det är. Enligt Anne-Marie Eklund Löwinder går det i praktiken inte att skydda sig helt från att ens platsdata samlas in och sprids vidare – inte för den som vill kunna använda sin mobiltelefon. Däremot går det att begränsa vilka appar som får samla in data och vid vilka tillfällen. – Det kan vara bra att slå av apparnas platstjänster när de inte används, även om det såklart är bökigt att hantera. Här har också Iphone-telefoner en fördel över Android, för där går det att ställa in appar så att de bara får samla data när de används. På Android är det antingen hela tiden, eller aldrig som gäller. Den som inte orkar slå av och på platsdata hela tiden kan ändå ta för vana att då och då titta igenom vilka appar som samlar in platsdata, och stänga av för gamla appar som inte använts på länge. Något att tänka på är också att det inte behöver finnas illvilliga motiv bakom att en app samlar in data. Av rent praktiska skäl samlar många utvecklare in mer data än de för tillfället behöver, därför att det skulle vara omständligt att be användaren om lov igen om de skulle behöva mer. Risken som kan uppstå är främst när data säljs vidare till en tredje part. Här uppmanar Eklund Löwinder användare att kontakta tjänsteleverantören direkt och fråga vad som samlas in, och hur informationen används. När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den fortsätta. Med jämna mellanrum bör du därför kika efter i telefonens inställningar vilka appar som använder informationen. På en Iphone kallas detta Platstjänster, och på Android-telefoner heter det oftast Platsuppgifter eller Platsbehörigheter. Att stänga av behörigheten för appar som du inte längre använder är alltså ingen dum idé. Skulle appen senare startas och behöva komma åt platsdata kommer den att be om lov ännu en gång Så kan apparna spåra dig Så fungerar GPS-spårning Det finns problem och risker Tips: Kontrollera dina inställningar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Så kan apparna spåra dig Skribent Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Hur har coronapandemin påverkat våra liv och våra digitala beteenden? Läs mer om resultaten från Svenskarna och internet 2020, hur den gjorts och hur pandemin påverkat vad vi gör på nätet. Renée DiResta är en av världens ledande experter på digital propaganda och spridningen av vilseledande information på sociala nätverk. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om hur både sant och falskt om coronaviruset frodas på nätet. Kate Darling studerar den nya teknikens etiska konsekvenser, och hur samhället kan förbereda sig på AI-revolutionen. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om det fördjupade samspelet mellan robotar och människor. Payal Arora studerar digitaliseringen hos världens fattigaste och vad som händer när nästa miljard människor tar steget ut på nätet. I november talar hon på Internetdagarna. Steve Wozniak var med och grundade världens största teknikbolag Apple, och är en av de viktigaste utvecklarna av de första hemdatorerna. I november är "The Woz" en av huvudtalarna på Internetdagarna. Tom Chatfield är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. I november gästar han Internetdagarna för att tala om källkritik och maskiners partiskhet. Behovet av hjälp med digitala ärenden är stort i Sverige, och många svenskar ber sina nära och kära om hjälp med krånglig teknik. Men de som inte har ett socialt nätverk är mer utsatta. När svenskarna svarar på hur de helst vill få brådskande samhällsinformation hamnar sms i topp. Men för allmän information syns stora skillnader mellan de som är på internet varje dag och övriga. Apple och Google har tillsammans presenterat en teknisk lösning för länder som vill skapa appar för att spåra spridningen av covid-19. Det kan göra det enklare att utveckla sådana appar, och ska garantera anonymitet, men vissa länder efterfrågar mer datainsamling. Under coronakrisen testar många länder att använda mobiltelefoner för att spåra smittspridningen. Det kan vara ett användbart hjälpmedel, men kritiker varnar för övervakning och datainsamling , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Jakob Bäck sida 1 av 3 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 I flera år har det pratats om nästa generations mobilnät, 5G. De första abonnemangen är nu på gång och 5G-telefoner börjar säljas. Men vad är 5G egentligen och vad får det för betydelse för dig som surfar? Coronaviruset tvingar många svenskar att jobba hemifrån, men sedan tidigare har Sverige goda förutsättningar och hög grad distansarbetare. Tack vare internet finns möjligheten, men att jobba digitalt innebär också nya utmaningar. Årets Code Week-utmaning är avslutad, och tusentals elever har provat på programmering genom Digitala lektioner. Över 50 000 kronor har också samlats in till Unicef. Ett förslag om att polisen ska få installera avlyssningsprogram i mobiler och datorer ska användas mot grov brottslighet, men kritiker menar att det slår mot den personliga integriteten och leder till mindre säkra datorsystem. Harper Reed har haft sina fingrar med i det mesta vi associerar med dagens internet; politik, teknik, affärer och kreativitet. I november är han en av huvudtalarna på Internetdagarna och lovar att berätta hur vi ska göra för att överleva. Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är tiden vi spenderar där? I rapporten Svenskarna och internet 2019 frågar vi för första gången om meningsfullhet, och det syns stora skillnader mellan olika aktiviteter. Tid på sociala medier tycker bara var fjärde är meningsfull. Rapporten Svenskarna och internet är en högtidsstund för alla som intresserar sig för digitalisering och svenska folkets liv på nätet. Årets upplaga kommer 15 oktober. Cecilia MoSze Tham är biolog, designer, entrepenör och skapare med en imponerande meritlista. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om nästa stora omvälvande teknikförändring. Hon tar sig in i vilken byggnad som helst genom konsten att förhandla och övertala. I november gästar hon Internetdagarna för att lära oss mer om säkerhetssystemens svagaste länk, människan. I skärningspunkten mellan teknik, samhälle och politik rör sig danah boyd. Som en av årets huvudtalare på Internetdagarna kommer hon visa på de systemförändringar som behövs för att skapa en säkrare och mer sund värld, både teknologiskt och sociologiskt , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Jakob Bäck Föregående sida sida 2 av 3 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetdagarna har blivit Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med internet och digitalisering, men också för alla som älskar nätet. Nu fyller Internetdagarna 20, och årets upplaga blir därför något alldeles extra. ECPAT Sverige får pengar från Arvsfonden för att hjälpa och stötta barn som fått kränkande bilder och filmer spridda på internet. Både polis och forskare är involverade i projektet. Barn är särskilt utsatta på nätet, och det gäller inte minst risken att kränkande bilder sprids och delas utom barnets kontroll. Där måste vuxna vara ett engagerat stöd, och barnets väg ut ur en problematisk situation. Post- och telestyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att främja och följa införandet av den nya internetstandarden IPv6 i svenska kommuner, landsting och myndigheter. Apple trycker hårt på integritet och anonymisering av användardata under sin utvecklarkonferens, och lovar att de inte ens själva kan se sina användares privata information. Ett år har nu gått sedan GDPR började gälla. Datainspektionens rapport visar att de flesta svenskar känner till den nya dataskyddsförordningen. Färre vet däremot vad den innebär. När svenska folkets inställning till digital integritet undersöks visar rapporten att allt fler tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om en själv, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt. Ansvarsfull hantering av personlig information står i fokus när Google och Facebook håller sina utvecklarkonferenser, men möjligheterna att samla in data blir ännu större. Att låta mobiltelefonen se och spara vilka platser du rör dig på kan vara väldigt användbart, och är nödvändigt för att många appar ska fungera. Men lagring av platsdata öppnar också för problem, och potentiellt missbruk , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Jakob Bäck Föregående sida sida 3 av 3 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 86400 IN A 213.108.25.4 d.ns.nu. $ dig +short -x 65.22.164.1 b.nic.nu. $ dig +short -x 192.36.144.107 se-dns.sth.netnod.se. $ dig +short -x 213.108.25.4 x.ns.se. Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 .nu Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: .nu Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 För att hjälpa tekniker och administratörer att höja kvaliteten i sin del av systemet har Internetstiftelsen bland annat tagit fram verktyget Zonemaster. Vi verkar även aktivt för spridningen av DNSSEC, säkerhetstilläggen till DNS som förhindrar missbruk som cacheförgiftning. Här kan du som ansvarar för DNS-drift hitta nyttig information och verktyg som hjälper dig att hålla en hög kvalitet på din tjänst. Du hittar även driftinformation och driftstatus för våra tekniska system Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Teknik För domännamnsbranschen Teknik Öppna/stäng DNSSEC Driftinformation Driftstatus .nu Driftstatus .se EPP Registry lock Rekursiva resolvrar Tillgång till zonfiler för .se och .nu Zonemaster Domänstatistik Öppna/stäng Återförsäljare för .se Återförsäljare för .nu Tillväxtstatistik för .se Tillväxtstatistik för .nu Bli registrar Testverksamhet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Här kan du ladda ner årsredovisningar från Internetstiftelsen. Vårt juridiska namn är "Stiftelsen för internetinfrastruktur", det används i årsredovisningarna Kontakta oss Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Årsredovisningar Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av artificiell intelligens, AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust AI. Vare sig du kör bil, surfar på webben eller tittar på en ny tv-serie, är sannolikheten stor att du gör det med hjälp av en AI-teknologi. I nya bilar läser tekniken av din omgivning, på webben avgör den vad som ska visas i ditt sociala medie-flöde och i din strömmande tjänst tipsar den om serier baserat på vad du tidigare har tittat på. Begreppet AI är brett och kan beskrivas på många sätt. I grunden handlar det dock om en mjukvara som analyserar stora mängder data för att lära sig om sin givna uppgift och komma fram till egna slutsatser. Dagens AI är problemorienterad och har ofta en specifik uppgift att utföra, men en AI som kan tänka och agera som en människa finns än så länge bara i fiktionens värld. AI-baserade system har fått allt större betydelse inom områden som tillverkningsindustrin, vård- och transportsektorn. Men AI blir nu också viktigare i tjänster som berör vanliga medborgare och som används av dem. – AI har under ganska lång tid varit en fråga främst för ingenjörer. Nu måste den diskuteras mer utifrån ett samhälls- och ansvarsperspektiv, säger Stefan Larsson, rättssociolog, jurist och samhällsvetenskaplig teknikforskare på Lunds tekniska högskola. När användningen av AI breder ut sig uppstår risker – risker som måste förebyggas i utvecklingen av tekniken. Vad händer till exempel när den information vi matar teknikens självlärande system med är felaktig, eller rent av oetisk? Ju allvarligare situationer, desto viktigare är det att förstå hur tekniken fungerar och hur vi ska fördela ansvaret om något går snett. – Självlärande system är i ökande utsträckning beroende av att interagera med mänskliga värderingar och samhällsstrukturer för att lära sig. Det innebär att även nedsidor och skevheter vi har i samhället kan utgöra underlag för tekniken som i värsta fall förstärker dessa skevheter, säger Stefan Larsson. Det är också svårt att avgöra vem som bär det slutliga ansvaret för tekniken när den blir allt mer självständig. Diskussionen kring självkörande av bilar är ett tydligt exempel: vem bär ansvaret om bilens AI missbedömer en situation och orsakar en olycka? – Ju allvarligare situationer, desto viktigare är det att förstå hur tekniken fungerar och hur vi ska fördela ansvaret om något går snett. EU har nu tagit ett första steg mot att förebygga risker som dessa. I april 2019 publicerades ett förslag på riktlinjer för en "god utveckling av AI", det vill säga en utveckling som leder till att AI-tekniken följer lagar och regler, respekterar etiska principer samt är tekniskt och socialt robust. Riktlinjerna har tagits fram av en expertgrupp bestående av akademiker, näringslivsföreträdare och politiker. Stefan Larsson tycker att dokumentet är en bra utgångspunkt, och att riktlinjerna kan leda utvecklingen åt rätt håll. – Dokumentet är bra, läsbart och en källa till inspiration på många sätt. Genom att lyfta fram behovet av tillit och etik som en central faktor bygger man en bro ut till samhället och säger att vi inte utvecklar tekniken som en neutral labbverksamhet, utan som något som ska bidra till marknader och till samhället. Troligen kommer det att påverka vart de politiska investeringarna går, och de kommer att ha effekt på forskningens inriktning och på företagens AI-policyer, säger Stefan Larsson. Samtidigt understryker han att riktlinjerna inte är lagstiftande, och inte heller uttrycker några särskilda krav eller standarder. Snarare ska de läsas som ett första förslag som nu ska förädlas. Det finns även en balans mellan en del rättsliga och etiska frågor som var för sig kan vara goda men som inte kan fungera samtidigt utan kompromisser. Ett forum för diskussioner mellan EU, näringsliv och akademi kring hur detta ska ske är redan igång, och ytterligare initiativ lanseras under 2019. Riktlinjerna kan dessutom bli bättre. Vissa delar av innehållet talar emot varandra. Andra är inte förenliga med verkligheten, anser Stefan Larsson. – För att AI ska vara tillitsfull så behöver den vara lagenlig, skriver man. Men att etik och alla lagar skulle vara förenliga över hela EU är en förenkling, säger han och fortsätter: – Det finns även en balans mellan en del rättsliga och etiska frågor som var för sig kan vara goda men som inte kan fungera samtidigt utan kompromisser. Det är svåra frågor att få ihop, och det är väldigt bra att de hamnar på agendan för framtida avvägningar och diskussioner. Missa inte spåret Artificiell intelligens: Det nya gränslandet från Internetdagarna förra året. Alla föreläsningar finns sparade på Youtube och nedan hittar du hela spellistan. Här avhandlas vad AI kan göra idag och imorgon, praktiska tillämpningar, de juridiska konsekvenserna och hur människa och AI kan arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt. Föreläsarna pratar även om hur artificiell intelligens kommer påverka arbetsmiljö, arkitektur, hållarbarhetsfrågor och etik. AI-system ska stärka människan så att hen kan fatta välgrundade beslut och främja sina grundläggande rättigheter. . AI ska vara mångsidig och trygg. Den ska även vara noggrann, pålitlig och kunna återskapa sig själv utifall allvarliga fel inträffar. AI ska ha full respekt för personlig integritet och skydda privata data. Data, system och affärsmodeller ska vara transparenta och spårbara. AI-system och de beslut de tar bör även förklaras på ett sätt som de som ska interagera med tekniken kan förstå. AI ska inte vara partisk, såvida inte funktionen kräver det. Tekniken ska vara tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller funktionshinder. AI-system ska vara hållbara och miljövänliga. De ska ta hänsyn till miljön och alla levande varelser. Samtidigt ska sociala och samhälleliga konsekvenser övervägas i alla beslut den tar. Det ska kunna säkerställas både juridiskt och tekniskt att AI:n tar ansvar för dess system och utfall. Mänskligt stöd Teknisk robust och säker Sekretess- och datahantering. Mångfald, icke-diskriminering och rättvisa. Socialt och miljömässigt välmående. Vill du fördjupa dig i frågan? Hur ska vi kunna lita på AI? Ökad användning ger fler risker Riktlinjer för en god utveckling En bra början Riktlinjernas huvuddrag i sju punkter: Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Hur ska vi kunna lita på AI? Om skribenten Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Post- och telestyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att främja och följa införandet av den nya internetstandarden IPv6 i svenska kommuner, landsting och myndigheter. EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av artificiell intelligens, AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust AI Teknikutveckling Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: teknikutveckling Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? I år är det 20 år sedan designern Shigetaka Kurita skapade den första uppsättningen med 176 emojier. Kurita var en del av projektet i-mode, en av de första mobila internetplattformarna som bland annat erbjöd väderleksrapporter, nyheter och e-post. Då var symbolerna ett sätt att fånga det japanska språkets långa utsvängningar, artigheter och betoningar – men på endast 250 tecken. Idag har språket blivit en självklar del av kommunikation världen över. Boken Moby Dick har översatts till emojispråk och symbolerna används för att sammanfatta konst, film och stora livshändelser. Språket har fått en egen dag, det finns emojiöversättare i rättegångar och den som skickar ett meddelande utan emojier anses vara en riktig torrboll. Emojierna ger uttryck för vår kultur, hur vi kommunicerar och de normer som styr oss. Fram tills bara för några år sedan fanns det endast en hudfärg – gul – som enligt kritiker var långt ifrån en neutral färg, utan snarare en symbol för ljus hud. Rödhåriga har länge kämpat för representation i emojispråket och först 2017 tillkom en kvinna med slöja. Emojier synliggör ännu tydligare än text våra fördomar, normer och värderingar. Samma symboluppsättning används världen över, men vi använder inte emojierna på samma sätt. Forskning visar att vårt sätt att använda emojispråket varierar beroende på vilket land och vilken kultur vi tillhör. 2015 släppte företaget Swiftkey en rapport där de analyserat hur människor i 16 olika språkregioner använder sig av emojier. De kom fram till att fransmän använder hjärtemojin fyra gånger så ofta som andra språk. Araber använder blommor och växter i betydligt större utsträckning än andra och ryssar använder emojier med romantiskt tema tre gånger mer än genomsnittet. Australiensare använder dubbelt så många alkoholbaserade emojier än genomsnittet medan kanadensare använder bajsemojin flitigt. Emojispråket är en stor del av vårt digitala kulturarv och ett otroligt viktigt element i vår kommunikation på nätet. Därför öppnar Internetmuseum en utställning om emojier – tjugoårsjubileet till ära. Där kan du läsa mer om emojins historia som faktiskt började långt innan emojin ens var påtänkt – redan 1700 f.v.t när någon målade den första dokumenterade smileyn på en kruka i Turkiet. Emojier används av så gott som alla svenskar, men historien om hur de hamnade i vårt språk är fortfarande oberättad. Vi vill belysa det här världsspråket, varifrån det kommer och hur de här figurerna kan tolkas. Att förstå vad en emoji betyder är långt ifrån lätt och det kan vissa gånger få avgörande konsekvenser. Detta är en av anledningarna till att det är viktigt att belysa emojier och rollen de spelar i vårt samhälle. Jörgen Löwenfeldt lyfter pistolen som ett exempel: – Vad betyder en pistol i ett sms? Den frågan behandlas bland annat i rättegångar, och det arbetet har inte precis underlättats av att samma pistol visas på olika sätt på olika plattformar, säger han. För den som vill lära sig mer om emojier och deras påverkan på språket, vår kultur och samhället är det bara att gå in och förkovra er på Där finns allt från en tidslinje till krönikor, quiz och videoklipp om den charmige, oftast gula, figuren Möt nätets viktigaste språk Internetmuseum öppnar emojiutställning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Möt nätets viktigaste språk Skribent Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Du använder säkert emojier hela tiden, men visst finns det några du inte vet vad de föreställer? En av de mest gåtfulla ligger gömd mitt emellan selfiehanden och kärleksparen – det har blivit dags att titta närmare på den svävande mannen i kostym. Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Emoji Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ny forskning visar att selfiebilder stärker gemenskapen och att de är en betydelsefull del när vi interagerar med varandra, både på nätet och i "köttvärlden". Lärare upplever ett stort behov av att vidareutbilda sig i digital kompetens för att kunna möta kraven i läroplanen, visar ny rapport från Skolverket. Många skolor har inte kommit igång med programmering än, trots att det är en viktig del av skolan digitaliseringsstrategi. Programmeringen är även det ämnesområde som lärare har störst behov att öka kompetensen inom. Var tredje lärare i lågstadiet lär inte alls ut källkritik till sina elever. Däremot uppger nio av tio högstadieelever att de fått lära sig vara källkritiska till information på nätet. Vi tar bort förkortningar och krusiduller och blir kort och gott Internetstiftelsen. Detta firar vi även med en ny sajt som bättre speglar vilka vi är. Biblioteket i Änge är ett av Krokom kommuns sex bibliotek där byborna varje vecka framöver kommer kunna få hjälp med digitala spörsmål tack vare kommunens nystartade DigidelCenter. Vad som började som ett passionerat intresse och nyfikenhet för internet har resulterat i grundandet av Internetstiftelsen och en välanvänd landstoppdomän. Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Amanda Reventlid Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Datorn kraschar, men trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum. Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 år. Du använder säkert emojier hela tiden, men visst finns det några du inte vet vad de föreställer? En av de mest gåtfulla ligger gömd mitt emellan selfiehanden och kärleksparen – det har blivit dags att titta närmare på den svävande mannen i kostym. Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Internetmuseum Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Alla människor i Sverige ska ha samma rätt och möjligheter att utnyttja internets tjänster. Därför är Internetstiftelsen en aktiv del av Digidelnätverket och skapar mötesplatser för digital samhällsservice runtom i Sverige. Hör gärna av dig via e-post: Under hösten 2018 fick 15 kommuner pengar från Internetstiftelsen och regeringen för att öppna DigidelCenter – fysiska platser dit kommuninnevånarna kan vända sig för att stärka sin digitala kompetens och få hjälp med digitala tjänster och teknik. . Internetstiftelsen tillhandahåller tjänster som utbildar, underlättar och stimulerar till ökad internetanvändning i Sverige. Vi arbetar för att vidareutveckla befintliga internetanvändares förmågor att använda internet och för att hjälpa dem som idag står utanför nätet att bli aktiva internetanvändare. Idag krävs grundläggande internetkunskaper i allt högre grad på arbetsmarknaden, för att kunna ta del av samhällets service eller för privata ändamål. De som av olika anledningar saknar nätkompetens riskerar att hamna utanför, vilket kan få konsekvenser såväl för demokratin, samhällsekonomin och den enskilde individen. Även i Sverige, som generellt ligger långt fram i den tekniska utvecklingen, finns många människor som inte är digitalt delaktiga och som därmed riskerar att hamna utanför när samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på internet. Sedan 2008 har Internetstiftelsen engagerat sig i att öka den digitala delaktigheten. Internetstiftelsen var en av initiativtagarna till Digidelnätverket har sedan kampanjens slut drivit arbetet vidare, bland annat genom och ; en årlig europeisk kampanj för att få fler människor med i den digitala gemenskapen. Internetstiftelsen är initiativtagare till DigidelCenter; en plats dit medborgarna kan komma och få hjälp med digital samhällsservice och lära sig hur man kan använda olika digitala tjänster. Det första DigidelCenter skapades 2017 på Motala bibliotek och sedan dess har över 50 kommuner ansökt om finansiering. Det har gjort att Internetstiftelsen under 2018 valde att skjuta till 2,4 miljoner kronor utöver de beviljade medlen från regeringen. Totalt fick kommunerna dela på 10,4 miljoner kronor. DigidelCenter är lättillgängliga, placerade på bemannade platser med goda öppettider i en kommun. En sådan plats kan till exempel vara bibliotek eller medborgarkontor. På ett DigidelCenter ska alla besökare kunna få hjälp med digitala frågor, pröva teknik och ta del av aktiviteter för att öka sin digitala kompetens för att aktivt kunna välja digitala alternativ och tjänster. Målgrupper för DigidelCenter är invånare i alla åldrar, med olika språk och andra olika förutsättningar. DigidelCenter är fysiska platser för lärande för både digitalt erfarna och för nybörjare. De kan kombineras med mobila aktiviteter och enheter för att nå flera. I ett DigidelCenter samverkar olika aktörer och verksamheter som till exempel föreningar, myndigheter, förvaltningar och organisationer för att erbjuda service och aktiviteter. Det är en arena där producenter av digitala tjänster kan ha dialog med användare för att utveckla mer tillgängliga tjänster. Grundläggande är att DigidelCenter ska vara förankrat i den kommunala organisationen och verksamheten. Att skapa ett DigidelCenter ska ses som en process över tid. Målgrupper för DigidelCenter är invånare i alla åldrar, med olika språk och andra olika förutsättningar. Service och aktiviteter vid ett DigidelCenter ska vara avgiftsfritt för besökarna Båstad Gällivare Götene Hylte Jokkmokk Kramfors Krokom Luleå Mönsterås Norrköping Rättvik Säter Sävsjö Torsby Vingåker Har du frågor om digital delaktighet? 15 kommuner har fått bidrag för att starta DigidelCenter En fråga om demokrati Fler svenskar digitalt delaktiga Center för digital samhällsservice Dessa kommuner har fått projektmedel för att öppna DigidelCenter: Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Digital delaktighet Kunskap För alla Öppna/stäng Våra poddar Digital delaktighet För samhället Öppna/stäng Identitets- och behörighetsfederationer Internetstiftelsen stöttar Projekt Internetaccess Öppna data För skolan Öppna/stäng Fortbildning för pedagoger Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetdagarna har blivit Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med internet och digitalisering, men också för alla som älskar nätet. Nu fyller Internetdagarna 20, och årets upplaga blir därför något alldeles extra. Det är fortfarande tre månader kvar innan Internetdagarna 2019 går av stapeln, men bland de ansvariga på Internetstiftelsen pågår förarbetet febrilt. Inom kort startar nämligen biljettförsäljningen, och just nu läggs de sista delarna av tvådagarsprogrammet på plats. Dessutom fyller konferensen 20 år, vilket får räknas som en mindre evighet i den digitala tidsåldern. Under den tiden har Internetdagarna blivit ett av Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med nätet i olika fomer, eller för de som bara älskar internet. Den har gått från att vara en konferens för en ganska specifik yrkeskategori till en bred mötesplats där många olika delar av samhället sammanstrålar. De som deltar kommer att gå därifrån fyllda av energi och nya idéer. Erika Olsson och Jenny Liljestrand arbetar på Internetstiftelsen, och de håller båda med om att en stor och viktig del av Internetdagarna handlar om just möten. – Internetdagarna är ett tillfälle att fördjupa sin kunskap och få koll på vad som händer – men också att träffa och lyssna på intressanta människor. Nu när det är 20-årsjubileum kommer det också vara "extra allt", så den som varit sugen på att gå tidigare bör passa på i år, säger Jenny Liljestrand som är projektkoordinator. – Det är ett fantastiskt tillfälle att nätverka med andra personer och mötas över de vanliga yrkesgränserna, säger Erika Olsson, projektledare. De som deltar kommer att gå därifrån fyllda av energi och nya ideer. Vi bad arrangörerna av Internetdagarna att dela med sig av några tips för att göra konferensen så bra som möjligt. Här är dom! De första Internetdagarna anordnades alltså år 2000, men det var på många sätt en konferens helt olik den som nu förbereds. Internet hade vid det laget blivit ett välkänt begrepp, men i många avseenden låg digitaliseringen i sin linda. Den första konferensen hade ungefär 200 anmälda deltagare, att jämföra med förra årets över 2 500 sålda biljetter. Idag berör internet i stort sett alla, men den tidens Internetdagarna var i första hand en konferens för branschen, och det övriga samhället hade ingen stor närvaro. Internetstiftelsens Staffan Hagnell höll i trådarna under de första åren, och berättar att fokuset främst låg på själva tekniken: – Internet på den tiden var inte ihopkopplat med resten av samhället, säger Staffan Hagnell. På många sätt var det lite av ett laglöst land på nätet, och det fanns heller inget riktigt intresse från samhällets sida. Detsamma gällde egentligen de som jobbade med att bygga internet – de var inte så intresserade av själva nätet, eller vad som faktiskt skedde där. De första åren fortsatte Internetdagarna att vara en ganska tekniktung konferens, där mycket handlade om infrastruktur, utbyggnad av bredband och teknisk säkerhet. Ändå gjordes det ganska tidigt försök att integrera samhället i konferensen – en av de mer prominenta besökarna var Carl Bildt, som tidigt såg nätets betydelse. Redan 1994 hade Bildt gjort internethistoria genom att som dåvarande statsminister till en annan statschef, nämligen USA:s president Bill Clinton. För Internetdagarna kom den stora förändringen år 2013, då huvudfokus skiftade från själva tekniken till hur internet används. Samma år tog Niklas Serén över som ansvarig för Internetdagarna. – Det var dags för ett nytänk. Vi ville ge Internetdagarna en tydlig koppling till samhället, och att främja användandet av internet. Vi ville också skala upp och nå ut till fler, säger han. Utmaningen var att stöpa om konferensen så att den både var så djuplodande att professionella internetanvändare ville komma, men också så bred att att den kunde tilltala en bredare massa. Lösningen blev att förvandla Internetdagarna till en konferens där olika externa aktörer ansvarar för sina respektive spår. Fasta punkter som de internationella keynotetalarna är gemensamma för alla, men därutöver hålls seminariepass inom det spår deltagaren själv anmäler sig till. Niklas Serén säger: – Det här gjorde Internetdagarna betydligt större; vi gick från cirka 400 besökare år 2012 till närmare 1 500 besökare år 2013. Jag tror att det låg rätt i tiden – samhället hade blvit redo att börja diskutera och prata om de här lite mjukare frågorna, som digitalisering och vad internet ska användas till; inte bara hur det fungerar. Internetdagarna i sin moderna tappning har alltså en tydlig koppling till den samhällsnytta digitalisering kan ge. Men det är viktigt att inte bara ta upp de ljusa delarna, menar Niklas Serén. Ett hett ämne som får mycket utrymme i år är till exempel AI – artificiell intelligens. Men också frågan om integritet på nätet kommer att lyftas; ett minst sagt aktuellt ämne. – På tekniska konferenser blir det väldigt mycket evangelism. Vi vill ta upp även de mörka sidorna av internet och tekniken. Ett sätt som det märks på är att våra huvudtalare gärna får lyfta fram både problem och lösningar. Och vissa av våra talare kan vara kontroversiella; Edward Snowden är ett bra exempel. Men vi tycker att det ska vara utmanande, säger Niklas Serén. Vissa av våra talare kan vara kontroversiella, men vi tycker att det ska vara utmanande. Snowden talade på Internetdagarna 2016 via videolänk, och även i år utlovas stora internationella namn som keynotetalare. Vilka de är avslöjas först när programmet släpps, men det kommer att rymmas utmanande personer även denna gång. Niklas Serén säger: – Ledordet när vi letar talare är perspektiv. De som kan erbjuda en särskild vinkel och utmana etablerade affärsmodeller. Att höra en mångfald av olika perspektiv är viktigt. De kända huvudtalarna är givetvis en viktig del av Internetdagarna, men det är ändå på de olika spåren som besökarna kommer att ägna största delen av tiden. I år kommer det att finnas hela arton spår, och då konferensen bara pågår i två dagar hinner en besökare inte delta i alla. Hur ska man välja rätt spår? Isadora Hellegren är sedan förra året konferencier på Internetdagarna tillsammans med Måns Jonasson. Hennes tips är att kolla igenom programmet i lugn och ro och bestämma utifrån intressen. – Det kan vara jättesvårt att välja, men mitt tips är att göra det enkelt. Vad gör att det kliar lite extra i huvudet? Välj ett spår där du är genuint intresserad av frågorna – då kommer du garanterat att träffa andra människor i liknande situation. Du skapar nya kontakter, lär dig något nytt och går därifrån några upplevelser och kunskaper rikare. Internetdagarna går av stapeln 25-26 november på Stockholm Waterfront. Läs mer på Är det lång kö till toaletterna på M1? Gå ner i källaren till plan 2, där finns flera toaletter, och dessutom fika. Var inte rädd att börja prata med främlingar. Om du är där med kollegor eller bekanta och ser någon som står själv – bjud in till er konversation. Vem vet vilken spännande människa du kan komma att lära känna? Se alla keynotes, och ta plats i stora salen i god tid innan talarna startar. Sen stängs dörrarna! Tips för Internetdagarna 2019 20 år på nätet Internet och samhället Internetdagarna fyller 20 år Relaterat Möt Jenny Radcliffe – människohackern som tar sig in överallt Möt Cecilia MoSze Tham – socialteknologen med koll på nästa stora grej Möt danah boyd – knivskarp expert på sociala medier Integritet på spåren En fest för alla som älskar internet Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Internetdagarna fyller 20 år Skribent Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Renée DiResta är en av världens ledande experter på digital propaganda och spridningen av vilseledande information på sociala nätverk. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om hur både sant och falskt om coronaviruset frodas på nätet. Kate Darling studerar den nya teknikens etiska konsekvenser, och hur samhället kan förbereda sig på AI-revolutionen. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om det fördjupade samspelet mellan robotar och människor. Payal Arora studerar digitaliseringen hos världens fattigaste och vad som händer när nästa miljard människor tar steget ut på nätet. I november talar hon på Internetdagarna. Steve Wozniak var med och grundade världens största teknikbolag Apple, och är en av de viktigaste utvecklarna av de första hemdatorerna. I november är "The Woz" en av huvudtalarna på Internetdagarna. Tom Chatfield är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. I november gästar han Internetdagarna för att tala om källkritik och maskiners partiskhet. Harper Reed har haft sina fingrar med i det mesta vi associerar med dagens internet; politik, teknik, affärer och kreativitet. I november är han en av huvudtalarna på Internetdagarna och lovar att berätta hur vi ska göra för att överleva. Cecilia MoSze Tham är biolog, designer, entrepenör och skapare med en imponerande meritlista. I november gästar hon Internetdagarna för att tala om nästa stora omvälvande teknikförändring. Hon tar sig in i vilken byggnad som helst genom konsten att förhandla och övertala. I november gästar hon Internetdagarna för att lära oss mer om säkerhetssystemens svagaste länk, människan. I skärningspunkten mellan teknik, samhälle och politik rör sig danah boyd. Som en av årets huvudtalare på Internetdagarna kommer hon visa på de systemförändringar som behövs för att skapa en säkrare och mer sund värld, både teknologiskt och sociologiskt. Internetdagarna har blivit Sveriges viktigaste kunskapsnav för alla som jobbar med internet och digitalisering, men också för alla som älskar nätet. Nu fyller Internetdagarna 20, och årets upplaga blir därför något alldeles extra Internetdagarna Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: internetdagarna Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Identitets- och behörighetsfederationen Sambi, som drivs av Internetstiftelsen, kommer att vara lösningen för säker och enkel inloggning till Västra Götalandsregionens journalsystem Millenium. Sommaren är här men bedragare tar inte semester. Under sommarmånaderna blir många utsatta för internetrelaterade bedrägerier eller blir bestulna på mobilen eller datorn. Internetstiftelsens säkerhetschef, Anne-Marie Eklund Löwinder, ger sina bästa tips på hur du kan minska risken att drabbas och hur du kan minimera skadan. Internetstiftelsens nya rapport om digitalt utanförskap visar att många svenskar behöver hjälp för att klara det digitala livet. En majoritet av sällananvändarna av internet, och även vissa dagliga användare, behöver hjälp med att exempelvis installera mobilt bank-id, skapa e-postkonto eller boka en resa på nätet. Digitala tjänster inom vård och omsorg kan underlätta för patienter och brukare. Men då krävs internetaccess som möter kraven. Tillsammans med vård- och omsorgsbolaget Tiohundra genomför nu Internetstiftelsen mätningar av internet på olika platser i Norrtälje kommun för att kartlägga hur det ser ut. Barn blir allt mer digitala – men många föräldrar är oroliga och upplever sig sakna kunskap. Därför släpper nu Internetstiftelsen kunskapssatsningen ”Föräldraskap – lär dig mer om barns digitala liv”. Tillsammans med Region Blekinge genomför Internetstiftelsen mätningar av internetaccess i Blekinge. Resultaten ska hjälpa regionen att kartlägga behoven av bredbandsutbyggnad. Danny Aerts, vd på Internetstiftelsen, har informerat stiftelsens styrelse att han kommer att sluta som vd i augusti 2021. Arbetet med att rekrytera ny vd inleds omgående. Bottenplaceringen i Europa ska förbättras. Ny satsning från DIGG – Myndigheten för digital förvaltning, SKR – Sveriges Kommuner och Regioner, och Internetstiftelsen ska få fler inom offentlig sektor att använda och tillgängliggöra öppna data. I slutet av 90-talet kastas gammal affärslogik och företagsmodeller åt sidan. In kliver unga entreprenörer som menar att internet kommer att förändra allt. De nya internetföretagen värderas skyhögt. Men plötsligt spricker bubblan och börsen påbörjar ett 947 dagar långt fall. Detta skildras nu i en ny utställning på Internetmuseum. Bedrägerier i coronavirusets spår ökar. Det handlar om falska mejl och webbsidor, skadlig kod och låtsaserbjudanden om skyddsutrustning. Bedragarna är ute efter din information, som kortuppgifter eller lösenord. Men det finns sätt att skydda sig Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 2 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Identitets- och behörighetsfederationen Sambi som drivs av Internetstiftelsen är först att godkännas av E-hälsomyndigheten som stöd för säker åtkomst till myndighetens tjänster, när E-hälsomyndighetens nu satsar på att stärka hanteringen av personuppgifter. Skolinitiativet Nätsmart Mora, som stärker barn och unga och deras föräldrar i ämnen som källkritik och integritet, och en folkbildande Facebook-grupp om källkritik och fake news. Det är vinnarna av källkritikspriset "Det gyllene förstoringsglaset" som delas ut av Internetstiftelsen. Avlyssnas vi av mobiltelefonen? I en ny Youtube-serie från Internetstiftelsen kommer journalisten och tv-profilen Parisa Amiri tillsammans med experter att reda ut frågor som rör den personliga integriteten på nätet. Internetstiftelsen blir kompetenspartner till konferensen och mässan SETT, som samlar lärare, förskollärare, fritidslärare, pedagoger skolledare och leverantörer på Kistamässan i Stockholm den 21-23 april. Efter en framgångsrik satsning med mötesplatsen Goto 10 i Stockholm öppnar nu Internetstiftelsen sitt andra Goto 10. Denna gång i Slagthuset, Nyhamnen i Malmö. Här kan besökare kostnadsfritt sitta och arbeta, mötas, ta del av evenemang och utvidga sina nätverk. Internetstiftelsen köper majoriteten i mjukvaruföretaget MetaSolutions som har utvecklat ett molnbaserat program som hjälper företag och organisationer att publicera och hantera länkade och öppna data. Bolaget grundades 2011 av dataforskarna Matthias Palmér och Hannes Ebner. Internetstiftelsens rapport vinner priset ”Årets statushöjare” vid undersökningsbranschens stora gala Marc awards. Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt. Den svenskutvecklade läsplattformen Colibrio Reader hjälper företag och institutioner att skapa digitala läsupplevelser. Plattformen är utformad efter tillgänglighetsanpassade W3C-standarder för att säkerställa att alla ska kunna läsa eller konsumera innehåll oavsett läsförutsättningar. Nu investerar Internetstiftelsen i Göteborgsföretaget. Internetpionjären Anne-Marie Eklund Löwinder tilldelas utmärkelsen Årets trygghetsambassadör av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle, Snos, och tidningen securityuser.com Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 3 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Svenskarna och internet 2019 Nästan varannan internetanvändare känner sig övervakad på nätet, och svenskarnas oro för den personliga integriteten på internet har ökat de senaste fem åren. Hur hamnade vi här? Nu lyfts den högaktuella integritetsfrågan i en ny utställning på Internetmuseum. Det börjar med ett L och ett O. Egentligen ska datorn på universitetet UCLA skicka kommandot LOGIN, men mottagardatorn kraschar redan efter två bokstäver. Trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har börjat prata med varandra och embryot till internet är fött. Nu på tisdag 29 oktober fyller internet 50 år. Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. Björn Appelgren, expert på digital kompetens och projektledare på Internetstiftelsen, har utsetts av regeringen till ledamot i Insynsrådet vid Myndigheten för press, radio och tv. En mejladress som liknar ett känt företagsnamn, fast med ett falskt tillägg i inledningen eller slutet. Eller en medveten felstavning på adressen som är lätt att förbise. Antalet anmälningar för bedrägerier ökar – och de flesta är internetrelaterade. Nu stärker Internetstiftelsen sin bedrägeriprevention Internetstiftelsen satsar på att stärka vuxnas digitala kompetens med fokus på den personliga integriteten på internet. Anledningen är en ökad oro bland svenskarna för hur nätjättarna inkräktar på den personliga integriteteten. Stockholms tingsrätt har i dag avvisat det mål där Niue stämt Internetstiftelsen med argumentet att Internetstiftelsen brutit mot sina egna stadgar i samband med att man tog över administrationen av toppdomänen .nu. Konferensen Internetdagarna arrangeras i november i Stockholm. I år talar bland annat österrikaren Max Schrems, som flera gånger har stämt Facebook – senast i somras. När energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman nu har utsett nya ledamöter i regeringens Digitaliseringsråd är Internetstiftelsens säkerhetschef, Anne-Marie Eklund Löwinder, en av dem. Ett nästan två år långt projekt mellan Internetstiftelsens Internetmuseum och Wikimedia Sverige är nu i hamn. Nu har Wikipedia, världens största uppslagsverk, fyllts på med nära 400 nya eller utökade artiklar om internets historia Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 4 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Svenskarna och internet En av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter, Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, har utsetts till Årets Maktmappie av M-magasin. Internetstiftelsens vd Danny Aerts är invald i styrelsen för CENTR, den europeiska organisationen för domännamnsadministratörer. För tredje året i rad delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut på Källkritikens dag och i år är vinnarna riktiga källkritikveteraner: Anette Holmqvist, som står bakom "Kolla källan" och Peter Olausson, som ligger bakom boken och sajten Faktoider. Internetstiftelsen delar ut stipendium till Stellar Executive Program, en ledarskapsutbildning i digital transformation. Mottagare är en rymdteknolog och en social entreprenör inom matematiklärande. Writelin är en digital skriv- och arkiveringstjänst för alla som vill skriva och spara sina memoarer och biografier. Som ett steg i ledet att stödja nystartade svenska internetbolag investerar nu Internetstiftelsen 1,7 miljoner kronor i bolaget. Loopia köper Internetstiftelsens registrarverksamhet .SE Direkt. Från och med mitten av februari får .SE Direkts kunder därmed Loopia som registrar för sina domäner. Internetstiftelsen får ännu en gång ta emot kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet, när vi nu tilldelas 2018 års utmärkelse. 15 kommuner spridda över hela landet får stöd från Internetstiftelsen och regeringen för att öppna DigidelCenter – fysiska platser dit kommuninnevånarna kan vända sig för att stärka sin digitala kompetens och få hjälp med digitala tjänster och teknik. Så gott som alla svenskar, 98%, har tillgång till internet hemma och nio av tio har en smartmobil. Gränsen går inte längre mellan de som använder internet och de som inte gör det alls utan mellan storanvändare och sällananvändare. I dag presenteras det fullspäckade programmet för årets Internetdagarna. Under två dagar i november kommer över 2 700 personer att träffas i Stockholm för att diskutera digitaliseringens framtid, möjligheter och utmaningar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 5 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Den källkritik elever får lära sig i skolan tycks ha stora brister i kopplingen till de utmaningar dagens digitala informationsflöden ställer. Det visar en ny studie från forskare vid Lunds universitet, genomförd på initiativ av Internetstiftelsen. Internet och sociala medier har skapat nya möjligheter för människor att göra sina röster hörda – men samtidigt leder anonymitet och distans till ett allt hårdare samtalsklimat där många skriker mer än lyssnar. Det vill Internetstiftelsen ändra på och uppmanar i den nya kampanjen #FrågaVarför alla att med en enkel fråga bjuda in till dialog istället för att döma. 71 procent av svenskarna tar del av politisk information på internet, var femte har uttryckt en politisk åsikt och 15 procent har deltagit i en hashtag-kampanj som #Metoo det senaste året. Det visar Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet – valspecial 2018”. Samtidigt visar rapporten att en fjärdedel avstått från att uttrycka en politisk åsikt på internet på grund av rädsla för hat och hot. Internetstiftelsen har beviljats medel från regeringen för att sprida den lyckade satsningen på DigidelCenter till fler kommuner. Etableringen ska syfta till att stärka kommuninvånares möjligheter att öka sin digitala kompetens och få hjälp med digitala tjänster och teknik. Fri internetåtkomst i Malmö, en teknisk lösning för att skydda internetanvändares personliga integritet och förbättringar av anonymitetstjänsten Tor. Det är några av de projekt som nu får finansiering genom Internetstiftelsens särskilda utlysning för projekt som ska förbättra internets infrastruktur. Bakom en till synes trovärdig nyhet kan det finnas en hel trollfabrik och bilden som rör upp känslor på sociala medier kan vara tagen helt ur sitt sammanhang. Det krävs mer av internetanvändare i dag än någonsin tidigare. Inför valet storsatsar därför Internetstiftelsen i Sverige, IIS, på att stärka vuxnas digitala kompetens. Peppy Pals är ett globalt spel- och utbildningsföretag som gör appar, böcker och filmer där barn lär sig om känslor, empati och vänskap genom storytelling och humor. Som ett led i arbetet med att stödja nystartade svenska internetbolag investerar Internetstiftelsen nu i bolaget. Från och med den 1 december kan du söka pengar från Internetfonden. Vi letar just nu efter teknikprojekt att stödja, kring temat internets infrastruktur. Utlysningen vänder sig speciellt till dig som har en teknisk idé som kan bidra till ett snabbare, tryggare och säkrare internet. Hälften av de svenska internetanvändarna betalar för musik och film, unga är mer källkritiska än vuxna, 100 procent av de upp till 25 år tittar på Youtube och redan vid två års ålder använder fyra av fem internet. Det är några av alla nyheterna i rapporten ”Svenskarna och internet 2017” från Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Undersökningen har pågått sedan år 2000 och är Sveriges största om digitala trender och hur vi använder internet. Foo Café grundades 2012 i Malmö och är en mötesplats för utvecklare. Sedan starten har verksamheten växt till Stockholm och Foo Café har idag i genomsnitt åtta evenemang varje vecka. Internetstiftelsens investering är ett led i arbetet med att stödja nystartade svenska internetbolag Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 6 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetmuseum tar i höst in en Wikipedian in Residence, för att sprida internethistorien på världens största uppslagsverk. Satsningen genomförs i samarbete med Wikimedia Sverige. Surfhastigheterna i Sverige fortsätter att öka. Snittet för Sverige är rekordsnabba 31Mbit/s. Men fortfarande skiljer hastigheterna sig åt beroende på var du bor: snabbast surf i Sverige finns på Gotland där du kan mobilsurfa med en snitthastighet på hela 43 Mbit/s och långsammast surf har Blekinge län där snitthastigheten ligger på 23 Mbit/s. Det visar en ny sammanställning av 4,3 miljoner mätningar gjorda med Bredbandskollens appar i mobilnäten i Sverige under tiden 1 januari till 31 mars 2017. Varför finns internet? Vilka uppfann det? Och hur gick det till? Det är inte många som kan besvara de frågorna, vare sig barn eller vuxna. Nu öppnar Internetmuseum en utställning för barn. På torsdagen 4 maj öppnade Internetstiftelsen i Sverige, IIS, sin nya start- och mötesplats Goto 10. Redan på morgonen var det flera personer på plats och jobbade i lokalerna, som ligger på Hammarby kaj 10, ett stenkast från Skanstull i Stockholm. Den fjärde maj öppnar Internetstiftelsen i Sverige, IIS, den nya mötesplatsen Goto 10. Redan nu är evenemangskalendern igång med inbokade seminarier, workshops och kurser. Bland annat kommer du kunna lyssna på föreläsningar av Lovisa "Lofsan" Sandström och Elin Häggberg, Teknikfik, samt utöva robot-sumobrottning och gå på en heldag om öppna data. Fördjupa dina kunskaper om hur världen på nätet fungerar och hur det kommer sig att du får se det du ser i sociala nätverk. Tillsammans med Viralgranskaren och Statens medieråd släpper nu Internetstiftelsen i Sverige, IIS, guiden "Algoritmer – så påverkar de din vardag". Hälften av alla över 75 år använder idag internet. Men samhället digitaliseras allt mer och det finns många som behöver hjälp med den nya tekniken. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, släpper nu en guide som riktar sig till personer som hjälper äldre med internet. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, släpper en guide om öppna data för beslutsfattare. Syftet med guiden är att ge beslutsfattare förståelse för nyttan av att jobba med öppna data samt verktyg för att komma igång och hur det fungerar rent praktiskt. Guiden har skrivits av Anders Frick och Jan Ainali på uppdrag av IIS. Snitthastigheten för svenska bredband är 59 Mbit/s och de snabba abonnemangen blir fler. För första gången finns nu en bredbandsoperatör som har ett genomsnitt på över 100 Mbit/s. Det visar Bredbandskollens rapport Surfhastighet i Sverige 2008-2016. IT-kommissionen drev under åren 1994-2003 Sveriges digitalisering och har en självklar roll i svensk internethistoria. Nu överförs sajten till Internetmuseum, och blir en del av museets samlingar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 7 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Internetstiftelsen i Sverige, IIS, delar genom Internetfonden ut 658 000 kronor till sex nya internetfrämjande projekt. Bland projekten som får finansiering finns bland annat ett projekt som vill tillgängliggöra öppna data från myndigheter, en app för programmering för skolelever oavsett vilken plattform deras skola använder, ett digitalt kvalitetsindex för tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen samt en scenkonstplattform som kopplar ihop teater med onlinespel. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, investerar i MetaSolutions, ett ungt företag med moderna lösningar för informationshantering. Investeringen är en del i en ny satsning från IIS på att stödja nystartade svenska internetbolag. Det nystartade Datarådet är ett nytt medlemsråd inom IT&Telekomföretagen som kommer att samordna de medlemsföretag som har intresse för data-, informations- och innehållsrelaterade frågor. Elisabeth Ekstrand som är administrativ chef och chefsjurist för Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har fått uppdraget som ordförande för Datarådet. I en vardag där alla som vill kan publicera information via nätet och i sociala medier ökar kravet på kunskap om källkritik. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, släpper därför en . Syftet är att ge grundläggande verktyg och metoder för att kunna bedöma och hantera källor på nätet. Guiden presenteras i samarbete med Viralgranskaren. Nästan alla svenskar använder internet och tiden vi tillbringar på nätet fortsätter att öka. I dag tillbringar vi lite drygt en femtedel av vår vakna tid på internet och för första gånger rankas internet som den viktigaste informationskällan, framför tv, radio och tidningar. Youtube är den populäraste sajten för alla åldrar och mer än hälften av svenskarna har sålt något på nätet. I varje hem finns det i genomsnitt två datorer och en surfplatta och över hälften av åttaåringarna har idag en egen smartphone. Det visar Internetstiftelsen i Sverige, IIS, rapport ”Svenskarna och internet 2016”. Visselblåsaren och Right Livelihood-pristagaren Edward Snowden gör ett unikt framträdande på Internetdagarna den 21 november via länk från Moskva. Framträdandet arrangeras av Amnesty International och Right Livelihood-stiftelsen. Svenskarna gillar sociala medier och användningen fortsätter att öka. 77 procent av alla internetanvändare* använder sociala medier, och vi lägger allt mer tid på det. Facebook är fortfarande populärast och fortsätter att öka i alla åldrar utom bland de under 16 år. Där är i stället Snapchat och Instagram populärast. Twitter tappar däremot användare. Det visar rapporten ”Svenskarna och sociala medier 2016” från Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Rapporten är ett utdrag ur den kommande årliga rapporten ”Svenskarna och internet”. Endast fyra procent av svenska folket tror att de kommer att betala med kontanter om 10 år. Det visar en ny riksomfattande attitydundersökning. Framtiden för betalningar tillhör istället kort, betal-appar och kontaktlösa betalningar. Svenska elever är mycket vana internetanvändare och tycker att internet är viktigt både för studier och fritid. Alla elever från mellanstadiet till gymnasiet använder internet, men med internetanvändningen kommer också baksidor. Nästan en tredjedel av flickorna på högstadiet uppger att de blivit mobbade på internet. Det visar den nya rapporten ”Eleverna och internet 2016” från Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Trots att 74 procent uppger att de vet hur man skapar starka lösenord pekar en ny undersökning på att vi inte lever efter det. Lösenorden innehåller för få tecken och dessutom återanvänder många samma lösenord för flera olika tjänster. Det visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Rapporten innehåller även tips och råd om hur man skapar starka lösenord Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 8 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Den här guiden publicerades 2016. På Internetstiftelsens folkbildningssida hittar du mer information om källkritik och andra ämnen som hjälper dig att bli en säker och medveten internetanvändare. För dig som är lärare finns färdiga lektionspaket om källkritik på Vad en källa och källkritik är Hur källkritik fungerar och varför det är viktigt Hur du bedömer en källas trovärdighet Hur du hittar olika sorters källor Fördelar och nackdelar med källkritik Källkritik på nätet i praktiken Teknisk granskning av källor på nätet I den här guiden lär du dig… Källkritik på internet Kapitel Innehållsförteckning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Källkritik på internet Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Den här guidens syfte är att ge dig grundläggande verktyg och metoder för att du medvetet ska kunna hantera och bedöma de källor som du tar del av på nätet. I en vardag där alla kan publicera information via internet behöver du ställa dig frågor som: Är källan det den utger sig för att vara? Vad vill avsändaren? Vad är syftet med den här webbplatsen? Du behöver med andra ord träna på att förhålla dig till hur rimlig informationen är i förhållande till den som har skapat den. Att utveckla en källkritisk medvetenhet gör din vardag på nätet mer spännande och rolig, för genom de metoder som källkritiken använder blir du snart en detektiv som kommer att försöka ta reda på om informationen du möter är korrekt eller inte. Dessutom erbjuder internet många möjlighet att tillsammans med andra söka efter svar. I mitt arbete på Internetstiftelsen, som ansvarig för Webbstjärnan, arbetar jag med att utveckla elevers användande av internet och därför finns övningsuppgifter och exempel som riktar sig särskilt till lärare, ­elever, studenter, pedagoger och bibliotekarier, som ett komplement till den här guiden. Dessa finner du på Digitala lektioners webbplats Stockholm, juni 2016 När du delar vidare ett Facebook-inlägg eller sprider ett påstående så blir du själv en avsändare. Alltså, dina vänner tror mer på det som sägs eftersom det är du som säger det. Därför är det viktigt att ta ansvar för sånt du delar på nätet och kolla upp om det stämmer eller inte. Det är ganska lätt att göra enkla kontroller – och det kan vara kul att vara webbdetektiv! Redaktör på Viralgranskaren Förord Kapitel Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Förord Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Tre timmar, så länge använde deltagarna i en ny undersökning från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, i genomsnitt sin mobiltelefon varje dag. Vi lämnar hela tiden digitala fotspår efter oss i form av ip-adresser, cookies, webbläsaravtryck och annat som vi inte tänker på. Operativsystemet Tails möjliggör att vara helt anonym på nätet, och fungerar via en USB-sticka. Internetstiftelsens guide om Tails är en grundlig genomgång av hur det säkra operativsystemet fungerar för den som inte vill lämna några spår efter sig på nätet. På sex år har hastigheten för mobilsurf mer än tiodubblats. Bara i år har den genomsnittliga hastigheten i landet ökat med över 20 procent och ligger nu på 23,7 Mbit/s. Men fortfarande är skillnaderna stora beroende på var i landet man bor. Det visar en av nära tre miljoner mätningar gjorda med Bredbandskollens appar i mobilnäten i Sverige under tiden 1 januari till 15 maj 2016. Några av världens mest framgångsrika unga teknikbolag finns i Stockholm. En ny rapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att infrastruktur, nätverk, företagsklimat och främjande politik är viktiga faktorer som förklarar Sveriges framgång. Forskningsrapporten är en del av the Innovative Internet project, finansierat av Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Hur snabbt det går att surfa i mobilen kan bero på vilken telefon du har. Snitthastigheterna skiljer sig rejält åt mellan olika modeller, det visar ny statistik från Bredbandskollen. Allra snabbast surfar den som har en Sony Xperia Z5 och för fjärde året i rad har Androidtelefonerna snabbare mobilsurf än Iphone. Den snabbaste Iphonemodellen 6S hamnar på 18:e plats i jämförelse mellan olika telefoner. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, investerar i startupföretaget Weld. Det är första gången stiftelsen investerar i ett bolag och markerar startpunkten för en ny satsning från IIS på att stödja nystartade svenska internetbolag. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, storsatsar på att starta en öppen mötesplats för internetinnovation. En långsiktig investering som uppskattas till 5 – 10 miljoner kronor per år. Målet är att skapa en kreativ mötesplats där nya idéer kan komma fram, testas och tillåtas växa på ett tidigt stadium. Nu lanserar Internetstiftelsen i Sverige, IIS, ett datahotell på där vem som helst kan lägga upp data. Det övergripande målet är att underlätta för offentliga aktörer att tillgängliggöra sina data. Bedrägeriförsöken där e-post nyttjas blir allt mer raffinerade. Sedan en tid tillbaka ser IIS hur bedragare registrerar domännamn i syfte att skapa e-postadresser som är snarlika ett riktigt företags adresser. Med dessa skickar de sedan ut mejl där de utger sig för att vara VD:s på företag och mejlar till ekonomichef eller en anställd på ekonomiavdelningen med en uppmaning att göra en utbetalning. Snapchat, Instagram, Periscope och onlinespel – barn och unga tillbringar allt mer av sin tid på nätet, något som kan skapa en oro bland vuxna. Ibland kan det också kännas komplicerat att inleda ett samtal med barnet om svårigheter på internet, därför lanserar Bris och Internetstiftelsen i Sverige, IIS, . I den finns handfasta råd till vuxna om hur de kan vara närvarande och hjälpa barn att sätta gränser Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 9 av 10 Nästa sida Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Redan de som använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig dagligen, det visar Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet 2018. Rapporten visar också att aktiviteten på Facebook minskar, att var fjärde spädbarn använder internet och för första gången är det en majoritet som betalar för digitala musik- och filmtjänster. Allt fler kopplar upp sig allt mer i Internetsverige. Både användningen av internet och användningen av olika tjänster närmar sig 100 procent. Till exempel tittar alla upp till 25 år på Youtube, så gott som alla som är hemma med barn e-handlar och nästan alla studenter googlar. Fortfarande finns dock en halv miljon svenskar som inte använder internet alls och ytterligare 600 000 som inte är dagliga användare, de allra flesta är äldre. Samtidigt är det de äldre generationerna som i många fall står för de största ökningarna i användningen av olika tjänster. – I vår uppkopplade värld är det lätt att glömma att många användare fortfarande är nybörjare på internet. De som planerar morgondagens samhälle och utvecklar digitala tjänster behöver ta hänsyn till, inte bara om en viss målgrupp använder internet, utan också hur ofta den gör det och hur erfaren den är, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen. 83 procent av de svenska internetanvändarna använder sociala medier, en ökning med 2 procent sedan förra året. 63 procent är dagliga användare, en ökning med 13 procent på ett år. Facebook är fortsatt populärast och används av 76 procent av internetanvändarna. Det dagliga användandet har dock planat ut och aktiviteten på Facebook minskar. Andelen som uppger att de skriver egna inlägg eller delar andras har minskat till strax under 40 procent. Det innebär att var femte person som förra året skrev eller delade inlägg på Facebook i år har slutat med det. Av de aktiviteter på Facebook som undersökningen mäter är det enbart meddelandetjänsten Facebook messenger som inte minskar. – Facebook tycks ha svårt att behålla engagemanget hos sina användare. I stället för att vara ett privat nätverk där man pratar med sina vänner har Facebook blivit en allt bredare plattform, vilket kan ha gjort att lusten att dela med sig av privata tankar och bilder minskar, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen. Instagram används av 60 procent av internetanvändarna och är den tjänst som ökat mest under året. Snapchat fortsätter också att växa men är fortfarande främst de ungas tjänst. 97 procent av flickorna på högstadiet använder Snapchat. Mest har användningen vuxit i åldersgruppen 26 till 35 år där nu över hälften (52 %) använder Snapchat. Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för den svenska toppdomänen .se och för driften av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar inom forskning och utbildning i syfte att internetanvändare i Sverige ska kunna vidareutveckla sin användning på ett medvetet sätt och att ge kunskap om internetanvändningen i Sverige och digitaliseringens påverkan på samhället. Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. Hela rapporten finns att läsa på . Där finns även rapporten att ladda ner som pdf. För första gången mäter undersökningen hur barn under två år använder internet. När frågan ställs till deras föräldrar uppger var fjärde med ett spädbarn 0–12 månader, att barnet använder internet. Bland ettåringarna använder nära två av fem internet. Från två års ålder använder fler än hälften av barnen internet varje dag. Att titta på video är den populäraste aktiviteten. Vid 7 års ålder börjar fler och fler barn (38 %) ha tillgång till egen mobiltelefon. Från 10 års ålder har 9 av 10 en egen mobiltelefon (88 %). För första gången uppger fler än hälften, 53 procent, att de betalar för film på nätet. Fler än hälften av internetanvändarna, 55 procent, betalar för en musiktjänst på internet. Nästan alla av dem (97 %) lyssnar på Spotify. 51 procent uppger att de lyssnar på poddar. I åldersgruppen 16–25 år är det vanligare att lyssna på poddar än både radioapparat och internetradio. Efter ökningar av fiberuppkopplade hushåll på både 7 och 12 procentenheter de senaste åren verkar utbyggnaden av Sveriges fibernät till hushållen ha bromsat in. Endast två procentenheter fler fick tillgång till fiber i hushållet mellan 2017 och 2018. 7 av 10 använder internet för att arbeta hemifrån. Drygt hälften (53 %) av de som använder internet på arbetet läser arbetsrelaterad e-post under semestern. 86 procent använder internet på arbetet för privata ändamål. Två av tre unga (upp till 25 år) har fått utbildning i källkritik. Bland 35-45-åringar har siffran sjunkit till 35 procent och i de äldsta åldersgrupperna är det mindre än var tionde. 97 procent söker information på internet. 61 procent googlar varje dag. Självförtroendet att hitta sökord när man söker på nätet har minskat. 2017 ansåg 62 procent helt och hållet att det var enkelt att hitta rätt sökord när de söker på nätet. I år har siffran sjunkit till 47 procent. 85 procent använder Wikipedia. Svenskarnas internetvanor under lupp i rapporten ”Svenskarna och internet 2018” Aktiviteten på Facebook minskar Fler nyheter ur årets rapport Om Internetstiftelsen Läs hela rapporten För mer information, vänligen kontakta: Barn och internet – vart fjärde spädbarn använder internet Lyssna och titta – Populära tjänster ökar betalningsviljan Tillgång – Utbyggnaden av fiber bromsar in Arbete – en majoritet suddar ut gränsen mellan jobb och fritid Information och källkritik – var tredje har fått utbildning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Svenskarnas internetvanor under lupp i rapporten ”Svenskarna och internet 2018” Om oss Press Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Från och med i dag gör IIS information om vilka .se- och .nu-domännamn som är synliga på internet publik. Det innebär att det nu går att se vilka domäner som är registrerade och utpekade i domännamnssystemet (DNS) genom att zonfilerna för IIS toppdomäner för första gången blir publika och tillgängliga för nedladdning. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, delar i maj genom Internetfonden ut 2,9 miljoner kronor till 14 nya internetfrämjande projekt. I dag beger sig Karlskronaläraren Lotta Ohlin-Andersson ut på en en månad lång Barnhacksturné på skolor runtom i landet. Totalt kommer 400 barn på 20 orter att få pröva på att bygga egna dataspel. Jannike har jobbat med digital utveckling och förändringsprojekt i över 15 år och kommer närmast från tjänsten som Head of Insights and Development på Bonnier AB där hon jobbat med koncernövergripande frågor. I webbens barndom hjälpte internetpionjären Annica Tiger och hennes legendariska HTML-guide tusentals svenskar att lära sig koda och bygga egna hemsidor – många av dem i dag framgångsrika inom webb och digital utveckling. För en tid sedan gick Annica bort vilket reste frågan vad som skulle hända med hennes webbsidor. Nu är det klart att Internetmuseum får förtroendet att förvalta Annica Tigers digitala arv. Den 21 mars är det tio år sedan skrevs av internetentreprenören Jack Dorsey. Några månader senare, i juli 2006, lanserades tjänsten Twitter. Även om användandet i Sverige nästan fördubblats de senaste tre åren är det inte ens var fjärde svensk internetanvändare som använt Twitter. Endast sex procent använder Twitter varje dag, visar statistik från IIS. Det må ha varit en man som tog de första stegen på månen – men det var en kvinna som skrev koden som gjorde det möjligt. Teknikhistorien kryllar av kvinnliga pionjärer, varav många fått vänta länge på ett erkännande. Nu lyfter Internetmuseum i en ny utställning fram kvinnorna som gjort världen lite mer digital. I takt med att användningen av internet ökar blir den nätrelaterade brottsligheten också större. För att hjälpa internetanvändarna att bli bättre rustade mot bedrägerier lanserar idag Internetstiftelsen i Sverige, IIS, den kostnadsfria Internetguiden ”Skydda dig mot bedragare” av konsumentjournalisten Anders Nyman i samarbete med Polisen. Svenskarna har allt snabbare uppkoppling i sina hem. Snitthastigheten i år är över 50 Mbit/s, nog för att en familj på fem personer ska kunna titta på varsin HD-film samtidigt. Det visar Bredbandskollens rapport Surfhastighet i Sverige 2008-2015*. Men många köper snabbare uppkoppling än de verkligen behöver vilket gör operatörerna till de verkliga vinnarna Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Pressmeddelanden Föregående sida sida 10 av 10 Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Kvalitet är viktigt för oss och vi strävar efter att hålla hög kvalitet gentemot våra kunder, registrarer, medarbetare, leverantörer och övriga intressenter. , Sustainability and Quality Manager på Internetstiftelsen Genom attraktiva erbjudanden med konsekvent hög kvalitet skapar vi tillväxt och levererar samhällsnytta. För att nå arbetar vi efter en och med ett tydligt Sedan flera år tillbaka arbetar vi med kundorienterad verksamhetsutveckling. Vi använder (Institutet för Kvalitetsutveckling) som även omfattar hållbarhet. Vi arbetar aktivt med alla tre dimensionerna av hållbarhet: och Ett sätt för oss att få en oberoende utvärdering av vårt kvalitetsarbete är att delta i Vi mäter resultatet av vårt arbete med ett antal viktiga nyckeltal som vi följt över lång tid. Här ser du utvecklingen av våra Genom att jämföra oss med andra kvalitetsmedvetna organisationer får vi nya idéer och underlag till Vi identifierar förbättringsområden som utvecklar vår organisation till att bli mer innovativ, effektiv och kostnadsmedveten. Våra kvalitetstränare stödjer verksamheten i förbättringsarbetet. År 2009 deltog vi i USK första gången och vi kom till final på första försöket. Året därpå blev vi mottagare av Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2010. År 2018 ansökte vi om Utmärkelsen Svensk Kvalitet igen – Här kan du läsa Nu fortsätter vi vår kvalitetsresa Vårt kvalitetsarbete Kontakt för vårt hållbarhets- och kvalitetsarbete Kundorienterad verksamhetsutveckling Viktiga nyckeltal Ständiga förbättringar Mottagare av Utmärkelsen Svensk Kvalitet – två gånger! Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Vårt kvalitetsarbete Mer om oss Organisation Öppna/stäng Styrelse Ledning Urkund och stadgar Vision och värderingar Policyer Informationssäkerhet Policyrådgivningsgruppen Vårt hållbarhetsarbete Öppna/stäng Ekologisk hållbarhet Hållbarhetsredovisningar Uppförandekod Vårt kvalitetsarbete Öppna/stäng Mer om vårt kvalitetsarbete Våra övergripande kvalitetsmål Remisser Öppna/stäng Internetstiftelsens remisser Remisser besvarade av Internetstiftelsen Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Nu gör vi oss av med krusiduller och förvirrande förkortningar och byter kort och gott namn till Internetstiftelsen. Vi förnyar också webben så den bättre speglar vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Trots att många har hört talas om undersökningen Svenskarna och internet eller har använt mätverktyget Bredbandskollen vet gemene man ofta inte att det är Internetstiftelsen som står bakom dem. Det är också få som vet att vi får svenska internet att rulla genom att ansvara för toppdomänen .se och för driften av .nu. Namnbytet och vår nya webbplats är en del av ett större varumärkesarbete som ska råda bot på detta. – Vi inledde varumärkesarbetet med intervjuer och undersökningar för att få en bild av kännedomen om Internetstiftelsen och vår verksamhet. De visade att namnet IIS inte satt sig och att kännedomen om oss är låg, medan den samlade kännedomen om våra olika satsningar som Svenskarna och internet och Bredbandskollen är hög, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen. Ett av målen med varumärkesarbetet är att tydligare visa upp att vi står bakom många fantastiska satsningar. Det ska finnas en tydlig avsändare för allt arbete vi gör för att alla i Sverige ska vilja, våga och kunna använda internet. Vi tycker om och tror på internet och brinner för att dela med oss av vår kunskap. Att byta namn till Internetstiftelsen är ett led i arbetet med att förtydliga vilka vi är. – Efter kännedomsundersökningen beslutade vi att byta till ett mer beskrivande namn som tydligt förklarar att vi är en stiftelse som arbetar med internetrelaterade frågor. Dessutom är just namnet Internetstiftelsen ett namn som många redan kallar oss, säger Jannike Tillå. Om man är en stiftelse som arbetar med och för internet känns det mer eller mindre nödvändigt att ha en webbplats som känns uppdaterad och framåt. Därför passar vi även på att uppdatera vår webb så den bättre knyter samman våra olika satsningar och speglar vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. – Vår nya webbplats kommer att fungera som en samlingsplats för befintliga och kommande initiativ inom Internetstiftelsen. Den gör det möjligt att tydligare visa kopplingen mellan Internetstiftelsens modervarumärke och våra undervarumärken samt att vi kan ge besökare en bättre bild av vilka Internetstiftelsen är och vad vi står för, säger Jannike Tillå. Strukturen vi har tagit fram för vår nya webb är mer renodlad, lättillgänglig och speglar bättre vår kärlek till internet än tidigare. Det ska bli tydligare hur våra olika satsningar hänger ihop, både med varandra och med vår övergripande vision. Vi hoppas att du gillar vårt nya namn, logga och webbplats lika mycket som vi gör! Med hjälp av dem hoppas vi att fler får upp ögonen för arbetet vi gör för att skapa en stark och säker internetinfrastruktur och ett internet som bidrar positivt till människan och samhället Nu syns vår kärlek till internet ännu mer Relaterat Från doldis till Internetstiftelsen med hela svenska folket Vi är Internetstiftelsen Vision och värderingar Ny webb som knyter ihop Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Nu syns vår kärlek till internet ännu mer Skribent Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vi tar bort förkortningar och krusiduller och blir kort och gott Internetstiftelsen. Detta firar vi även med en ny sajt som bättre speglar vilka vi är. Vad som började som ett passionerat intresse och nyfikenhet för internet har resulterat i grundandet av Internetstiftelsen och en välanvänd landstoppdomän Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Internetstiftelsen Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vad skiljer egentligen mellan de populära videokonferenstjänsterna? Vi tipsar om vad du bör tänka på när du väljer tjänst för att hålla kontakt med kunder och kollegor på distans. Det råder knappast någon brist på tjänster för att anordna videobaserade möten och seminarier på nätet. Flera tjänster finns till och med i kostnadsfria versioner som bara kräver några knapptryckningar för att komma igång med. Det är dock inte alla tjänster som lämpar sig för arbetslivet. Om din arbetsplats använder Googles eller Microsofts kontorssvit har du redan tillgång till en videokonferenstjänst i form av antingen Google Meet eller Microsoft Teams. Dessa tjänster är en bra utgångspunkt eftersom avtalet med Google eller Microsoft redan är granskat och godkänt. Ifall du vill använda en annan tjänst bör du först be din arbetsgivare granska det nya avtalet. Tjänsten måste både vara tillåten att använda för det tänkta ändamålet och ha ett användaravtal som är förenligt med er it- och informationssäkerhetspolicy. En väsentlig skillnad mellan olika videokonferenstjänster är sättet som mötesdeltagarna släpps in. Vissa tjänster släpper in alla personer som känner till det rätta mötesnumret eller ‑namnet. Gratistjänsten Skype Meet Now fungerar på detta vis. Denna insläppsmodell passar utmärkt för publika webbinarier men är olämplig för möten där företagshemligheter diskuteras. Möten med känsligare innehåll bör åtminstone skyddas med ett lösenord. Gratistjänsten Jitsi Meet och freemium-tjänsten Zoom låter dig som mötesarrangör lösenordsskydda dina möten så att ingen obehörig kan ansluta till dem. Ett problem som ändå kvarstår är risken för så kallad ”zoombombing”. Det är ett fenomen där troll sprider mötesnummer och lösenord som de har kommit över för att låta mötessabotörer ansluta till mötena. Om det finns risk för att ett gemensamt möteslösenord hamnar på avvägar kan två andra insläppsmetoder användas. Du kan antingen välja en tjänst där användarna måste logga in med sitt eget användarnamn och lösenord eller en tjänst som erbjuder ett så kallat väntrum (ibland kallad lobby). Med ett väntrum aktiverat får deltagare som vill ansluta till mötet vänta där tills du som mötesarrangör beviljar dem inträde. Denna funktion finns i bland annat Google Meet, Teams och Zoom. Ifall du vill bjuda in mötesdeltagare från andra organisationer gäller det att tänka på smidigheten. Det är exempelvis långt ifrån alla medarbetare som kan installera nya applikationer på sina företagsdatorer utan att involvera it-avdelningen. Du underlättar därför för dina gäster genom att välja en videokonferenstjänst som fungerar direkt i webbläsaren. Idag erbjuder i princip alla populära videokonferenstjänster en webbaserad version. Den kan dock vara något avskalad rent funktionsmässigt jämfört med tjänstens eventuella Windows- och Mac OS-applikationer. Det är värt att ha i åtanke vid jämförelse av videokonferenstjänster. Ett problem som ändå kvarstår är risken för så kallad ”zoombombing”. Många videokonferenstjänster stoltserar med att de stödjer jättemånga aktiva mötesdeltagare. Det är självfallet ett plus i protokollet, men något som är minst lika viktigt är möjligheten att administrera alla dessa mötesdeltagare. Här följer några exempel på användbara administrativa verktyg för dig som mötesarrangör. Tillgången till dessa verktyg varierar mellan olika videokonferenstjänster. Sist men inte minst är det viktigt att all trafik till och från mötesdeltagarnas datorer är krypterad. Lyckligtvis är detta numera ett icke-problem. Idag använder alla populära videokonferenstjänster krypterade anslutningar så att ingen utomstående part kan höra vad deltagarna säger. Det gör att videokonferenstjänsterna till och med kan användas på publika wifinät utan risk för digital avlyssning. Huruvida det är lämpligt att genomföra möten i publika miljöer där utomstående kan höra vad som sägs är en annan fråga. Idag använder alla populära videokonferenstjänster krypterade anslutningar så att ingen utomstående part kan höra vad deltagarna säger. Det faktum att alla videokonferenstjänster krypterar trafiken innebär däremot inte att de är lika säkra. Vissa tjänster, exempelvis Facetime och Wire, erbjuder det som kallas end-to-end-kryptering, vilket gör det helt tekniskt omöjligt för de som driver tjänsterna att avlyssna samtalen. Bara för att en tjänst saknar stöd för end-to-end-kryptering betyder det dock inte att de som driver tjänsten får spionera på möten. I avtalet regleras vilka rättigheter som tjänsteleverantören har och i många sammanhang är det fullt tillräckligt. Säkerheten och användarvänligheten måste trots allt gå hand i hand. – Som med all annan informationshantering gäller det att välja verktygen efter behovet och skyddsvärdet hos informationen, sammanfattar Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen. Värt att nämna i sammanhanget är att ingen krypteringslösning skyddar om deltagare ringer in till mötet via telefon. Det är därför en säkerhetsmässig fördel om alla deltagare ansluter via sina datorer eller dedikerade appar på sina mobiler. Du som letar efter en ny videokonferenstjänst har massvis av alternativ att välja mellan. I den här artikeln har vi nämnt it-jättarna Microsofts, Googles och Apples alternativ. Vi har också lyft upp några gratistjänster som Jitsi Meet och Skype Meet Now. Utöver dessa tjänster finns flera lösningar som säljs av renodlade videokonferensföretag, däribland Bluejeans, GoToMeeting (del av LogMeIn), Webex (del av Cisco) samt redan nämnda Wire och Zoom. Besök gärna deras webbplatser och jämför erbjudandena för att hitta videokonferenstjänsten som passar bäst för dig, ditt möte och din organisation. Möjlighet att överblicka samtliga mötesdeltagare för att upptäcka eventuella obehöriga deltagare. Möjlighet att låsa mötesrummet så att inga fler deltagare kan ansluta. Möjlighet att enbart tillåta skärmdelning från din eller utvalda deltagares datorer. Möjlighet att bryta upp mötesdeltagarna i mindre diskussionsgrupper för att låta alla komma till tals utan att deltagarna pratar i mun på varandra Välj rätt videokonferenstjänst Relaterat Svenskt internet står pall för trycket Internet hjälper dig att jobba hemifrån Corona: Så skyddar du dig från bedragare Låt den rätte komma in Webbaserade tjänster underlättar för gäster Bra administration ger säkra möten Stäng ute snokande ögon Sammanfattning Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Välj rätt videokonferenstjänst Om skribenten Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Han har spridit kunskap om källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Torsten Thurén var med och formade ämnet källkritik på Journalisthögskolan i Stockholm under 1960- och 70-talen. Han är historiker i grunden, ett ämne där källkritik sedan länge är en grundbult. – Journalistutbildningen var ganska ny när jag började arbeta på Journalisthögskolan. Jag fick i uppdrag att bygga upp ämnet och tillämpa metoderna för källkritik på journalistiken. För den som arbetar med journalistutbildning är det ganska uppenbart varför källkritik behövs, säger Torsten Thurén. För den som arbetar med journalistutbildning är det ganska uppenbart varför källkritik behövs Vid sidan av sitt arbete vid institutionen har Torsten Thurén släppt en rad böcker i ämnet, med titlar som , och . – Ja, det har det naturligtvis. Det är ingen slump att det här priset startades 2017, i tider av fake news. Jag är glad över att behovet av källkritik uppmärksammas och att man tar det på allvar. Men jag är mindre glad över orsaken, det finns ett förakt för fakta som är oroande. – Det är lätt att säga att det var bättre förr. Men det är svårare att vara källkritisk idag, i och med att det sprids så mycket information. – Idag kan vem som helst sprida vad som helst på nätet, vilket gör att det sprids en massa dynga. Det är därför svårt att vara källkritisk, det behövs professionell journalistik med källkritisk medvetenhet för det. Just nu cirkulerar till exempel alla möjliga uppgifter om Corona-viruset, i situationer som den spelar de etablerade medierna en särskilt viktig roll. – Källkritik handlar om metoder, om att tänka systematiskt. Det som också är viktigt är att man har lite fantasi, så att man överhuvudtaget uppmärksammar att det finns ett problem. En viktig fråga är vem som står bakom informationen. Är det någon som man kan lita på? Finns det intresse av att mörka något? Är det ett rykte eller finns det kunskap bakom informationen? – Det känns väldigt bra! Det är trevligt att vara uppskattad. Då har jag gjort något vettigt i alla fall. Internetstiftelsens källkritikpris Det stora förstoringsglaset har delats ut sedan 2017, från början tillsammans med Viralgranskaren. Syftet är att uppmärksamma vikten av källkritik när man tar del av information på nätet och i sociala medier. Priset delas ut i två kategorier; skola och allmänhet. Vinnare 2020 är och Facebookgruppen . I år delas även hederspris ut till Torsten Thurén med motiveringen: Har behovet av källkritik ökat i och med internet? Är vi bättre eller sämre på källkritik idag än vi var under tiden före internet? Vad är det som gör att osanningar så lätt får spridning? Om man nu inte är journalist, men ändå vill lära sig tänka mer källkritiskt, vad har du för tips? Du har vunnit Det gyllene förstoringsglasets hederspris. Därför måste vi avsluta med journalistikens kanske mest ställda fråga: Hur känns det? "Det sprids lätt en massa dynga" Relaterat "Vi vuxna behöver bli mer delaktiga i barnens liv på nätet" "Nära hälften kan inte avgöra om information på nätet är sann eller falsk" "Människor blir triggade av rädsla" Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök "Det sprids lätt en massa dynga" Om skribenten Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Källkritik Källa: internet Vinklad verklighet Torsten Thurén är en av svensk källkritiks förgrundsgestalter, som genom hela sin yrkesgärning byggt och spridit kunskap om källkritik. Med gedigen och akademisk förankring har Torsten Thurén utvecklat källkritiska kunskaper hos generationer av studenter, och med sina populärvetenskapliga böcker har han outröttligt ökat den källkritiska medvetenheten hos vanliga internetanvändare. Vinnarna i källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2021 är korade. Utmärkande för årets pristagare är att de arbetar brett med att utbilda i källkritik och digital kompetens. Tom Chatfield är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. I november gästar han Internetdagarna för att tala om källkritik och maskiners partiskhet. Pristagarna i Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset 2020 är korade. Juryns ordförande Björn Appelgren berättar om varför källkritik är så viktigt och hur svårt det var att välja vinnare. Han har spridit kunskap om källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Projektet Nätsmart Mora samlar lättillgänglig information, bjuder in föreläsare och ordnar träffar för föräldrar och lärare. Allt för att göra Moras barn och unga till smartare internetanvändare. Nu tilldelas initiativet Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset. Sedan starten 2017 har hissnande 9 000 inlägg publicerats i Facebookgruppen “Källkritik, fake news och faktagranskning”. Nu får gruppen priset Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Många svenska gymnasieelever har svårt för att bedöma om något som står på nätet är sant eller inte – trots att de själva säger sig vara bra på källkritik. Det visar en ny studie gjord av Nordicom vid Göteborgs universitet Källkritik Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Källkritik Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Frilans Pristagarna i Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset 2020 är korade. Juryns ordförande Björn Appelgren berättar om varför källkritik är så viktigt och hur svårt det var att välja vinnare. Han har spridit kunskap om källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. Projektet Nätsmart Mora samlar lättillgänglig information, bjuder in föreläsare och ordnar träffar för föräldrar och lärare. Allt för att göra Moras barn och unga till smartare internetanvändare. Nu tilldelas initiativet Internetstiftelsens källkritikpris Det gyllene förstoringsglaset. Sedan starten 2017 har hissnande 9 000 inlägg publicerats i Facebookgruppen “Källkritik, fake news och faktagranskning”. Nu får gruppen priset Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris. En plattform som hjälper demenssjuka att minnas, en app som visar veckans skolmatsedel och en portal som ger utvecklare möjlighet att skapa vassa trafiktjänster. Vad de har gemensamt? Öppna data. Sverige är ett av världens mest digitala länder. Men när det kommer till öppna data har vi hamnat rejält på efterkälken. Hur kommer det sig? Och vad krävs för att vi ska komma ikapp? Appen som hjälper dig att hitta snabbaste vägen till jobbmötet. Kartan som visar var närmaste laddstople finns. Eller sajten som avslöjar vattenkvaliteten i kommunens badsjöar. Öppna data är nyckeln till massor av smarta tjänster och information. Elektroniska lås, röststyrda hemlarm och smarta högtalare. Inför Black Friday står smarta prylar högt upp på mångas inköpslistor, och över hälften av svenskarna äger redan minst en uppkopplad pryl enligt Svenskarna och internet 2019. Men är vi verkligen mogna för det internetstyrda folkhemmet? EU:s nya giv för att göra kortköp säkrare är bekanta för många svenskar. Nu blir det inget mer inskrivande av koden på baksidan av kortet – istället ska till exempel bank-id alltid användas när man handlar på nätet. “Internet kommer aldrig bli sig likt!”, “Internet kommer vara precis som vanligt!” Tolkningarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som klubbades igenom idag, är minst sagt polariserade. Här ger fyra framträdande experter sin syn på direktiven , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Emelie Molinder sida 1 av 2 Nästa sida Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Frilans Mycket pekar på att EU snart får en ny upphovsrättslag. Bakom lagförslaget förs en strid mellan traditionella mediehus och nya digitala jättar. Det här är vad man bråkar om – och vilka konsekvenser lagen kan få för dig som vanlig internetanvändare , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Emelie Molinder Föregående sida sida 2 av 2 Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ledningsgruppen på Internetstiftelsen består av fem personer, och leds av vd Ledning Relaterat Vi är Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Ledning Mer om oss Organisation Öppna/stäng Styrelse Ledning Urkund och stadgar Vision och värderingar Policyer Informationssäkerhet Policyrådgivningsgruppen Vårt hållbarhetsarbete Öppna/stäng Ekologisk hållbarhet Hållbarhetsredovisningar Uppförandekod Vårt kvalitetsarbete Öppna/stäng Mer om vårt kvalitetsarbete Våra övergripande kvalitetsmål Remisser Öppna/stäng Internetstiftelsens remisser Remisser besvarade av Internetstiftelsen Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Growth .se To startpage Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Listen Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Search available domain Menu Search domain Sök domän Search Growth .se Domains How to register a domain name Öppna/stäng Terms and conditions for .se and .nu domains Registrars .se and .nu domains that may soon be available Rules and description of domain name searches Dispute resolution Öppna/stäng Dispute resolution for .se Dispute resolution for .nu Domain statistics Öppna/stäng Growth .se Growth .nu Registrars .se Registrars .nu Tech tools Öppna/stäng Access to zonefiles for .se and .nu DNSSEC EPP Maintenance information Operation status .nu Operation status .se Recommendations for DNSSEC deployment Registry lock Share Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 I den här guiden får du användbara tips om hur du kan använda .se-domäner i din verksamhet och vardag. Publicerad 2016-06-22. Guiden beskriver hur en bra strategi för domännamnshantering kan se ut och vilken betydelse ett domännamn kan ha för företagets varumärke. Fem domännamnsinnehavare berättar om hur de använder sin identitet på nätet och vad adresserna under .se betyder för dem idag och i framtiden. Dessutom bjuds en kort historik över hur den svenska toppdomänen .se kom till och vilka aktörer som finns i den internationella domänrymden Internetguider Innehållstyp Ämne Domännamn. Allt du vill veta om din adress på nätet Länkar Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domännamn. Allt du vill veta om din adress på nätet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Vad ett domännamn är och hur det fungerar Hur företagare och privatpersoner använder sina domännamn Domännamn kontra varumärken Hur du registrerar ett domännamn Domännamn i resten av världen Vilka domänrymdens aktörer är I den här guiden lär du dig… Domännamn Kapitel Innehållsförteckning Av: Fredrik Wass och Daniel Åberg Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domännamn Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Hur och var vi hittar på nätet utgör två av de viktigaste delarna av nätets utveckling och lämnar vare sig politiker, näringsliv eller de allt oftare engagerade privat-personerna oberörda. Domännamn är en global angelägenhet med mängder av intressenter på högsta politiska nivå. Samtidigt är domännamnen något vi tar för givet och som är integrerat i vår vardag. Den här guiden försöker förklara hur domännamn och dess system fungerar samt hur man rent praktiskt ska förhålla sig till samt hantera domännamn. Genom att lyfta fram förklaringar och exempel guidas läsaren till en övergripande, men inte ytlig, förståelse för domännamnet som begrepp och dess användning. I guiden blickas även framåt – hur ser framtiden ut för domännamnen i en tid när instängda plattformar som Facebook tar allt större del av vår tid på nätet? Om det är något vi lärt oss när det gäller internetutvecklingen är det just svårigheten att förutse den, och det blir inte lättare med tiden. Men kvalificerade gissningar kan ändå ge en föraning om vad som komma skall. Med hopp om intressant läsning, Fredrik Wass och Daniel Åberg, april 2016 Förord Kapitel Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Förord Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Fredrik Wass är en digital strateg med en bakgrund som journalist och bloggare. Han har jobbat för de flesta svenska mediehus och har bevakat den svenska internetscenen under många år. Tidigare har han arbetat som konsult med fokus på redaktionell kommunikation på byråer som Intellecta och som krönikör för Dagens Industri. Daniel Åberg arbetar sedan slutet av 1990-talet som journalist. Han jobbade i många år på nyhetsbyrån TT, men är sedan ett antal år frilansjournalist med bevakningsområden som IT, teknik samt kultur och nöje, med ett flertal uppdragsgivare inom såväl dags- som branschpress. Han är även verksam som skönlitterär författare. Fredrik Wass och Daniel Åberg Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-Icke-Kommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige. Läs mer om ovanstående villkor på Vid bearbetning av verket ska Internetstiftelsens logotyper och Internetstiftelsens grafiska -element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen enligt ovan. Internetstiftelsen klimatkompenserar för sina koldioxidutsläpp och stödjer klimatinitiativet ZeroMission. Författare: Fredrik Wass och Daniel Åberg Redaktör: Hasse Nilsson Projektledare: Jessica Bäck Formgivning: AGoodId ISBN: 978-91-7611-685-2 Du hittar alla Internetstiftelsens utgivna internetguider på Domännamn Allt du vill veta om din adress på nätet Fredrik Wass och Daniel Åberg Kapitel Fredrik Wass Daniel Åberg Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Fredrik Wass och Daniel Åberg Föregående kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Guiden förklarar på ett lättbegripligt sätt vad domännamn är, hur du väljer ut och registrerar ett eget, och hur bedragare och oseriösa företag försöker tjäna pengar på dig. Du får veta hur du ska skydda dig och vilka rättigheter du har om du luras att ingå ofördelaktiga avtal. Publicerad 2016-08-22. I den här guiden får du användbara tips om hur du kan använda .se-domäner i din verksamhet och vardag. Publicerad 2016-06-22. Det här är en illustrerad berättelse för lågstadiebarn som förklarar hur internet och dess adressystem fungerar. Publicerad 2015-04-14. För åttonde året i rad har Internetstiftelsen kartlagt hur myndigheter och andra viktiga samhällsfunktioner hanterar sin närvaro på internet. Publicerad 2015-03-02. Vad händer när du skrivit in en adress i din webbläsare och tryckt ned Enter-tangenten? Hur hittar ett skickat mejl till rätt mottagare? Publicerad 2011-05-26 Ämne: Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domännamn Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Ett domännamn är en blandning av en adress och en identitet på nätet. Möjligheten att registrera och använda domännamn har förenklat utvecklingen av internet i världen och skapat förutsättningar för människor utan specifika tekniska kunskaper att använda nätet. Enkelheten i domännamnssystemet gör att du hamnar på just Aftonbladets webbservrar och kan läsa innehållet när du skriver in aftonbladet.se i din webbläsare. Samma sak gäller för e-post hantering. Du behöver inte kunna några krångliga siffer-koder för att få ditt e-brev att landa hos din kompis. Istället skriver du för det mesta bara fornamn.efternamn@exempel.se eller liknande. Det är just denna enkelhet som är en bidragande orsak till internets fenomenala utveckling från ett akademiskt forskningsnät till världens största infrastruktur för kommunikation i alla dess former. Idag finns det över 1,4 miljoner registrerade .se-domäner, och siffran ökar ständigt. De flesta stora och mellanstora bolag har idag både egna webbplatser och domännamn. Samtidigt ökar antalet privatpersoner och småföretag som registrerar ett eget domännamn. Det går nästan att säga att domännamnet har blivit som en identitetshandling på nätet, även om det än så länge är företag och organisationer som i första hand använder egna domännamn. Förlagan till det vi idag kallar internet skapades redan på 1960-talet, tjugo år innan de första domännamnen såg dagens ljus. I början av 1980-talet kom internet till Sverige och 1983 hade nätet börjat expandera i en takt som gjorde det svårt att hålla reda på alla datorer, adresser och innehåll. För att få bukt på problemet skapade Jon Postel, Paul Mockapetris och Craig Partridge systemet som vi använder oss av än idag, Domain Name System (DNS). Det är DNS som gör att du hamnar på rätt ställe när du skriver in en webbadress eller en e-postadress i din webbläsare eller ditt e-postprogram. Man kan beskriva DNS som en katalog (och ett program) som översätter domännamn till ip-nummer. Den består av mängder av namnservrar som fungerar som internets navigeringssystem. Även om du antagligen skulle kunna ta dig fram på nätet genom både sökmotorer och direktadresser i form av ip-nummer i stil med 91.226.36.46 skulle det internet och den webb vi använder idag se annorlunda ut om inte domännamnen fanns. Domännamnssystemet kopplar samman domännamnet med den aktuella ip-adressen för just det namnet. Ett domännamn kan alltså pekas om till olika virtuella eller fysiska lagringsplatser på internet. Det är DNS som gör att domännamnen inte slutar fungera när information byter plats eller ägare. Vill du veta mer om hur DNS fungerar, läser du Internetguiden ” ”. Universitetsdatanätet SUNET kopplade upp sig på nätet i slutet av 1980-talet. Då var det en enda person, Björn Eriksen, som admin-istrerade .se-domänen. Det säger en del om småskaligheten i nätets begynnelse. Men internetpenetrationen ökade snabbt i Sverige och i mitten av 1990-talet blev bördan för stor för en enda person att administrera alla domännamn. Efter att Björn Eriksen försökt hitta nya former för driften av .se-domänen i några år blev det till slut ISOC-SE (den svenska delen av Internet Society) som tog fram en ny organisations-struktur för domännamnshanteringen. ISOC-SE bilda-de Stiftelsen för Internetinfrastruktur (numera IIS) 1997 i samråd med bland annat Björn Eriksen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Swedish Network User’s Society (SNUS) och Informationstekniska standardiseringen (ITS). Genom lagen om nationella toppdomäner på internet som klubbades 2006 blev Post- och telestyrelsen (PTS) tillsynsansvarig myndighet för driften av den svenska toppdomänen. Internetstiftelsen har två huvuduppdrag. Det ena är att ansvara för internets svenska toppdomän .se, med registrering, administration och -teknisk drift av domännamnsregistret, samt att sedan hösten 2013 sköta drift och administration för toppdomänen .nu. Internetstiftelsen andra uppgift att främja internetutvecklingen i Sverige i en positiv riktning. Internetstiftelsen ska även främja stabilitet i internets infrastruktur och stödja forskning och utbildning inom data- och telekommunikation. Varje år delar Internetstiftelsen ut stipendier och stöd till olika projekt som gynnar internetutvecklingen. Stiftelsen och dess projekt finansieras genom de registreringsavgifter som domännamnshanteringen genererar Vad är ett domännamn? Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Vad är ett domännamn? Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Nätets navigationssystem En ensam svensk var först Det här är Internetstiftelsen När du hör ordet domännamn tänker du antagligen på webbadresser för företag, organisationer, myndigheter eller privatpersoner. Samtidigt är domännamn en viktig del av e-postsystemet och andra viktiga kommunikationstjänster. Många ser möjligheten att skapa en egen identitet och adress på nätet genom att registrera ett personligt domännamn som sedan kan användas för både e-post, webbplats och en blogg. Att kunna byta e-post leverantör eller webbhotell utan att behöva byta domännamn är också en stor fördel. Ett webbhotell är en tjänst på nätet som mot ersättning tillhandahåller plats, tillgänglighet och kundservice för de som inte själva vill koppla upp och sköta en egen server dator. För större bolag och myndigheter är detta självklara saker, medan många privatpersoner och småföretag fortfarande upptäcker fördelarna med att inneha en egen adress på webben. Många menar att personliga domännamn kommer att bli lika självklara som personnummer i framtiden. Oavsett hur framtiden ser ut upptäcker många fördelarna med att skapa en egen adress på nätet, av både privata och yrkesmässiga skäl. Det personliga domännamn-et blir ett fönster mot omvärlden om det exempelvis handlar om att visa upp ditt CV för presumtiva arbetsgivare eller skriva en blogg. Om inte annat känns det mer personligt, alternativt professionellt, att kunna skicka e-post i stil med fornamn.efternamn@egetnamn.se än från den flora av olika e-postleverantörer som finns där ute. Det är heller inte ovanligt att registrera flera olika domännamn beroende på syftet: ett för den egna firman, ett för familjen, ett för bloggen, ytterligare ett som handlar om en hobby och så vidare. Läs mer om hur du registrerar ditt eget domännamn i Användningsområdena och nyttan med att inneha ett domännamn må vara många, men att allt fler skaffar sig egna identiteter på nätet följer internets utveckling i stort. De tjänster och funktioner som först endast är överkomliga för storföretag och institutioner tenderar att med tiden bli både billiga och enkla att använda för den breda allmänheten. Dessutom är det viktigt för många användare, organisationer och företag att äga och kontrollera sitt eget innehåll på internet. Med en egen identitet i form av ett domännamn är det tydligt vem som står bakom exempelvis en webbplats samtidigt som man i högre grad kan garantera webbplatsens tillgänglighet över längre tid. I företagsvärlden är det en självklarhet att kunna hitta den viktigaste kontaktinformationen på en egen webbplats under ett relevant domännamn, för att inte tala om e-post där du som kund nästan skulle bli misstänksam om du fick brev från en domänadress som inte gick att associera med det företag du vill kommunicera med. Din egen domänadress och din egen sajt eller blogg spelar större roll på nätet än vad du kanske tror. Den är en del av webbens ekosystem. Webbtjänster som Facebook och andra sociala medier har blivit allt viktigare för både privat och professionell kommunikation. Samtidigt förändras de sociala mediernas villkor och möjligheter ständigt, vilket gör att de flesta ser den egna sajten, bloggen, och framförallt domänen, som huvudarenan för kontakt med omvärlden. Ett företags Facebook-sida kan skapas för att driva trafik till företagets egen sajt samtidigt som en privatperson kan tipsa om länkar eller inlägg till vännerna i det egna flödet. I båda fallen spelar domännamnet en viktig roll eftersom det är dit besökaren når när den klickar sig vidare. En undersökning bland datoranvändare genomförd på uppdrag av IIS visar att e-post är vårt viktigaste kommunikationssätt i arbetet och det tredje viktigaste privat. Vad har det med domännamn att göra undrar du kanske? Fler och fler upptäcker möjligheterna att använda ett eget domännamn för e-posthantering. Genom att själv äga den domän du skickar e-post ifrån har du större kontroll över e-posthanteringen samtidigt som din e-postadress både blir mer personlig och känns mer professionell. Även om du använder olika webbmejl-tjänster som till exempel Googles Gmail finns möjligheten att ”mappa upp” din egen domän så att mottagaren av din e-post ser din adress som fornamn.efternamn@dinegendomän.se istället för fornamn.efternamn@gmail.com. Du kan också använda en egen e-postserver vilket innebär att du får full kontroll på både lagring och hantering av din e-post samt möjligheten att administrera många olika e-postkonton genom en gemensam lösning, och under ditt eget domännamn. De flesta webbhotell och återförsäljare av domännamn erbjuder dessa möjligheter. Domänmappning handlar om att låta ett eget domännamn peka till en sajt eller en blogg som ursprungligen finns publicerad någon annanstans, ofta i någon form av blogg- eller publiceringsverktyg. Att mappa en domän handlar inte om att göra en vidarebefordran till en annan sida eller att så kallat ”maskera” den ursprungliga domänen så att det ser ut som att det är din domän. Istället blir konsekvensen av en domänmappning att direktadressen till den sajt dit din domän pekar kommer att innehålla ditt domännamn. Som exempel kan nämnas den populära bloggplattformen WordPress. På www.wordpress.com kan vem som helst enkelt och gratis starta en blogg. Den kommer då att få en direktadress som slutar med ändelsen wordpress.com, i stil med exempel.wordpress.com. Låt oss säga att du använt verktyget en längre tid och kommer på att du hellre skulle vilja att adressen till bloggen eller sajten är ett helt eget domännamn. Du kan då först registrera ett domännamn och sedan mappa upp det mot din sajt på wordpress.com. Resultatet blir att besökare som skriver in www.exempel.se inte kommer märka att din sajt är publicerad hos WordPress.com. Tänk dock på att en domänmappning kan förändra till exempel e-posthantering, så ta gärna hjälp av ditt webbhotell eller den återförsäljare du registrerat ditt domännamn hos för att genomföra själva -domänmappningen. Olika webbhotell, publicerings- och bloggverktyg har olika sätt att genomföra domänmappningar på, även om det i grunden är samma moment som ska utföras. Framförallt handlar det om att göra förändringar i domännamnssystemet (DNS) så att ditt domännamn pekar till rätt ställe och rätt blogg eller sajt. När du mappar upp en domän mot en ny adress kan även resultaten i sök-motorerna förändras. Om allt innehåll som tidigare låg på exempel.wordpress.com helt plötsligt hamnar på exempel.se kan sökmotorer i värsta fall utgå från att det är en helt ny sajt som skapats, och eventuell ranking och indexering i sökmotorerna riskerar att försvinna. Det finns olika sätt att säkerställa så att detta inte sker, därför bör du läsa in dig på området innan du genomför själva domänmappningen. Domännamnssystemet (DNS) består av en trädstruktur eller hierarki där varje nod i trädet representeras av ett domännamn. En subdomän är en domän som är en del av en större domän. Det innebär att alla domäner också är subdomäner eftersom de ingår i en struktur med grenar både ovanför och under sig i trädet. Subdomäner kallas ibland även för underdomäner. Den enda domän som inte är en subdomän är rotdomänen, det vill säga toppen på DNS-hierarkin. Som exempel är mail.exempel.se och search.exempel.se sub-domäner till exempel.se. Samtidigt är exempel.se en subdomän till .se (som också är en toppdomän). Teoretiskt kan antalet subdomäner under en toppdomän sträcka sig till 127 nivåer, så länge det totala namnet på domänen inte överstiger 255 tecken, men i praktiken är det knappast vare sig möjligt eller ens önskvärt med den typen av domännamn. Subdomäner används ofta av organisationer eller företag som vill koppla ett visst domännamn till en underavdelning eller gren av verksamheten. Det här ser du ganska ofta när du surfar in på olika sajter, men det är inte alltid man tänker på det. Förlaget IDG publicerar en mängd olika tidningar inom IT- och teknik-området. De använder domännamnet idg.se för deras huvudsajt och också för e-post. Men respektive tidning eller sajt har också en subdomän. Till exempel har tidningen Computer Sweden subdomänen computersweden.idg.se och tidningen Internetworld har internetworld.idg.se. Det här är ett relativt vanligt sätt att använda subdomäner Så registrerar du ditt domännamn Så används domännamn Kapitel Din egen identitet på nätet Webbens ekosystem Möjligheterna med e-post Att mappa en domän Subdomäner – en del av webbhierarkin Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Så används domännamn Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Idag är internet nästan som el eller vatten i många svenskars liv. Det är något som bara finns där, tillgängligt hemma och på jobbet, i mobilen och framför datorn. Ena stunden utför vi arbetsuppgifter uppkopplade mot olika webbtjänster, nästa stund ägnar vi oss åt underhållning bland de ofantliga mängder innehåll som publiceras varje dag. Internet är en av de största och mest betydelsefulla innovationerna i mänsklighetens historia, och kanske är den största revolutionen hur nätet förändrat och utvecklat vårt sätt att kommunicera. Inte nog med att vi loggar in på sociala sajter, forum eller andra diskussionsplatser. Vi skapar också i stor utsträckning våra egna sociala arenor. Det har blivit allt vanligare för privatpersoner att registrera domännamn till egna bloggar och sajter, ett fenomen där kvinnor och framförallt yngre kvinnor tagit täten. En tydlig trend när det gäller hur vi använder domännamn är att vi registrerar fler och mer nischade namn direkt under toppdomänen .se. Istället för att skapa en underkategori till en specialsida eller en tillfällig kampanj i stil med kampanj.foretag.se är det vanligt att det registreras ett helt eget domännamn i stil med foretagskampanjen.se. Dagligvarujätten Procter & Gamble försöker till exempel registrera och använda domännamn som lätt går att associera till deras olika varumärken. De har ett antal primära domäner men jobbar också med enskilda domännamn för olika kampanjer. I en intervju för några år sedan med tidningen Internetworld berättade Procter & Gambles dåvarande nordiska mediechef Beatrice Lindvall hur företaget såg på sin domännamnsstrategi. – Domännamn är en viktig del av hur vi ser på hela varumärket och strategin för det på nätet. Det är en självklar parameter vi tittar på i till exempel en kampanjplanering. Procter & Gamble valde till exempel att registrera domännamnet agglossningskalender.se för en kampanjsajt med syftet att sälja ägglossningstest. Allt fler privatpersoner, företag och myndigheter inser värdet av att behålla domännamnet över lång tid och vidtar åtgärder för att slippa bekymmer i form av obetalda registreringsavgifter eller att viktiga domännamn som associeras till det egna varumärket eller namnet blir upptagna. Många känner dock inte till möjligheten att registrera domännamn med å, ä, ö i namnet vilket gör att andra aktörer kan hinna före och registrera ens egna namn fast med en annan stavning. Oaktsamhet kring registreringshantering kan också göra att domännamn blir tillgängliga på marknaden på grund av rent slarv. Flera webbhotell erbjuder numera möjligheten till förskottsbetalning av domännamnet i upp till tio år. Samtidigt har det ibland blivit tydligt hur viktigt det är att ha en tydlig domännamnsstrategi för många företag. Det är till exempel vanligt att olika personer i en organisation registrerar domännamn för olika projekt eller produkter utan någon central samordning. Ibland används också personliga e-postadresser vid registreringen vilket gör att påminnelser och information försvinner när den person som registrerat domän-namnet slutar på bolaget eller lämnar organisationen. I 2015 års upplaga av Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet kan man bland annat läsa att 70 procent av alla som har ett eget domännamn för privata ändamål väljer en .se-adress. Man kan äga privata domäner under flera olika toppdomäner. Näst vanligast är det att äga en .com-domän (33 %) följt av .nu och .net med 7 procent vardera. Domännamn i vardagen Kapitel Skydda din domän .se starkast bland svenska privatpersoner Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domännamn i vardagen Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Förutom Internetstiftelsen och ICANN finns det många andra organisationer och föreningar som alla arbetar för utvecklingen av internet i Sverige och världen. Här är en lista med några av de viktigaste aktörerna. Internet Society, ISOC, är en ideell förening som bildades 1992, med säte i USA. ISOC arbetar både med internets teknik och påverkan på samhället. En viktig del av ISOC:s tekniska arbete handlar om att utveckla internets ”arkitektur” och tekniska standarder för nätet. Det sker bland annat genom att ISOC är organisatorisk värd för de grupper som svarar för utveckling av protokoll och standarder för internet, till exempel Internet Engineering Task Force (IETF). Den svenska avdelningen ISOC-SE har utsett två styrelseledamöter i IIS styrelse, bland annat utser föreningen IIS:s styrelseordförande. Internet Engineering Task Force, IETF, är i formell mening inte en organisation, utan snarare en process med ett antal förhållningsregler. Syftet med processen är att utarbeta standardiseringsdokument kring internet. Det mesta arbetet sker via e-postlistor, men sedan 1986 anordnas fysiska möten tre gånger per år. IIS var värd för det 75:e mötet som arrangerades i Stockholm sommaren 2009. De beslut som IETF:s arbetsgrupper fattar, liksom andra förslag till RFC:er granskas av Internet Engineering Steering Group, IESG. Internet Architecture Board, IAB, är ISOC:s rådgivande organ i tekniska frågor och har som uppdrag att se till helheten när det gäller internets utveckling. The Internet Research Task Force, IRTF, som rapporterar till IAB, har som uppgift att bedriva långsiktig grundforskning inom internetområdet. Réseaux IP Européens, RIPE, är en samarbetsorganisation (Regional Internet Registry, RIR) för internetoperatörer i Europa, övriga delar av det forna Sovjetunionen, västra delen av Asien till och med Afghanistan, samt Afrika norr om ekvatorn. RIPE syftar till att samordna arbetet så att internets europeiska del fungerar effektivt. Internetvärlden är globalt uppdelad i fem geografiska administrativa områden, så kallade RIR:ar. Motsvarigheter finns i Nordamerika, Sydamerika, Asien och Afrika. För dessa fem är den överordnade instansen ICANN. De underordnade instanserna för en RIR är Local Internet Registries (LIR) vilka är medlemmar i en RIR. RIPE och övriga tilldelas IP-adresser för sitt område via The Internet Assigned Numbers Authority, IANA, och fördelar i sin tur till lokala registryn (LIR) att fördela IP-adresser till slutanvändarna. IANA är den del av ICANN som har det tekniska ansvaret för den globala tilldelningen av IP-adresser och som hanterar drift och -administration av rotzonen för domännamnssystemet. IGF är ett forum för diskussioner kring policyfrågor vad gäller internet, som är öppet för alla intressenter med syfte att främja den internationella utvecklingen och minska klyftorna när det gäller tillgång till internet i världen. Vid IGF:s senaste årliga sammanträde, som hölls i Brasilien i november 2015, behandlades bland annat nätaspekter på frågor som säkerhetsarbete, ekonomi, mångfald och mänskliga rättigheter. Enisa, den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, inrättades 2004 och är ett expert- och kompetenscentrum för informationssäkerhetsfrågor. Det är en EU-myndighet med säte på Kreta i Grekland som har till uppdrag att öka unionens och medlemsstaternas, och därigenom även näringslivets, förmåga att förebygga, åtgärda och lösa problem som rör nät- och informationssäkerhet. Enisa ger råd till EU-kommissionen och Europaparlamentet i nät- och informationssäkerhetsfrågor. Ett annat samarbete där IIS är involverade sker inom Council of -European National Top Level Domain Registries, CENTR, där nationella toppdomäner sedan 1998 har samarbetet framför allt kring tekniska och juridiska frågor. Organisationen har europeiskt fokus, men flera nationella toppdomäner utanför Europa är också medlemmar Domänrymdens aktörer Kapitel Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Domänrymdens aktörer Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Det finns utförligare läsning om domännamn på . Där kan du även kolla om en .se-domän är ledig, finna rätt registrar, och en hel del annat. Många källor och kunniga personer har varit behjälpliga under arbetet med den här guiden. Ett särskilt varmt tack riktas till: Internetstiftelsen, ICANN, PRV, Internetworld, TechWorld, IDG, Loopia, Binero, , World Internet Institute, ISOC-SE, InterNIC Lennart Bonnevier, Internetstiftelsen Staffan Jonson Jonathan Sulo, FS Data Annika Lidne, Dramatify/Disruptive Media Claes Magnusson, Malmö Yrkeshögskola Nikke Lindqvist, SEO-expert/Carnaby Joakim Jardenberg, senior rådgivare och affärsängel Tack till Mer info och kontakt Kapitel Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Mer info och kontakt Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 EPP (Extensible Provisioning Protocol) är det protokoll som registrarer använder för att genom Internetstiftelsen administrera domännamn. Tidigare har alla registryn använt egna protokoll, men sedan 2008 sker all kommunikation mellan Internetstiftelsen och registrarerna via EPP. Några kanske kommer ihåg Internetstiftelsens mailtemplates? Det blev ohållbart att administrera i längden när antalet registryn i världen ökade avsevärt. Därför tillsatt man en arbetsgrupp inom . Protokollet skapades sedan i november år 2000 av Scott Hollenbeck på Verisign och det är xml-baserat. En standard arbetades sedan fram inom IETF, 2007 kom den första fulla standarden och sedan dess har också vi på Internetstiftelsen använt protokollet. Genom EPP kan man administrera olika objekt. I dagsläget finns det definitioner specificerade för domäner (RFC5731), kontakter (RFC5733) och hostar (RFC5732). Som namnet ”extensible” antyder går det att göra tillägg till protokollet. Exempelvis finns tillägg för (RFC5910). IETF håller fortfarande i processen för att utveckla EPP. Det finns flera registryn och registrarer som arbetar för att inte registryn gör egna tillägg. I stället ska så mycket som möjligt vara gemensamma tillägg och en gemensam standard för alla registryn världen över. Standardiserar kommunikationen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök EPP För domännamnsbranschen Teknik Öppna/stäng DNSSEC Driftinformation Driftstatus .nu Driftstatus .se EPP Registry lock Rekursiva resolvrar Tillgång till zonfiler för .se och .nu Zonemaster Domänstatistik Öppna/stäng Återförsäljare för .se Återförsäljare för .nu Tillväxtstatistik för .se Tillväxtstatistik för .nu Bli registrar Testverksamhet Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Vi har intervjuat fem domäninnehavare om hur de använder sin identitet på nätet och vad adresserna under .se betyder för dem idag och i framtiden. Du kanske finner inspiration till ditt eget domäninnehav eller får tips om hur du kan använda .se-domäner i din verksamhet och vardag. Elin Grelsson Almestad är författare, skribent och debattör. Under den egna domänen elin-almestad.se samlar hon sina blogginlägg och artiklar som hon skrivit i olika sammanhang. Hon har sedan länge publicerat inlägg och texter på nätet, men inte alltid under eget namn. Här berättar hon om hur hon ser på valet att registrera ett eget domännamn. – Det var ett led i professionaliseringen av mitt skrivande. Mitt eget namn som domännamn gav ett proffsigt, seriöst intryck och gör det dessutom mycket lättare att hitta och hänvisa till mina texter. – Ja, det var en utveckling. Från början hade jag ett bloggkonto där jag bloggade anonymt och då var det viktigt att mitt namn och jag inte skulle synas. Däremot ville jag gärna ha ett namn som gav en hint om vad det handlade om. Sedan utvecklades det fram till att jag började arbeta mer och mer som skribent och ville marknadsföra mig själv som sådan. Då kändes mitt eget namn som det enda rätta. – Nej, det kändes alltid mest naturligt med .se. En välkänd topp-domän, som dessutom ger folk en känsla av igenkännelse och är lätt att gissa sig till om man inte minns hela domännamnet. – Den har varit helt avgörande för att marknadsföra mig själv. Jag samlar de flesta av mina publicerade texter på bloggen och det är därför ett enkelt sätt att visa för kunder vad jag har gjort och hur jag skriver. Många av mina föreläsningsjobb har jag fått genom Google-sökningar som lett till min hemsida, där jag skriver om de föreläsningar jag erbjuder. – Nej, det tror jag inte. Det kommer finnas de som nöjer sig med sociala medier och som inte har intresse av något annat. – Jag kommer nog att behålla det, även om innehållet kommer att förändras mycket. Det är en enkel adress som är lätt att fylla med det innehåll som passar för det jag arbetar med för tillfället. Det skulle väl möjligen vara om jag bytte efternamn som jag skulle behöva byta domännamn. Abby Preist är en reklambyrå i Stockholm med 20 medarbetare. För den breda allmänheten är företaget sannolikt mest känt för det arbete som resulterat i Boxer-Robert, den fiktive karaktär som på sitt norrländska vis presenterar och saluför utbudet från digital-tv, bredband- och telefonileverantören Boxer. Byrån har en försvarlig mängd utländska företag i kundlistan. Andreas Morne är vd på Abby Preist. – Det är mycket viktigt. Nätet är vårt viktigaste marknadsförings- och informationskanal. Våra kunder ser definitivt sin adress som en viktig del och budskapsbärare av varumärket. Vi försöker hjälpa våra kunder genom att gå igenom för- och nackdelar med olika adresser. Det styrs naturligtvis av vad som finns tillgängligt, men i grund och botten är en .se-adress det man strävar efter att få. – Ett bra domännamn är lätt att komma ihåg, det ska fastna i huvudet. – Ja, det brukar vara förstahandsvalet om det gäller kampanjer för den svenska marknaden. Om vi har internationella kampanjer använder vi vanligtvis .com, om det finns ledigt. – Det är viktigt ur, framförallt, ett seriositets- och trygghetsperspektiv eftersom det säger något om oss som företag och var vår hemvist är. Och den aspekten kommer bli ännu viktigare framöver i en allt mer fragmenterad digital värld. – Jag tror att domänerna kommer stå starka som identiteter även framöver. Och de står som en trygg och fast kontrast till den mer rörliga och föränderliga, sökordsorienterade värld som hela tiden ökar i omfattning. Jag ser dock ingen motsättning mellan domännamnens styrka och sökordens ökade omfattning. De fyller olika syften. – Ja, jag och en kompis har storslagna idéer och världens bästa adress reggad och klar. Och vi har en tanke om vad den ska användas till, men det avslöjar jag inte här och nu (skratt). Sedan många år jobbar Christine Winberg inom flygbranschen och driver vid sidan om sitt arbete en nätbutik. Hon köper in, marknadsför och säljer premiumsjalar från Indien. – Jag har i ett antal år drivit verksamheten Christines Sjalar där jag säljer pashminasjalar, eller kashmirsjalar som de ofta kallas, av finaste kvalitet. Från början var det en ren hobbyverksamhet tillsammans med en väninna, men sedan har det vuxit succesivt. Jag handplockar de sjalar jag vill ha och direktimporterar från Indien. Från början bestod verksamheten av att jag arrangerade homepartys fyra–fem gånger per år i ett konstgalleri som jag fick låna av en kompis, och då nådde jag kunderna genom mejlinbjudningar, jag har ett register på cirka 1400 adresser. Jag har en rätt trogen skara kunder som återkommer. – Det var för ett par år sedan, det kändes som ett naturligt nästa steg att starta en webshop. Men i och med att jag fortfarande arbetar heltid så har jag inte kunnat lägga så mycket tid på utvecklingen som jag önskat. I dag fungerar den mer som ett showroom än en regelrätt butik, många tittar på sjalarna i butiken och handlar sedan när jag har mina homepartyn. – Jag är faktiskt inte helt nöjd med namnet, det är viktigt med branding i dag och Christines Sjalar är väl inte världens hippaste namn. Men nu har jag i alla fall arbetat in namnet ganska bra, och jag gillar att det speglar att det är en väldigt personlig verksamhet, jag köper inte in sjalar på samma sätt som stora butiker, ibland handplockar jag bara en av varje, så namnet speglar mitt koncept. – Det kändes naturligt eftersom jag är helt fokuserad på Sverige ännu, jag har inte satt mig in i hur det fungerar med utlandsförsäljning och har därför inte sett något behov av att skaffa en .com-adress också. – Först och främst hoppas jag kunna få upp omsättningen så att det blir mer av en riktig nätbutik och inte ett showroom, det är ju så skönt att bara packa ner en beställning och posta den på Konsum på väg till jobbet, men som sagt, jag har hittills inte haft den tiden. Men nästa år ska jag eventuellt gå ner på deltid, och då ska jag satsa mer på min webshop, lyfta fram butiken bättre och börja fungera mer som en stylist. – Jag är ingen teknikmänniska och föredrar enkla lösningar, så jag har använt en av de tjänster som finns på nätet för att skapa en butik från grunden. Jag kan enkelt gå in och ändra texter och bilder, lägga till nya produkter och så, men blir det för komplicerat måste jag ta hjälp av någon. – Som jag har förstått det är det meningslöst att i dag hålla på och betala för sådant, man måste förtjäna sin plats i rankingen på ärligt sätt. Men jag är ofta inne och uppdaterar på min sajt och ändrar i utbudet, och jag märker att det ger resultat, jag klättrar i sökresultaten. Lisa Bjärbo är författare inom barn- och ungdomsgenren och har de senaste åren även gett ut ett par vegetariska kokböcker. I svenska bloggkretsar var hon dock länge mest känd som ”Onekligen”, och inte som Lisa Bjärbo. – Jag hade läst bloggar ett tag och var så himla avundsjuk på alla som hade en. Jag tyckte det verkade så sjukt roligt. Jag tänkte inte så mycket på webbadressen – jag registrerade mig på Blogspot för att alla mina favoritbloggar låg där och jag ville vara som dem. Det var ingen av dem som hade en egen domän då. Namnet ”onekligen” däremot, tänkte jag mycket på. Det var mitt favoritord och jag hade bestämt sedan länge att mitt företag, om jag någonsin startade ett, skulle heta ”onekligen”. Nu blev det inget företag, men namnet har hängt med sedan dess, jag heter ”onekligen” i alla sociala medier jag hänger på. – Jo, tanken har flugit genom huvudet ibland, det skulle ge ett proffsigare intryck och bloggen har med åren blivit mitt ansikte utåt som författare. Det som från början bara var en plats där jag skrev om min vardag för en liten skara kompisar har vuxit och även blivit en viktig marknadsföringskanal för mig i mitt jobb. Men samtidigt är jag kluven. Jag gillar att bloggen känns som en hobby, att den inte behöver andas ”jobb” utan är en plats där jag gillar att skriva och har kul utan prestationsångest. – Det är bara en ogenomtänkt, klantig kvarleva från när min blogg var pytteliten, och ordet bara var ett ord vi båda gillade. Eftersom jag inte startade något företag som hette Onekligen så gjorde han det. Jag minns inte exakt, men jag tror han satt och försökte komma på ett bra företagsnamn, och jag sa ”ta onekligen, det är det bästa ordet”, och så gjorde han det. Vi har sagt i flera år att jag ska ta över domänen, men det har inte blivit av ännu. – Bloggen är fortfarande viktig för mig personligen – den är en ventil där jag skriver utan att ha prestationsångest, till skillnad från till exempel när jag skriver böcker. Men som mitt ansikte utåt har den absolut tappat i vikt på bekostnad av framförallt Instagram. Jag upplever det som att färre människor läser och kommenterar bloggar nuförtiden, och att jag har lättare att nå ut via Instagram. Men jag tänker att de kompletterar varandra. På bloggen skriver jag längre, resonerande texter, på Instagram postar jag bilder och glimtar från livet. Bloggen och nätet är fortfarande min bas, det är dit jag hänvisar när det verkligen gäller. – Jag vet inte! Det måste jag ju göra så klart. Jag tror det beror på att övergången varit så smygande. Det är först på sista tiden som jag på allvar börjat kalla mig för författare och ser det som mitt yrke. Jag har inte kommit till punkten ”registrera domän” ännu. – Med ”Mera vego” var jag mer medveten och strategisk från början. När jag startade en blogg för tio år sedan visste jag inte hur man registrerade en domän ens. Det vet jag nu. När vi bestämde titel på kokboken för några år sedan registrerade vi domänen mest för att den kanske skulle kunna vara bra att ha. Och när vi för någon månad sedan kom på att vi ville börja göra små videosnuttar om vegomat kändes det som om det var dags. Filmerna behövde ett hem, och vi hade en del överblivet material som vi tyckte kunde passa på en sajt. Om bloggen och mitt nätnamn ”Onekligen” varit en process som mest bara blivit, har processen med ”Mera vego” varit mer av en strategi. Vi valde till exempel titel på boken för att den skulle passa som hashtag och kunna bli en del av en slags livsstil som folk ville delta i. Kristin Horn Sellström och Erik Sellström bor med sina två döttrar strax utanför Växjö. Båda äger och hanterar flera egna domännamn, både för privatlivet och i jobbet. Erik arbetar på en reklambyrå och Kristin är fotograf. I takt med att deras karriärer och liv tillsammans utvecklats har de registrerat olika domännamn för olika behov. – Jag har inte tänkt alls. Mina domäner har köpts in när behov uppstått och det har varit hastiga beslut. Jag har inte så stor koll på vilka jag har faktiskt. Den jag använder mest är kristinhorn.se, och jag borde kanske registrera kristinhornsellstrom.se, men det känns för långt och krångligt för att användas. Jag har ett eget till min foto-studio också, gitochrut.se, jag ville ha något som var frikopplat från mitt namn, säger Kristin Horn Sellström. – Jag var först att hugga domännamn. Mitt första var -eriksellstrom-.com och huserade en personlig hemsida med dagbok, bilder och så vidare. Det var väl runt år 2000. När jag började blogga några år senare var det på blogspot utan domän. Ju mer läsare jag fick och ju mer mitt sociala nätverk växte kände jag att det var viktigare med en domän. Så i det fallet var det ett strategiskt/taktiskt val att skaffa eriksellstrom.se, säger Erik Sellström. – En del domäner vi har är resultat av spännande, ogenomförda och vilande affärs-idéer. Domänen sellstrom.se var länge upptagen och det retade mig när jag jobbade med mitt personliga varumärke. Därför höll jag koll på tillgängligheten och när den till slut blev ledig högg vi den. Oklart vad den ska användas till. Just nu tjänstgör den som en liten, och ouppdaterad, länksamlingsplats till familjens olika platser på webben. Kanske kan man kalla vår domänflora för organiskt framvuxen med taktiskt valda plantor, fortsätter han. – Jag ser de personliga domännamnen som en plats där jag manifest-erar valda delar av mig själv. En plats som dels är identitetsbärande och dels en publicistisk plattform som jag kan använda i mitt socialiserande med andra på webben. Sellstrom.se är mer en möjlighet att samla familjens olika projekt och flöden. Jag har tjatat på farsan att han borde blogga och börjar han med det så hör bloggen hemma på sellstrom.se via länk eller feed. En samlingsplats liksom. Mer genomtänkt är det inte i nuläget, säger Erik. – Eriks tankar kring detta stämmer bra med de jag själv har. Sellstrom.se ska vara samlingssida, men det är lätt att glömma den inser jag nu när jag kollar vad som ligger där. Det skulle vara fint att fylla på den allt eftersom, när kidsen börjar blogga och lägga upp bilder, ha ha. Jag ska helt klart ta tag i detta. Det känns smart att ha en samlingsida, en sellstromportal! Men det hade inte funkat med en gemensam sida för riktigt innehåll, blogg och sådant, säger Kristin. – Vi har 14 domännamn på listan. En del är registrerade åt vänner som har noll koll på webb. Jag har två registrerade för karriär och en tillsammans som är privat men som inte används just nu, säger Erik. – Jag har fyra registrerade för olika delar av min business, varav två som är för samma ställe med olika stavning, inklusive kristinhorn.se. Och sen har jag två till som jag inte använder, men som jag vill ha kvar, säger Kristin. Vi har inte registrerat åt barnen. Det är klart, varför skulle man inte göra det egentligen? Det vore rätt naturligt om vi tittar på vad vi gör för ungarna långsiktigt i övrigt. Likaväl som man sparar till körkort eller liknande vore det smart att hålla åtminstone personnamnet åt barnen. Har inte tänkt så mycket på detta innan. Om det behövs vet jag inte eftersom en identitet inte nödvändigtvis behöver bo i en domänadress om tio år, säger Erik och blir lite fundersam. – Jag kollar med detsamma, klart de måste ha sina namn om de finns kvar! Visst, det är inte säkert att det kommer behövas, men det kan vara värt att ha dem ifall det blir så, säger Kristin. – Ur ett personbaserat perspektiv misstänker jag att det kommer vara absolut vanligast att bo digitalt i olika sociala tjänster. Ungefär som Facebook idag. Möjligen kommer det gå att koppla domäner direkt till en onlineidentitet samtidigt som det kanske är överflödigt. Domännamn är ändå en ändlig resurs. – Jag kommer nog att hålla i de flesta, mest för att de är en ändlig resurs och det bara kan finnas en av varje. Jag sitter inte på några riktiga höjdare precis, men man vet ju aldrig hur stor roll de kommer spela framöver. Tänk om domännamn blir ännu viktig-are framöver, hemska tanke, säger Kristin. – De personliga domännamnen kommer jag att hålla hårt i eftersom de är direktkopplade till mig. Detta förutsatt att domännamn inte blir en obsolet funktion. Då kanske jag behåller dom ändå av nostalgiskäl, säger Erik. – Det förutsätter väl att alla kan ha ett domännamn som känns bra eftersom man kan välja domännamn. Jag tror mer att det kommer tjänster som ger oss den möjligheten på webben, en digital ident-itet alltså. Spänningen med domännamn är att skapa något unikt men ingen vill ju vara eriksellström129.se. Och det är svårt att vara -gogogaga.com för då måste du etablera den benämningen i en massa sammanhang. Att däremot lansera och marknadsföra tjänsten, produkten eller varumärket gogogaga.com kan vara en annan femma, säger Erik. – Jag tror såklart att alla på ett eller annat sätt, mer eller mindre, kommer leva sitt liv med internet integrerat. Det kommer bli otydligare gränser och online/offline kommer bli mossiga och inaktuella begrepp. För en värld och ett liv där internet är integrerat på de flesta nivåer, blir domännamn ett väldigt trubbigt verktyg för att hitta och identifiera sig själv och andra eller annat med. Jag gissar att det kommer fungera smartare än så, med sök, identitet och varumärke. – Jag kan faktiskt inte minnas ett enda tillfälle där någon har kommenterat våra domännamn. Inte annat än typ ”Såg att du hade en egen blogg nu”, säger Erik Varför valde du att registrera ditt eget namn som domännamn? Du kallade ju din blogg för olika saker innan den numera bär ditt eget namn. Hur gick den utvecklingsresan till? Övervägde du att registrera ditt namn under en annan toppdomän än .se från början? Vilken betydelse har din domän och din blogg för ditt jobb och din karriär? Tror du att alla kommer ha personliga domännamn i framtiden? Tror du att du kommer att behålla ditt domännamn livet ut? Reklammannen Andreas Morne Hur viktigt är det att ha en bra adress på nätet? Vad är ett bra domännamn? Brukar ni använda .se-adresser till kampanjsajter för kunder? Hur ser du på domännamnets framtid som bärare av varumärken? Kommer sökorden ta över mer och mer, eller kommer domänerna behålla sin bärkraft? Har du själv registrerat något domännamn privat? Christines Sjalar Hur startade du din verksamhet? Hur gick det till när du startade upp sajten christinessjalar.se och började med nätförsäljning? Hur resonerade du kring företagsnamnet? Hur gick tankarna kring att det blev en .se-adress på butiken? Hur hoppas du kunna utveckla verksamheten? Hur pass hemtam är du när det gäller att registrera domäner och att skapa en nätbutik? Har du jobbat något med sökmotoroptimering för att få upp din butik i sökresultaten hos Google? Bloggar om vardagen Din blogg ”Onekligen” firar tio år i år. Kan du berätta hur du tänkte när du startade den, och hur du resonerade kring domännamnet? Adressen till din blogg är än i dag onekligen.blogspot.se. Har du någon gång funderat på att lägga den direkt på .se-domänen? Skriver man in adressen onekligen.se i dag slussas man vidare till din sambos företag. Hur kommer det sig? Hur viktig är bloggen och därmed webben som plattform för dig i dag? Som författare är du känd för ditt riktiga namn, men du har inte registrerat lisabjarbo.se, inte ens för att slussa vidare till din blogg. Hur kommer det sig? Du har däremot startat sajten meravego.se där du marknadsför dina och Sara Asks vegetariska kokböcker. Hur gick det resonemanget? Familjen Sellström Hur tänker ni kring era olika domännamn? Finns det en strategi eller har registreringen och användningen uppstått mer slumpmässigt? Vilka fördelar har ni sett med att ha egna domännamn både personligen och till exempel Sellstrom.se? Hur många domännamn har ni registrerat och hur många -använder ni? Har ni registrerat några domännamn till era barn? Hur tror ni att era barn kommer att hantera och använda domännamn i framtiden? Tror ni att ni kommer behålla era domännamn livet ut eller -kommer det växla över tiden? Kommer alla att ha domännamn i framtiden, nästan som personnummer? Har ni mött några reaktioner från omgivningen när det gäller era olika domännamn och sajter, någon som ställt sig undrande till varför ni har dem? Svenskarnas domänvanor Kapitel Debattören och journalisten Elin Grelsson Almestad Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Svenskarnas domänvanor Föregående kapitel Nästa kapitel Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. Vi mejlar, bokar hotell, tänder lampor och skickar kattklipp. De allra flesta svenskar använder internet dagligen och räknar kallt med att det ska fungera sömlöst och säkert. Det få vet är att vi har bland andra Anne-Marie Eklund Löwinder att tacka för det. Två gånger varje år reser hon till ett stort datacenter utanför Washington, D.C. i USA, för att delta i det som kallas För det är här, i den lilla staden Culpeper, som internets bäst bevarade hemlighet finns. – Domännamnssystemet, DNS, är ett slags nätets telefonkatalog. Tack vare det kan vi använda domännamn, som internetstiftelsen.se, istället för att behöva komma ihåg rena IP-adresser när vi ska besöka webbsidor eller skicka e-post, säger Anne-Marie Eklund Löwinder. För att säkerställa att domännamn inte pekar på fel IP-adress finns ett säkerhetssystem, DNSSEC, som skyddas av krypteringsnycklar. Systemet finns till för att försvåra manipulation av den information som trafikerar DNS. Nyckelceremonins syfte är att förnya krypteringsnycklarna som skyddar DNSSEC. Att vara nyckelbärare, eller kryptoofficer som är den rätta benämningen, innebär att man tillhör en ytterst exklusiv skara. Handplockade från olika platser världen över har fjorton personer fått i uppdrag att vakta varsin nyckel. Anne-Marie är den enda kvinnan. Att skydda internets bäst bevarade hemlighet kräver oerhört hög säkerhet. Datacentret i Culpeper skyddas av både stängsel och beväpnade vakter. Väl inne i anläggningen eskorteras nyckelbärarna genom olika zoner. Det finns säkerhetsdörrar som kräver både kodlösenord och ögonscanning. Och slutligen, en stålbur där två stora kassaskåp står fastbultade i golvet. I skåpen finns en kryptomaskin för att generera säkerhetsnycklar, en bärbar dator och sju mindre låsta boxar. Anne-Maries nyckel går till en av boxarna. Här finns hennes smartcard, som används i kryptomaskinen för att skapa de nya digitala nycklarna som behövs för att internet ska fortsätta att fungera säkert. Den nyfikne kan i realtid följa ceremonin via en webbsändning. Totalt hålls fyra nyckelceremonier per år. Samtliga sker i USA, två på östkusten och två på västkusten. Precis som övriga nyckelbärare deltar Anne-Marie vid två av de årliga ceremonierna. Minst tre nyckelbärare behöver närvara för att nya säkerhetsnycklar ska kunna genereras. Som en sista säkerhetsåtgärd finns det ytterligare sju personer som är reserver, ifall det av någon anledning inte skulle gå att samla tillräckligt många ordinarie nyckelbärare för att genomföra en ceremoni. Anne-Marie Eklund Löwinder är en av Sveriges främsta experter inom IT-säkerhet. Men att det blev just internet och teknik var egentligen lite av en slump. Som sextonåring hade hon tagit studenten och var i behov av ett jobb. Hennes pappa hade kontakter på Stockholms tingsrätt, eftersom han brukade köra taxikunder dit. Tingsrätten behövde maskinskrivare, och Anne-Marie som visade sig vara en riktig fena på att skriva fick jobb på bouppteckningsavdelningen. Efter några år bytte hon till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) där hon jobbade som utredningssekreterare. På UKÄ fanns en stor ordbehandlingsmaskin, som kunde spara text på en floppydisk. Den fängslade Anne-Marie, som nu hade börjat intressera sig för teknik. När det blev dags att studera vidare föll valet på den systemvetenskapliga linjen, delvis eftersom betygen inte räckte till andra utbildningar. Våga säga ja. Det värsta som kan hända är att det blir fel, och då har man lärt sig något. – Jag antogs som en ”25-5:a”, en särskild intagningskvot för de som var äldre än 25 år och hade mer än fem års arbetslivserfarenhet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder. Karriären gick från Stockholms universitet som forskningsassistent, till Statskontoret där hon var avdelningschef, vidare till regeringens IT-kommission som senior projektledare, innan hon till slut hamnade på Internetstiftelsen. Här drev hon bland annat arbetet med att säkra toppdomänen se med DNSSEC. Sverige var först i världen med att säkra sin toppdomän. För sitt enastående arbete med internetsäkerhet valdes hon 2013 in i Internet Hall of Fame, som första och hittills enda svensk. Hon har också figurerat på baksidan av mjölkpaketet. – Man får oftast bara en chans, därför tycker jag att det är så viktigt att våga säga ja. Det värsta som kan hända är att det blir fel, och då har man lärt sig något, säger Anne-Marie Eklund Löwinder En av internets nycklar finns i Sverige Relaterat Anne-Marie Eklund Löwinder DNSSEC Nyckeln till internet Rigorös säkerhet Slumpen förde henne rätt Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök En av internets nycklar finns i Sverige Skribent Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 nyckelceremonin. I oktober genomförs den nationella kampanjen ”Tänk säkert” av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Polisen. Tillsammans med samarbetspartners belyser man digital kompetens och informationssäkerhet på nätet. Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att många föräldrar saknar kunskap om barnens digitala liv, som föräldrar till högstadiebarn där bara en tredjedel är väl insatta. Och bara strax över hälften av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn känner till de flesta som deras barn kommunicerar med på nätet. Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda. Med stöd från EU utvecklas tjänsten Egil (Elever och grupper i läromedel), som ska hjälpa skolor att hantera kontobehörigheter på ett säkert sätt som värnar elevernas personliga integritet , skribent för Internetstiftelsen Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Olle Hallberg Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Anne-Marie Eklund Löwinder Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Anne-Marie Eklund Löwinder är säkerhetschef på Internetstiftelsen. Hon är rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. 2018 mottog Anne-Marie Svenskt Näringslivs Säkerhetsstipendium samt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj som tilldelas personer för unika och betydelsefulla insatser inom något av akademins områden. Anne-Marie valdes som första svensk in i 2013, där hon hamnade i sällskap med internetpionjärer som Vint Cerf och Steve Crocker. Hon blev Årets säkerhetsprofil 2012 med motiveringen att hon är den kompletta säkerhetspersonen med bred och djup kunskap kring IT-säkerhetsfrågorna. Anne-Marie är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Avdelning XII, Informationsteknik. Hon sitter även som ledamot i styrelsen för IRI ( ) vid Stockholms universitet och som ledamot i . Anne-Marie är en av de och i rollen som Crypto Officer deltar i nyckelgenereringen för DNSSEC i rotzonen för internet, därtill utsedd av den internationella organisationen ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers). Hon är också en av medlemmarna i The Registry Services Technical Evaluation Panel (RSTEP), en teknisk grupp vars främsta ansvar är att utvärdera ansökningar från helt nya generiska toppdomäner (gTLD:er). Hon är en ofta tillfrågad expert i både media och offentliga utredningar om frågor som rör internet och säkerhet. Hon besvarar även flitigt remisser inom samma område. Bland tidigare arbetsgivare finns Statskontoret och IT-kommissionen. Anne-Marie Eklund Löwinder har systemvetenskaplig utbildning från Stockholms universitet. Anne-Marie Eklund Löwinder Relaterat En av internets nycklar finns i Sverige Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Anne-Marie Eklund Löwinder Om oss Vi är Internetstiftelsen Press Öppna/stäng Pressbilder Pressmeddelanden Mer om oss Öppna/stäng Organisation Vårt hållbarhetsarbete Vårt kvalitetsarbete Remisser Kontakt Dela Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Subscribe Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: KSK Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013 Till startsida Domäner Kunskap Mötesplatser Om oss English Lyssna Lyssna på sidans text med ReadSpeaker Sök ledig domän Meny Sök domän Sök domän Sök Etikett: Key rollover Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Stäng Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av Prenumerera Certifierade enligt ISO/IEC 27001:2013