Göm menyn

3: Öva på pseudokod och strukturdiagram

Syftet med laborationen

Syftet med labben är att du ska få bekanta dig med algoritmer och hur dessa konstrueras. Du ska få lära dig att använda pseudokod och strukturdiagram (ibland också kallat flödesdiagram) för att beskriva algoritmers beteende.

Efter laborationen förväntas du kunna:

  • beskriva en algoritm och/eller ett programflöde med pseudokod
  • rita strukturdiagram för enklare algoritmer och programflöden

Relaterade avsnitt i kursboken: kapitel 5.

Ytterligare länkar för den som vill:

Uppgift 1: Arbeta i kursbok - pseudokod och strukturdiagram

Inom matematik och databehandling använder man sig ofta av algoritmer för att lösa olika typer av väldefinierade problem. En algoritm är en process som består av ett ändligt steg och som löser ett specifikt problem. Ett exempel på en vanlig typ av algoritm är en sorteringsalgoritm, vars uppgift är att sortera data. Det skulle exempelvis kunna vara en samling personnamn som ska sorteras i bokstavsordning.

När man ska skapa en ny algoritm kan det vara svårt att direkt formulera den i källkod. Att hitta på nya program/algoritmer är en kreativ problemlösningsprocess, ungefär som ekvationslösning. I denna laboration ska du lära dig två grundläggande verktyg som är till hjälp tidigt i problemlösningsprocessen: pseudokod och strukturdiagram. Genom att använda dessa verktyg får du redskap att hantera den komplexitet som finns i större algoritmer. Pseudokod fungerar ungefär som vanlig programmering, i den mening att man skriver instruktioner över vad som ska göras rad för rad. Betrakta följande enkla pseudokodsexempel för summering av två tal (se sidan 58 i kursboken):

  Läs in två tal
  Beräkna summan av talen
  Skriv ut summan

Det finns inga väldefinierade regler för hur pseudokod ska se ut, huvudsaken är att man är konsekvent och inte gör det mer invecklat än nödvändigt. Pseudokoden ska hjälpa, inte stjälpa, ju enklare och lättläst den är ju enklare blir det att sätta sig in i den.

Ett alternativ till pseudokod är att använda strukturdiagram, som även ibland kallas flödesdiagram från engelskans flowchart. I flödesdiagram använder man sig av symboler och pilar för att beskriva ett flöde. Strukturdiagram är ofta väldigt praktiska för att beskriva vad som händer och kan ibland vara enklare att följa än pseudokod, eftersom det blir mindre textmassa att följa och ett mer naturligt flöde. På sidan 58 i kursboken finns ett exempel på hur ett strukturdiagram kan se ut för samma exempel som ovan (summering av två tal).

Läs igenom kapitel 5 i kursboken och gör följande:

Repetition 5.1-5.3

Övningar 5.1-5.4

Uppgifter 5.1-5.4

På datorerna finns programmet Microsoft Visio installerat som fungerar väldigt bra för att rita just strukturdiagram (vilket behövs i en del av uppgifterna). Dock är detta programmet ganska avancerat och ingenting du behöver använda om du inte vill. Du når Visio via Start->All Programs->Microsoft Office->Microsoft Office Vision 2003 om du vill använda det. Det går dock lika bra att rita direkt på papper och redovisa, så välj det som du tycker känns bäst.

Givet att du nu lärt dig skriva pseudokod och flödesdiagram för att formulera algoritmer. Nästa steg är att därefter omformulera lösningarna i källkod i Java. Denna process kallas stegvis förfining. Det kallas stegvis för att man kan gradvis göra om sin omformella beskrivning till källkod. Detta görs då genom att byta ut de informella pseudokodskommandona mot Javakod. När du har svårt att direkt skriva Java-kod i kommande laborationer - använd pseudokod/flödesdiagram först för att lösa problemet principiellt.

Redovisning

Redovisa samtliga övingar och uppgifter muntligt för laborationsassistenten.


Sidansvarig: Johan Jernlås
Senast uppdaterad: 2011-01-21