Den framtida inriktningen av Bjärka-Säbyprojektet vid Linköpings universitet har internt diskuterats ingående. Som framgått av underhandskontakter med Harald och Henrik Ekman har två olika möjligheter uppfattats som särskilt intressanta. En av dessa innebär att projektet skulle drivas vidare med speciell tonvikt på språket, närmare bestämt dialektmaterialet. Det skulle då kunna repliera på projektet Östgötamål, som nu och under en tid av tre år framåt sysselsätter medarbetarstaben från Bjärka-Säbyprojekets första fas, vilken i huvudsak avslutas genom framställningen av en presentation på CD-romskiva under hösten.
Till det rikhaltiga språkliga material som varit föremål för vår uppmärksamhet hör en samling som ännu inte kommit till användning men som måste ges mycket hög angelägenhetsgrad: Natan Lindqvists ordregister från Vists socken. Detta upprättades inom ramen för den under 1910- och 20-talet genomförda undersökningen av språk och kultur inom Bjärka-Säbys område. Av materialet framgår att avsikten var att denna ordsamling skulle utgöra grund-valen för en dialektordbok, inte bara för Vist utan för hela Östergötland. Den kallas också -- i den begränsade krets av forskare som överhuvudtaget känner dess existens -- Östgöta-ordboken.
Trots att i stort sett inget ordmaterial utanför Vist hann insamlas, är registret synnerligen omfattande och upptar c:a 32 000 kort. Dessa förvaras i dag i Språk- och folkminnesinstitutets (SOFI) arkiv i Uppsala (tidigare på Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, ULMA). Korten är handskrivna av Natan Lindqvist och dennes medarbetare, vilka för ändamålet använt ljudskrift i form av det s.k. svenska landsmålsalfabetet. För varje uppslagsord ges grundform jämte böjningsformer och därtill en belysning av användningen genom från autentiskt löpande tal hämtade uttryck, i vilka ordet förekommer. Materialet erbjuder unika möjligheter till studium av en dokumenterad, men nu till stor del försvunnen dialekt som får anses representativ inte bara för Vists socken utan för en större del av Linköpingsbygden.
Det för en dialektordbok utan gensägelse mest tidskrävande arbetet, nämligen själva insam-lingen, är, som ovan framgått, sedan länge utfört. Det måste bedömas som utomordentligt angeläget att nu göra detta värdefulla material tillgängligt för en vidare krets av användare, inom såväl som utanför universiteten. Genom IT-teknikens snabba utveckling ges idag också helt andra möjligheter än tidigare att omarbeta ordsamlingen till ett lexikon.
Vist-ordboken eller Östgötaordboken skulle kunna bilda stommen till ett digitalt dialekt-lexikon, dvs. en ordbok som föreligger i form av en databas med alla de möjligheter för an-vändaren detta innebär. Texten i ordboken kan länkas till scannat källmaterial så att forskaren direkt kan bilda sig en uppfattning om dess tillförlitlighet. Texten kan förses med illustra-tioner, inte bara stillbilder utan även i form av film- och videosekvenser. Detta är viktigt efter-som dialektmaterialet speglar en verklighet som för yngre generationer ter sig alltmer obekant. Att enbart i ord förklara hur exempelvis notdragning vintertid går till är ingen lätt uppgift. Vad är för övrigt en banke eller hur yttrar sig den sjukdom som kallas fulslag?
Texten kan också länkas till inspelningar. Detta innebär att användaren genom ett enkelt "klick" kan avlyssna uttalet av ett ord eller en fras. Och vice versa: man kan på samma sätt få en ordboksförklaring av okända ord och uttryck, vilka dyker upp i det omfattande dialekt-material som kommer att finnas tillgängligt digitalt genom projektet Östgötamål. Att ordbo-ken föreligger som en databas hindrar givetvis inte att man ger ut den i tryckt version om så är önskvärt. Se härom mera nedan.
Ordboksuppgifterna kan slutligen länkas till digitala språkgeografiska kartor, så att exempelvis utbredningen av ett ord visas.
Ordmaterialet skulle alltså sammanfattningsvis representeras på följande nivåer.
En konkretiserad beskrivning av användarens möjligheter blir sålunda i korta drag denna:
Därtill skall användaren ha möjlighet att låta datorn redigera själva textmaterialet för att därefter skriva ut det på papper. På så sätt erhålles en konventionell ordbok, jämförbar med en i tryck. Det blir vidare enkelt att låta datorredigeringen bilda sättningsunderlag för ett verkligt boktryck. Ingenting hindrar då att man låter denna ordbok till format och typografi ansluta sig till det av Oscar Ekman initierade och finansierade flerbandsverket "Bjärka-Säby i monografier" (1923–29). Det kan i sammanhanget nämnas att Bjärka-Säby-projektet till sina an-ställda medarbetare räknar Svante Lagman, fil. dr i nordiska språk, därtill professionell typograf med verksamheten ägnad åt språkvetenskapligt tryck.
Det måste framhållas att ett totalförfarande sådant som det ovan beskrivna, aldrig tidigare använt i ordbokssam-manhang, skulle skänka Vist-ordboken en särställning bland dialektordböcker, ja bland ordböcker överhuvudtaget.
|
Maintenance information: Latest update 17.5.1999 by EMTEK group. Edit mode aml, position code D.epok.histmat.ordbok. |