Tua Holm är språkvårdare på Sjöfartsverket sedan 2004. Där jobbar hon med texter, framför allt med Sjöfartsverkets regler för sjöfart. "Vi utarbetar reglerna i grupper där det ingår en språkvårdare, en jurist och en specialist på sakinnehållet. Mitt ansvar i gruppen är att se till att reglerna skrivs och utformas på ett tydligt sätt. Jag granskar även andra typer av texter på svenska och engelska och hjälper kolleger med blandade språkfrågor." Varför valde hon att läsa det kognitionsvetenskapliga programmet? "Jag hade läst fristående kurser i Linköping och trivdes med studentlivet där. Jag ville börja plugga på ett program men hade svårt att välja mellan olika intressen. Programmet tilltalade mig med sin mix av humaniora och teknik. Hon tog examen från kogvet 2001 och för att ytterligare nischa in sig mot språkjobb kompletterade hon utbildningen med kurser i "editing" och "writing" på ett universitet i Kalifornien. Det hon upplever sig haft störst nytta av i utbildningen är själva förhållningssättet "att hela tiden ifrågasätta och sträva efter att förbättra och att alltid försöka hitta belägg för det man gör". En annan viktig lärdom är värdet i att samarbeta för att lösa kniviga problem." Hon trivdes bra som student i Linköping. "Staden kändes lagom stor och jag hade kul i studentlivet. Studentperioden innebär visserligen ekonomiska begränsningar, men samtidigt har man som student mycket frihet och mängder av möjligheter att träffa folk, åka utomlands, engagera sig i föreningar, delta i stora evenemang mm. Passa på!"

Martin Wiman lockades av blandningen av datalogi och psykologi och läste det kognitionsvetenskapliga programmet 1997-2001. Sedan 2005 arbetar han som interaktionsarkitekt på Cambio Healthcare Systems AB, ett företag som utvecklar IT-stöd för vårdorganisationer. Det han framförallt känner att han lärt sig på utbildningen som han har stor nytta av i sitt arbete är arbetssättet. "Ett designmässigt förhållningssätt till komplicerade problem. Det innebär rent konkret kunskap om min egen kreativitet och hur jag ska arbeta för att ta mig ur kreativa svackor för att hitta lösningsförslag med önskvärda kvaliteter. Ett annat exempel som är mer generellt är att de kognitionsvetenskapliga kunskaperna ger ett synsätt på omvärlden som inte alla mina kollegor delar. Som kognitionsvetare lägger jag märke till beteenden hos människor som ger mig information om hur de arbetar och löser sina dagliga problem. Saker som är väldigt viktiga när man utreder behovsbilden runt en interaktionsdesign." På frågan om hans framtidsfunderingar svarar han att han är glad över sitt yrkesval. "Interaktionsdesign är ett expanderande område med goda framtidsutsikter."

Pernilla Qvarfordt är forskare på FX Palo Alto Laboratory i Kalifornien sedan 2005. FXPAL forskar inom multimedia och informationsteknik och utvecklar framtida produktidéer som ska nå marknaden om 5-10 år. Pernilla arbetar med att förenkla hur tekniken i ett mötesrum kan kontrolleras så att deltagarna i ett möte kan fokusera på mötet och de övriga deltagarna istället för hur de ska få igång projektorer, videokonferens-utrustning och annan teknisk utrustning. I projektet utvecklas också ny teknik som ska stödja de aktiviteter som pågår i ett mötesrum. Hon valde det kognitionsvetenskapliga programmet på grund av mixen av datavetenskap, psykologi och språkvetenskap, ett val hon aldrig ångrat. Efter examen, valde hon att doktorera i datalogi med inriktning mot människa-dator interaktion i Linköping. "Kogvet var den perfekta grunden för en forskarutbildning, eftersom den gav kritiskt tänkande, bred vetenskaplig grund samt ovärderliga kunskaper i forskningsmetoder och programmering." Hon tycker att hon har haft praktisk nytta av i princip allt hon lärde sig på det kognitionsvetenskapliga programmet. "Speciellt har jag glädje av den bredd av ämnen som Kogvet ger. Det var just bredden på mina kunskaper som gjorde att jag fick jobbet här på FXPAL. Kogvet har givit mig möjlighet att förstå, diskutera och lösa problem med mina kollegor med specialitet vitt skild från min, till exempel i bildbehandling och maskininlärning."

Anna Göjeryd började sina universitetsstudier med att läsa beteendevetenskap. Av en händelse fick hon reda på att en ny utbildning i Kognitionsvetenskap skulle starta hösten 1994. Hon tyckte att det lät intressant och eftersom hon också trivdes bra i Linköping beslöt hon sig för att pröva utbildningen. 1998 tog hon sin examen och började arbeta på Ericsson som konsult. Efters 9 år i företaget är hon numera är sektionschef för den grupp som arbetar med gränssnittsdesign för den största kunden " operatörer " på Ericsson. "Det innebär nära kontakt med och kunskap om vad användarna tycker. Att ha koll på nya teknologier och trender på marknaden, och att driva och skapa nya koncept, lösningar etc." Just nu har Anna två små barn och då tycker hon att det är skönt att arbeta för en stor arbetsgivare. Men på frågan om hennes framtidsplaner vet hon vad hon vill "Jag kommer en dag att driva mitt eget företag!" Några av de kunskaper hon fick på programmet var att snabbt ta in mycket information och omsätta den för att användas till olika syften och att samarbeta med många olika typer av människor. Om Linköping säger hon att hon trivdes med den förhållandevis lilla staden. Hon engagerade sig också mycket i Ryds Herrgård vilket gav studierna ytterligare en dimension.

Per Christofferson har bara arbetat på Scandpower Risk Management AS i en dryg månad och är väldigt entusiastisk. "Det här jobbet är mycket häftigare än jag kunnat drömma om när jag började Kogvet". Istället för den planerade introduktionsveckan fick Per inleda sin anställning med ett uppdrag i Norge. Där gjorde han en utredning av vilka konsekvenserna skulle bli vid ett byte av kommunikationssystem i snabbtåg. "Det var en jätteintressant uppgift som efter 5 dagars arbete resulterade i en 35 sidor lång rapport. Det roliga var att jag kunde göra det helt utan hjälp, kunskaperna från utbildningen/programmet var helt tillräckliga." Exempel på andra arbetsuppgifter för Per är analys och förslag till standardisering av kommunikation i samband med införande av nya oljeborrningsmetoder och utveckling av nya rutiner för olycksutredningar inom ett helikopterföretag etc. Han valde att läsa programmet för att "Det är en spännande utbildning med utmärkta framtidsutsikter som passade min bakgrund med arbete i tung processindustri, el- och flygsäkerhet". Det han lärt sig på programmet som han tycker att han har stor nytta av i arbetslivet är fokus som finns på hur människan som "system" fungerar i olika sammanhang och det "tänk" som den stora floran av ämnen skapat.

1999 tog de fyra kompisarna Martin Gustavsson, Erik Markensten, Erik Hammarström och Mattias Mårtensson examen från det Kognitionsvetenskapliga programmet. "Efter examen 1999 kom vi ut mitt i IT-boomen och det var inga problem att få jobb hos t ex teknik- eller IT-konsultbolag. Vi tyckte dock att mycket av användbarhetsarbetet behövdes göras redan hos beställaren och i våra dåvarande anställningar kom vi oftast in senare i processen, då många viktiga beslut redan var fattade." År 2001 grundande de Antrop som sedan dess har växt till ett av Sveriges mest framstående företag inom sitt specialistområde. Antrop jobbar framförallt med att hjälpa kunder att kravställa utvecklingen av nya IT-stöd. Det kan t ex vara vidareutveckling av ett intranät, affärssystem eller en webbplats som ska göras om. "Vi prioriterar och formulerar vilka krav som ska ställas utifrån slutanvändarnas behov och vad verksamheten vill uppnå med sin IT-satsning. Arbetet är fyllt av roliga aktiviteter såsom intervjuer, workshops och interaktionsdesign där vi skapar prototyper och gör tester med användare. Vi har märkt att kognitionsvetare över lag har ett gott rykte inom användbarhetsbranschen. Idag kan vi se att det var programmets bredd som gett oss möjligheten att leverera den kvalité som våra kunder förknippar med oss. Sedan vi startade har vi anställt nio personer, varav fyra personer är kognitionsvetare från Linköping. Och det är inget vi gör för att vara lojala"

Du kan läsa mer om antrop på www.antrop.se