Göm menyn

TDDD82 Projekttermin inklusive kandidatprojekt: Säkra, mobila system

Människa, teknik och samhälle (MTS)

Kursmomentet Människa, teknik och samhälle består av tre delar: samhällsvetenskapliga perspektiv, etik samt (grupp)psykologi.

Samhällsvetenskap

Denna del behandlar dels samhällsvetenskaplig teori kring risk, dels ett kommunikationsmoment.

Studenterna ska kunna redogöra för olika samhällsvetenskapliga begrepp och teorier kring risk och då särskilt i relation till teknik och teknisk utveckling. De ska också kunna reflektera kring frågor som vad som konstituerar en risk, hur olyckor kan tolkas och hur säkerhet kan uppnås. Mer specifikt kan kursinnehållet beskrivas med följande frågor:

  • Hur konstrueras, förhandlas och hanteras risk av olika aktörer i deras vardag?
  • Hur och varför kommer aktörers tolkningar av risk och osäkerhet att betraktas som fakta?
  • Hur kan vi förstå denna process och resultatet av den?
  • Hur skapar t.ex. operatörer, räddningsledare, räddningspersonal och frivilliga mening och säkerhet i olika typer av organisationer och tekniska system?

Dessa kunskaper ska studenterna sedan kunna införliva i sina egna projekt.

Målen med delmomentet Kommunikation är att studenterna ska kunna kommunicera enligt de förutsättningar som ges i inom projektet. Detta sker genom att studenterna både skriftligt och muntligt presenterar sitt projekt vid avstämningar samt vid slutredovisningen. I samband med slutredovisningen ska projektgruppen även ansvara för en opponering på en annan grupps presentationer (både den muntliga och skriftliga).

Föreläsningar

  1. Säkerhet, hot och risk
  2. Organisationskultur och säkerhetskultur

Redovisning

Momentet som behandlar Människa, teknik och samhälle kommer att examineras med ett diskussionsseminarium och en hemtentamen. Diskussionsseminariet och hemtentamen är gemensamt för MTS-blocket.

Dessutom redovisas delar vid avstämningarna och vid slutredovisningarna. Kommunikationsmomentet examineras i samband med slutredovisningen.

Psykologi

När en projektgrupp arbetar tillsammans för att nå gemensamma mål spelar gruppens struktur, arbetsprocesser och ledarskap viktig roll. En grupp med välfungerande struktur, arbetsprocesser och ledarskap har bättre förutsättningar för att nå de gemensamma målen. Med gruppstruktur avses inom gruppsykologin exempelvis gruppnormer och roller och med arbetsprocesser avses hur gruppens strukturer samverkar. Vidare innefattar processer hur en grupp utvecklas över tid, från gruppens första möte tills det att gruppen har slutfört sin uppgift.

Målen med kursen är att studenterna ska förstå och kunna använda sig av grundläggande gruppsykologiska begrepp såsom struktur, process och utveckling, samt kunna beskriva och förklara ledarskapets betydelse för individers och gruppers effektivitet. Ledarskap i en krissituation samt aspekter av beslutsprocesser och ledarskap som blir aktuella för de individer som eventuellt kommer att använda sig av ett mobilt krishanteringssystem skall också kunna beskrivas.

Kursen kommer att examineras med hemuppgifter under hösten. För att få skriva dessa krävs att man har närvarat vid kursens seminarium.

För att synliggöra projektgruppens struktur, inre arbetsprocesser och utveckling under terminen ska varje projektgrupp föra en egen gruppdagbok. Detta arbete kan liknas vid en loggbok över gruppens inre liv och arbete, och bör fokusera på arbetsrelaterade processer, även hindrande sådana processer. Arbetet bör bygga på kontinuerliga observationer och noteringar så att man kan följa kontinuiteten i gruppens arbete och utveckling (helst minst en gång per vecka). Uppgiftens syfte är dels att ge träning till observation av och reflektion över grupprocesser i en liten arbetsgrupp, med de betingelser som gäller då man samtidigt sköter de uppgifter som förekommer under projektterminen, dels en fördjupningsuppgift. Gruppdagboken kan ses som ett sätt att beskriva och reflektera över de händelser av uppgiftskaraktär som förekommer och hur de kommer att påverka den projektgrupp man tillhör. Dokumentationen bör vara deskriptiv och utmärkas av en icke värderande ansats. Den bör ha både ett individ- och ett grupperspektiv, men med klar tyngdpunkt på grupperspektivet. En viktig fokusering när det gäller gruppens utveckling är att se till balansen mellan uppgifts- och relationsorientering. Utöver detta har gruppen själv frihet att välja några områden av arbetet i gruppen som granskas och beskrivs. Försök att hålla er fritt och sakligt kritiskt. Sök gärna alternativa mönster för gruppens utveckling, som att inte bara slentrianmässigt utgå från exempelvis Tuckman och Wheelans utvecklingsmodell.

Gruppdagboken ska bearbetas under de avslutande veckorna på kursen. Ett första utkast av en skriftlig sammanställning av gruppens iakttagelser som gjorts i gruppen över tid ska lämnas till gruppsykologiläraren senast till avstämning 3. Gruppen kommer att få återkoppling på detta utkast och ska därefter bearbeta en slutlig skriftlig version som ska ingå i slutrapporten. Resultatet av arbetet med gruppdagboken presenteras vid ett redovisningstillfälle i samband med slutredovisningen.

Föreläsningar

  1. Arbetsgrupper
    Slides
  2. Grupprocesser
    Slides

Redovisning

Psykologimomentet examineras vid ett diskussionsseminarium och en hemtentamen. Diskussionsseminariet och hemtentamen är gemensamt för MTS-blocket samt vid avstämningarna och slutredovisningen.

Ett första preliminärt utkast av gruppdagbokens fokus (strukturer och processer) ska lämnas in inför avstämning 2. Dessutom ska en tidsplan för gruppdagboken upprättas.

Till avstämning 3 ska ett utkast till den slutliga analysen av gruppdagboken vara klar och skickas till läraren.

Den skrivna sammanställningen ska ha en inledning, där sammanhanget till gruppdagboken tas upp och ett tydligt syfte ska formuleras. Vidare bör ett avsnitt beskriva de metoder som har använts, hur många observationer som ligger till grund för rapporten samt en beskrivning av arbetsgrupp såsom hur många arbetade i grupper, könsfördelning, ålder och erfarenheter. Sammanfattningsvis bör sammanställningen innehålla följande punkter:

  • Problemformulering.
  • Metodbeskrivning.
  • Resultat av observationerna.
  • Slutsatser, som bygger på gruppens observationer kopplat till de gruppsykologiska teorier som behandlas i kursen.

Vid examination av gruppdagboksrapporten ska samtliga gruppmedlemmar kunna redogöra för de olika punkterna och en viss grad av kreativitet en fördel vid den muntliga presentationen.

Etik

Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och har en stark påverkan på samhälle och miljö. Ny teknik kan innebära risker som på förhand är svåra att avgöra och det dröjer ofta innan ny teknik omgärdas med ett rättsligt ramverk varför etisk reflektion över teknikens implikationer blir central. Teknik- och systemutvecklare förväntas traditionellt att utveckla teknik som uppfyller effektivitets-, säkerhets- och användbarhetskrav inom vissa ekonomiska ramar. Eftersom ingenjören därigenom har stora möjligheter att påverka samhälle, människa och miljö kan hon/han sägas ha ett ansvar för att utveckla socialt och etiskt hållbar teknik. Med hjälp av etisk analys kan ingenjören identifiera socialt och etiskt hållbara lösningar på teknikrelaterade problem och även, i viss mån, överbrygga den juridiska eftersläpningen.

Det här momentet syftar till att ge redskap för att diskutera teknikens etiska aspekter och ingenjörens roll i samhället. Efter detta moment ska studenten ha kunskap om de vanligaste förekommande moralfilosofiska teorierna och kunna tillämpa dem inom det egna projektet.

Etisk analys handlar om att på ett systematiskt sätt, diskutera vad som är gott och rätt för människor, samhälle och miljö liksom varför. Normativ etisk teori kan ge vägledning i hur vi bör fatta beslut och agera och kan hjälpa civilingenjören och tekniketikern att analysera problem och dilemman orsakade av, eller som uppstår i samband med teknikutveckling och/eller teknikanvändning. Etisk analys inkluderar allmänetiska frågor kring teknik, teknologi och teknikutveckling, som till exempel:

  • Vad är ingenjörens ansvar?
  • Vad är god teknik?
  • Vad är god teknikutveckling?
  • Vad innebär yrkesetik för ingenjörer?
  • Var går gränsen för moraliskt aktörskap?

Men det handlar också ofta om att analysera partikulära teknikrelaterade fall, som t.ex. huruvida ett visst krishanteringssystem är önskvärt. Frågor om risk och säkerhet har etisk karaktär. Vilka risker är dataöverföring mellan klient - server, klient - klient - aktör behäftade med? Vilka säkerhetskrav bör ställas på ett krishanteringssystem utifrån ett etiskt perspektiv?

Eftersom ett mobilt krishanteringssystem har potential att påverka många människor i en sårbar situation är det viktigt att göra en explicit etisk bedömning av projektet. Personlig integritet och valfrihet är etiska aspekter som bör beaktas vid systemets utformande. Den etiska analysen ska presenteras i projektets slutrapport.

Föreläsningar

  1. Normativa etiska teorier
    Vad är etik? Går det att argumentera i etiska frågor? Genomgång av centrala normativa etiska teorier.
    Läsanvisning: Hansson, s. 49-71
    Slides
  2. Teknik och etik och Professionsetik
    Läsanvisning: Hansson, s. 9-24, s. 75-96
    Slides

Redovisning

Rapporten

Rapporten ska inkludera en identifikation och beskrivning av de risker som systemet ni utvecklar kan ge upphov till. Till denna uppgift hör att motivera varför de identifierade riskerna kan utgöra ett moraliskt problem.

Vidare ska följande punkter ingå i rapporten:

  • En etisk analys av de risker och problem (svagheter) som har identifierats och en beskrivning av hur man i gruppen arbetat för att försöka avhjälpa/minimera dessa.
  • En redogörelse för på vilket sätt moraliska och etiska hänsynstaganden har påverkat utformningen av systemet.

Kvalitet

Inom etikmomentet innebär kvalitet att ni har ett kritiskt (i betydelsen analyserande) etiskt förhållningssätt till teknik och teknologisk utveckling samt förmåga att tillämpa etisk analys.

Explicita krav i projektet

Etikrapporten ska vara en litteraturstudie och en systematisk bearbetning av skriftliga källor. För uppgiften relevanta texter och teori ska presenteras och tolkas i relation till den konkreta uppgift som ska lösas. Rapporten ska presentera och analysera de etiska problem som identifieras i samband med projektet.

Detta moment redovisas skriftligt vid avstämning 1, och presenteras vid avstämning 3, Dessutom ska det redovisas vid ett diskussionsseminarium och en hemtentamen. Diskussionsseminariet och hemtentamen är gemensamt för MTS-blocket samt vid slutredovisningen.

Vid avstämning 3 ska en strukturerad och utförlig etisk analys av de identifierade riskerna presenteras.


Sidansvarig: Nahid Shahmehri
Senast uppdaterad: 2014-02-24