Göm meny

Temarapport 3

I den sista temarapporten ska göra egna kopplingar mellan det vi behandlat i kursen beträffande diskret matematik (mängder, tuper, grafer, relationer) och olika aspekter av experimentdesign som ni gått igenom i kursen 729G03 - Forskningsmetodik och statistik.

Uppgiften

När man ska bearbeta information i ett program krävs någon form av representation av den informationen. Som vi har sett under kursen kan information vara strukturerad, ostrukturerad, innehålla enskilda värden, eller ett flertal värden. Mängder och tupler kan vara nästlade och på detta sätt kan vi t.ex. representera en graf: $G = (V, E)$.

Din uppgift är att ta upp tre olika typer av information relevant för en experimentell studie och beskriva hur dessa tre typer skulle kunna beskrivas med diskret matematik. Tänk på att även om man har ett kontinuerligt värde (reelt tal), så kan det lagras i en diskret struktur även om inte värdet i sig är diskret.

Nedan följer förslag på olika typer av information. Kravet på den informationstyp ni beskriver är att den inte är av den typ som enbart beskrivs med ett värde, utan antingen är information som representeras av en mängd eller tupel. Minst en av era informationstyper ska beskrivas med en nästlad struktur (t.ex. en mängd i en mängd, tupel i en mängd etc).

Utgå ifrån något exempel som ni tagit upp under kursen (t.ex. något som beskrivits i kurslitteraturen eller någon artikel ni läst under 729G03), dvs hitta inte på en egen experimentdesign.

Förslag på information relaterad till experimentella studier

  • information om försökspersoner (identitet, längd, höjd etc som är relevant för det specifika experimentet.
  • Den indelning i olika grupper som gjorts av försökspersonerna.
  • Upplägg och koppling mellan betingelser som ska undersökas och olika grupper/individer i ett experiment. Finns det någon struktur till vilka betingelser som appliceras på olika grupper?
  • Hur ser datat som samlats in ut? Finns det någon struktur för detta? (jmf med temauppgiften t.ex.)
  • Försöks/testomgångar: Hur såg strukturen ut om alla test inte gjordes på exakt samma tidpunkt (ganska ovanligt)? Om olika personer genomförde testet flera gånger eller i olika omgångar, hur skulle detta kunna beskrivas i en diskret modell?

Rapportdisposition och innehåll

Använd den vanliga dispositionen enligt nedan.

  • Använd introduktionsdelen för att introducera vad en diskret modell/representation är, samt i vilka sammanhang det blir relevant med en diskret modell.
  • Använd bakgrundsdelen för att ta upp detaljer om dina informationstyper. Beskriv noggrant vilka egenskaper och variation som kan finnas i just det du valt. Beskriv också det eller de exempel du kommer använda dig av.
  • Använd frågeställningsdelen för att beskriva vilka informationsaspekter från vilka exempel som du ska beskriva.
  • Istället för rubriken “Diskussion” använder du rubriken “Beskrivning av diskret modell” och använder det avsnittet för att beskriva hur en beskrivning av informationen kan se ut om man modellerar den med diskret matematik.
  • I Avslutningsdelen beskriver du eventuella brister med modellen, saker som kunde ha gjorts annorlunda, eller aspekter av modelleringen som du är osäker på.

Kort exempel på rapport

  • Kort exempel på temarapport 3 (vissa delar ofullständiga: webb, PDF)

Exemplet innehåller fler informationstyper än som behövs, men dessa är med för att visa möjligheter. Eftersom tre olika informationstyper behövds hade det t.ex. räckt med beskrivningar av $P$, $D$ och $fp_i$ som är nästlad i $P$. Ni kan använda samma studie som används i exempelrapporten, men ni får inte göra på samma sätt. Välj andra informationstyper eller strukturera samma som i exemplet på ett annat sätt – det finns flera alternativa möjligheter.

Rapportmall

Ni kan använda rapportmallen för tema 1-2 men byta ut rubrikerna.


Sidansvarig: Jody Foo
Senast uppdaterad: 2017-10-27