Prenumeration   Företagskatalog   Annonsmarknad 
Kontakta oss!
söndag
5 december 1999
 start
  östergötland
  sverige
  världen
  sport & fritid
  kultur & nöje
  arbete & pengar
  vardags
  åsikter

Hemma
c/o Linköping
Lördag


Lördag
Flytande i informationsfloden

nocache

27/11 1999 kl 06:00

Hur man håller sig flytande i informationsfloden

Av Johan Sievers

 

På forskningsinstitutet SICS i Kista utanför Stockholm står kakorna på fikabordet vid en bestämd tidpunkt varje för- och eftermiddag.

Kakorna fyller en viktig funktion. På SICS, Swedish Institute of Computer Science, arbetar människor som skulle kunna sitta dygnet runt vid datorn. Datorn är deras verktyg när de utvecklar nya programvaror, och den ger dem tillgång till allt annat de behöver. Via datorn kan forskarna sköta kontakter med kolleger över hela världen och hämta hem all tänkbar information.

--Det finns en risk med det här. Tiden för eftertanke och kreativitet blir mindre när alla sitter framför datorn och sköter kontakterna via mail. På ett institut som SICS måste man värna kreativiteten, och då finns det inget som kan ersätta mänskliga möten, säger Nils Dahlbäck.

Kaffe och kaka har en oemotståndlig dragningskraft på varje svensk. Forskarna samlas runt fikabordet, och i småpratet föds idéer och nya impulser.

Nils Dahlbäck är lektor i kognitionsvetenskap på Linköpings universitet. Hans forskningsområde handlar om mötet mellan människa och maskin, och maskinen är i det här fallet datorn. Utöver arbetet på universitetet är han knuten till SICS i Kista.

Jag har mailat till honom och frågat om jag får intervjua honom kring frågor om hur vi hanterar det växande informationsflödet. Svaret kom snabbt: "Gärna. Frågan är aktuell och intressant".

När vi träffas några dagar senare anslår han omedelbart en ton av välgörande skepsis.

I IT-världen är man fixerad vid hastighet. Överföringshastigheten är en central fråga, men framför allt finns det en pojkaktig fascination inför utvecklingstempot i hela IT-branschen.

-- Det där ständigt accelerande pratet om att IT-utvecklingen går så fort skapar en bild av att även samhället förändras snabbt.

-- Men jag är tveksam till det. Visionen om den hopkopplade världen verkar ganska avlägsen när man fortfarande måste ägna en timme åt att överföra ett dokument från en pc till en Mac.

-- Och hur mycket påverkas människorna och samhället av de nya möjligheter som IT-utvecklingen ger? Om jag hade vistats på månen baksida i tio år och kom tillbaka i dag så skulle jag bli imponerad av mobiltelefonen och Internet. Men de har inte medfört en förändring som skulle göra det svårt för mig att anpassa mig till det nya.

-- Jag skulle snart lära mig att använda Internet och mobiltelefonen, det hade inte varit nödvändigt att ha följt utvecklingen för att lära sig det.

Nils Dahlbäck tror att TV:n förde med sig en större förändring än vad Internet kommer att göra. TV är ett emotionellt medium som förde in bilder från världens alla hörn i våra hem. Det ledde till ett helt annat engagemang i vad som händer i världen.

-- Och om man tittar tillbaka i historien så tror jag att våra far- och morföräldrar fick uppleva en mycket mera omvälvande samhällsförändring på sin tid, säger Nils Dahlbäck.

Men nog påverkas vi av allt detta? Ta de ökande möjligheterna till kommunikation med elektronisk post. När blir alla mailen du får varje dag till en börda istället för en tillgång?

--Den dagen är mycket nära. Jag får mellan 30 och 60 mail varje dag och jag har inte hittat något bra sätt att hantera dem på.

-- Att läsa och svara på alla dessa mail tar tid. Risken är stor att det stjäl tid som man annars hade använt för att vara kreativ, säger Nils Dahlbäck.

Det kommer säkert att hända saker på det området. Man arbetar med olika tekniker för att filtrera mail, en slags sorteringsfunktion.

Den elektroniska posten bidrar troligen på sikt till att förändra våra umgängesvanor. I det moderna samhället har många mötesplatser för människor försvunnit, till exempel mjölkaffären på hörnan. Samtidigt har vi fått möjligheter att hålla daglig kontakt med vänner som spritts över Sverige och världen.

-- Men människor kan inte ha hur många vänner som helst. Frågar du en sociobiolog så svarar han att vi är genetiskt programmerade för att ingå i en flock av en viss storlek.

Följden blir förmodligen att vi upprätthåller fler kontakter per mail men får sämre kontakt med grannen.

Om vi jämför med hur våra far- och morföräldrar hade det så lever vi i ett enormt informationsflöde. Hur hanterar vi det?

-- Risken är att vi drabbas av informationsstress. Det är ett nytt och stort problemområde.

-- Rent allmänt kan man säga att ett stort informationsflöde alltid medför en risk för att man tappar överblicken. Jag ser ju hur det är i min egen värld, forskarvärlden. För 30 år sedan kunde en forskare hålla reda på alla kollegor som arbetade med samma sak över hela världen, och även dem som forskade på angränsande område.

--I dag publiceras det så mycket forskningsresultat att man knappt kan hänga med i vad som händer i den egna lilla sektorn. Det är svårt att se de stora mönstren och forskarna riskerar att drabbas av kollektivt tunnelseende.

Internet erbjuder enorma möjligheter. Men samtidigt är det en svårhanterlig röra av allt ifrån vetenskapliga resultat till lösryckt tyckande.

-- Internet erbjuder en oändlig mängd otolkade faktasnuttar. Men mer är inte alltid bättre.

-- Jag är inte övertygad om att tillgången till alla dessa fakta kommer att leda till mera kunskap. Ju mera ostrukturerat informationsflödet är desto mera teori behöver man i botten för att kunna ta det till sig.

Nils Dahlbäck tar en ekonominyhet som exempel. Om du hör på ekonomiekot att den japanska yenen har gått upp så kommer du bara att komma ihåg siffrorna om de har någon betydelse för dig, det vill säga om du har så mycket ekonomisk kunskap att du inser vad kurshöjningen kan leda till.

--Utifrån det resonemanget tycker jag att det är dumheter när man säger att det viktiga inte är att lära sig fakta, utan att lära sig att lära nya saker.

90 procent av det jag lärde mig i skolan är giltig kunskap än idag. Det gäller allt från matte till Versaillefreden och genetikens grundläggande lagar. Vi lär oss mer, men det gamla blir inte ogiltigt annat än i detaljer.

Europas nya karta är ett bra exempel på detta. Visst är den annorlunda än när jag gick i skolan. Men samtidigt är det mina kunskaper i hur långt det turkiska väldet sträckte sig i Europa som hjälper mig att förstå varför motsättningarna ser ut som dom gör i det forna Jugoslavien.

-- Det är också fel på ett annat sätt. Man skapar en falsk motsättning mellan att lära sig detaljer, och att förstå helheter. Faktatragglande utan en helhetsförståelse är givetvis tämligen meningslöst. Och i själva verket kommer inte speciellt mycket fakta att fastna om man försöker lära sig något på det viset. Man behöver helheten och sammanhangen för att detaljerna skall fastna.

--Det är viktigt att inse att man aldrig kan få förståelse för helheten utan att känna till detaljerna.

Och källkritiken?

-- Förmågan att vara källkritisk har aldrig varit så viktig som i dag. På Internet måste man kunna avgöra trovärdighet hos den källa som lagt ut informationen.

Källkritik borde vara det viktigaste som lärs ut i skolorna. Att hantera en dator lär sig ungarna ändå.

Vad ser du för lösningar på de här problemen?

-- I framtiden är jag övertygad om att vi kommer att betala för att få informationen filtrerad, värderad och strukturerad.

Det låter som om du pratar om vanlig journalistik?

-- Javisst, behovet av att sammanställa och skapa sammanhang blir bara större och större. Men jag tror att det kommer att presenteras i nya former, säger Nils Dahlbäck.

-- Vad som bekymrar mig är risken för ett nytt slags klassamhälle, med stora skillnader mellan dem som kan värdera information korrekt och som vet hur man väljer kvalitetskanaler för att hålla sig informerad, och dem som inte gör det.

-- I vårt samhälle skall individen själv göra allt fler val, om allt från husläkare till elleverantör, samtidigt som informationskanalerna blir allt mer svåröverblickbara. Då blir de som baserar sina val på kvalitetsinformation vinnarna, och de som lättare kan påverkas av slagkraftiga men ovederhäftiga informationskanaler förlorarna.

-- Här har skolan en av sina viktigaste uppgifter, säger Nils Dahlbäck

Flytande i informationsfloden
Penicillinet viktigaste upptäckten
Rysskräcken sitter fortfarande djupt
S:t Petersburg kräver mer av resenären
Här har inte hänt

fot_ett

Copyright © Östgöta Correspondenten 1999. Ansvarig utgivare: Gunilla Bejbro-Högfeldt.
Ansvarig för Correns torg: Rolf Törnström.