Göm meny

Temarapport 3

I den sista temarapporten ska göra egna kopplingar mellan det vi behandlat i kursen beträffande diskret matematik (mängder, tuper, grafer, relationer) och olika aspekter av experimentdesign som ni gått igenom i kursen 729G03 - Forskningsmetodik och statistik.

Uppgiften

När man ska bearbeta information i ett program krävs någon form av representation av den informationen. Som vi har sett under kursen kan information vara strukturerad, ostrukturerad, innehålla enskilda värden, eller ett flertal värden. Mängder och tupler kan vara nästlade och på detta sätt kan vi t.ex. representera en graf: $G = (V, E)$.

Din uppgift är att ta upp tre olika typer av information relevant för en experimentell studie och beskriva hur dessa tre typer skulle kunna beskrivas med diskret matematik. Tänk på att även om man har ett kontinuerligt värde (reelt tal), så kan det lagras i en diskret struktur även om inte värdet i sig är diskret.

Nedan följer förslag på olika typer av information. Kravet på den informationstyp ni beskriver är att den inte är av den typ som enbart beskrivs med ett värde, utan antingen är information som representeras av en mängd eller tupel. Minst en av era informationstyper ska beskrivas med en nästlad struktur (t.ex. en mängd i en mängd, tupel i en mängd etc).

Utgå ifrån något exempel som ni tagit upp under kursen (t.ex. något som beskrivits i kurslitteraturen eller någon artikel ni läst under 729G03), dvs hitta inte på en egen experimentdesign.

Förslag på information relaterad till experimentella studier

  • information om försökspersoner (identitet, längd, höjd etc som är relevant för det specifika experimentet.
  • Den indelning i olika grupper som gjorts av försökspersonerna.
  • Upplägg och koppling mellan betingelser som ska undersökas och olika grupper/individer i ett experiment. Finns det någon struktur till vilka betingelser som appliceras på olika grupper?
  • Hur ser datat som samlats in ut? Finns det någon struktur för detta? (jmf med temauppgiften t.ex.)
  • Försöks/testomgångar: Hur såg strukturen ut om alla test inte gjordes på exakt samma tidpunkt (ganska ovanligt)? Om olika personer genomförde testet flera gånger eller i olika omgångar, hur skulle detta kunna beskrivas i en diskret modell?

Rapportdisposition och innehåll

Använd den vanliga dispositionen enligt nedan.

  • Använd introduktionsdelen för att introducera vad en diskret modell/representation är, samt i vilka sammanhang det blir relevant med en diskret modell.
  • Använd bakgrundsdelen för att ta upp detaljer om dina informationstyper. Beskriv noggrant vilka egenskaper och variation som kan finnas i just det du valt. Beskriv också det eller de exempel du kommer använda dig av.
  • Använd frågeställningsdelen för att beskriva vilka informationsaspekter från vilka exempel som du ska beskriva.
  • Istället för rubriken “Diskussion” använder du rubriken “Beskrivning av diskret modell” och använder det avsnittet för att beskriva hur en beskrivning av informationen kan se ut om man modellerar den med diskret matematik.
  • I Avslutningsdelen beskriver du eventuella brister med modellen, saker som kunde ha gjorts annorlunda, eller aspekter av modelleringen som du är osäker på.

Kort exempel på rapport

  • Kort exempel på temarapport 3 (vissa delar ofullständiga: webb, PDF)

Exemplet innehåller fler informationstyper än som behövs, men dessa är med för att visa möjligheter. Eftersom tre olika informationstyper behövds hade det t.ex. räckt med beskrivningar av $P$, $D$ och $fp_i$ som är nästlad i $P$. Ni kan använda samma studie som används i exempelrapporten, men ni får inte göra på samma sätt. Välj andra informationstyper eller strukturera samma som i exemplet på ett annat sätt – det finns flera alternativa möjligheter.

Instruktioner för temarapporten

Riktlinjer för temarapporter

Nedan följer allmänna instruktioner för alla temarapporter på kursen.

  • Längd: maxlängden är 1000 ord exklusive referenslista (kortare går bra så länge som innehållet inte blir lidande)
  • Referenshantering: Tillämpa referenshantering enligt APA-modellen (andra referenssystem går också bra om du använder det konsekvent!)
  • Terminologi:
    • Använd terminologi på rätt sätt. Dvs använd inte termen A när du menar begreppet B (termer står för begrepp)
    • Använd terminologi om det finns. Dvs om du avhandlar begreppet C och det har termen D, använd den termen.

Rapportdisposition

Rapporten delas upp i fyra huvudrubriker: ett för varje begreppsgrupp, samt en reflektion kring arbetet.

I reflektionsavsnittet ska du i löpande text reflektera kring ditt arbete med i begreppen. Beskriv först vad du kände och tyckte om arbetet.

  • Vad tyckte och kände du om/för uppgiften? Kändes det meningsfullt? Roligt? Tråkigt? Svårt? Blev du förvånad över något?
  • Värdera ditt arbete. Vad är du nöjd med? Vad är du inte nöjd med? Har ditt arbete bidragit till en ökad förståelse av begreppen?

Analysera sedan det du beskrivit. Stanna inte vid det kortaste och “ytligaste” svaret, utan utveckla dina tankar, reflektera! T.ex. stanna inte vid “Det kändes inte meningsfullt för att det var tråkigt”. Utveckla istället varför det kändes tråkigt (om du tyckte att det var tråkigt): “Det kändes inte meningsfullt för att jag upplevde uppgiften som en repetition av saker jag redan kunde. I och med att jag inte heller hade utrymme att gå in på djupet, tyckte jag att beskrivningarna missade viktiga detaljer.

  • Varför kändes det/kändes det inte meningsfullt?
  • Varför var du mer nöjd med vissa delar än andra?
  • Hur och varför bidrog/bidrog inte ditt arbete till en ökad förståelse av begreppen?
  • Om du skulle göra om arbetet, skulle du göra något annorlunda? Varför?

Rapportmallar - filer

Använd nedanstående rapportmall:

OBS! Ändra titel och rubriker i rapportmallen.


Sidansvarig: Jody Foo
Senast uppdaterad: 2017-08-30