Nu har vi hunnit vara hemma ett tag och jetlagen har sedan länge lagt sig. USA-resan var riktigt häftig och vi hann med så mycket! Kort sammanfattning:

• Möte med forskaren Roxana Geambasu vid Columbia University
• Thinking machines: Art and design in the computer age, 1959-1989  vid New Yorks museum för modern konst.
• Besök på Google
• Konferensen Women in Cyber Security
• Besök på University of Illinois Urbana-Champaign
• Chicago Museum of Industry and Science

Det var otroligt kul att få prata med dessa extremt duktiga människor inom branschen, att få höra hur de tänker och få se vad de jobbar med. Även konferensen var väldigt rolig, det var verkligen en upplevelse, faktiskt nästan en chock. Med statistik lik motsatsen mot vad vi är vana vid och nästan 800 teknikkvinnor sammanlade på samma plats så var det en omställning, men också riktigt mäktigt och inspirerande. Vi är extremt tacksamma och glada för att vi fick chansen att åka på denna resa, den har verkligen givit mycket! Vi har båda fått en bättre bild av vad framtiden kan erbjuda och är lärt oss massor. Tusen tack! Vi vill också tacka Mikael Asplund för en fantastisk resa.

Med några sista bilder avslutar vi vår bloggserie, och nu väntar vi spänt på att läsa om nästa stipendiats resa. Tack för oss!

/Sabina och Anna

 

 

 

På söndagen turistade vi lite i Chicago.

 

Mot kvällen rörde vi oss mot Urbana-Champaign. Där ligger University of Illinois Urbana-Champaign som är ett av dem bäst rankade universitetet inom datavetenskap. Universitet är väldigt stort och tar upp nästan hela staden, det är nästan 46 000 studenter.

På måndagsmorgon hade vi möte med Klara Nahrstedt, PhD. Hon arbetar som Director, Coordinated Science och Theme Leader, Multimedia and Distributed Systems, Information Trust Institute. Hon berättade lite om universitetet, deras program, dess historia och hur dem arbetade där. Hon berättade om National Center for Supercomputing Applications (NCSA) där mycket intressant arbete utförs, bland annat utvecklade de den första grafiska web browsern (Mosaic). Hon berättade även om superdatorn Blue Waters som finns på universitetet. På NCSAs hemsida skriver de

 ”Blue Waters also has the largest, most robust online storage system in the open research world, with more than 25 petabytes of usable online storage” (http://www.ncsa.illinois.edu/news/stories/BW1year/)

Hon nämnde även att både PayPals och YouTubes grundare gick på universitetet. Efter mötet med Dr. Nahrstedt så fick vi träffa två elever som pluggade tredje året på deras Computer Science program. De kom från Women in Computer Science (WCS), vilket var en studentgrupp med liknande koncept som våra kvinnoföreningar. De visade oss runt på campuset, som var betydligt mycket större än vad vi är vana vid på campus Valla.

Sen fick vi lyssna på när Dr. Nahrsteds doktorander berättade om sina arbeten. En av doktoranderna arbetade med att hitta en metod som skulle göra det möjligt att säkert verifiera att en drönare bara rört sig inom ett visst område. Tanken var att drönare skulle ha tillstånd att åka på allmänna gator, och spara den rutt som den åkt på ett säkert sätt, och på så sätt ha bevis på att den bara åkt på tillåtna områden. Med denna teknik skulle det till exempel finnas möjlighet för företag att använda drönare för att leverera paket.

Några andra doktorander arbetade med en molntjänst för forskning. Den skulle fungera på liknande sätt som Dropbox men även låta användarna analysera och förhandsvisa mätdata direkt i tjänsten.

Efter vi lyssnat på doktoranderna fick vi en guidad tur i universitets teaterlokaler. Teaterhuset var gigantiskt. De hade en egen parkering i huset, en egen våning för bygge av scenmaterial och för replokaler samt så hade de även tre stora scener, där den största rymde drygt 2 000 personer.

Till kvällen åt vi sedan middag med Dr. Nahrstedt och hennes man på en omrenoverad tågstation. Vi pratade om lite allt möjligt och en av sakerna som kom upp var deras könsfördelning på CS-programmen. Med mycket arbete har de på några år lyckats öka andelen kvinnor från under 10 procent till över 40 procent! Hur de gjorde det beskriver de i https://cra.org/crn/2017/11/expanding-pipeline-toward-gender-parity-cs-illinois/.

Vår sista dag i USA hade en tidig start så att vi skulle hinna till Chicagos museum för vetenskap och industri. Vi hann vara där några timmar och sen blev det stressigt till planet hem.

 

… och så var det vår tur. Vi heter Sabina Serra och Anna Montelius och studerar tredje året på civilingenjörsprogrammet datateknik respektive andra året på civilingenjörsprogrammet i mjukvaruteknik. Vi tilldelades Wilkes-stipendiet år 2016 respektive 2017 och i förrgår åkte vi och Mikael Asplund, till New York. Vi har nu spenderat två dagar här i New York och i skrivande stund sitter vi på flygplatsen LaGuardia för att åka vidare till Chicago, där ska vi gå på WiCyS-konferensen (Women in CyberSecurity, https://www.wicys.net/). De kommande dagarna kommer vi blogga om vår resa.

Igår började vi dagen med att vara besvikna på vädret. Vi kämpade oss dock ändå ut i ”snökaoset” och gick runt i staden. Blöta och kalla men fortfarande med gott humör tog vi skydd i New Yorks museum för modern konst, MoMA. Till vår förvåning var turen på vår sida, för när vi kom dit visade det sig nämligen att de hade en utställning med fokus på datorer, Thinking machines: Art and design in the computer age, 1959-1989 (https://www.moma.org/calendar/exhibitions/3863), vilket kändes väldigt passande.

Någon timme spenderades där och sedan fick vi skynda iväg till Columbia University för att möta Roxana Geambasu (https://roxanageambasu.github.io/). Geambasu är forskare inom datavetenskap och arbetar på Columbia University med distribuerade system. Mötet med henne var väldigt inspirerande och det var otroligt intressant att höra om hennes arbete. Hon berättade även lite om hennes karriärresa, hur hon hamnade på Columbia University. En sak som fastnade var hennes tips om hur man hittar det man gillar, man ska leta efter det som irriterar en, sen försöka göra något åt det.

Efter mötet drog vi vidare till ett av Googles kontor för att få en rundtur av D-alumnen Karl Andersson som har arbetat där i ungefär ett år. Det var lite som att besöka moderna museet igen, det var mycket konstig konst och det var riktigt häftigt att se.

Andra dagen var det helt plötsligt vår, och vi passade på att turista lite.