TDDD35 Användbara system

Reflektioner

Den individuella examinationen på kursen består av en reflektionsrapport, med syfte att visa att man har förstått de olika tekniker som tillämpas under kursen och kan resonera kring bra och dåligt genomförda tekniker (dvs man kan kvalitetsbedöma sitt arbete). För att kunna detta behöver man förstå syftet med tekniken, se hur de olika arbetsmomenten är tänkta att bidra till syftet, och på vilket sätt man kan variera genomförandet av de olika momenten med olika bra resultat. Eftersom inlärningsmålen i kursen handlar om genomförandet av de metoder ni alla använder, är det viktigt för att få ett högre betyg, att ha förstått vad kvalitet i genomförande av dessa metoder innebär.

Reflektionsrapporterna är frivilliga och betygsgrundande. Godkänt genomförande av projektarbetet (se Projektsidan) ger betyg 3. En reflektionsrapport som visar god förståelse för kursens mål ger betyg 5. En reflektionsrapport som visar medelgod förståelse för kursens mål ger betyg 4. En reflektionsrapport som visar dålig förståelse för kursens mål ger betyg 3.

Formalia

Rapporten ska vara max 3000 ord (bilder och figurer räknas ej, inte heller Personor, scenarios etc som gruppen utformat. Vill du kommentera dessa i detalj, lägg med dem som bilaga). Författare och titel ska finnas i dokumentet, samt antal ord (använd ordbehandlarens WordCount). Texten ska vara korrekturläst och prydligt layoutad. Referenser till litteratur ska finnas (använd Harvardsystemet).

Rapporten skickas in till kursledningen (eva.ragnemalm@liu.se) via e-post senast 17.00 den 26/10 2012. Formatet ska vara PDF. E-postrubriken ska vara: "Reflektion nnnnn111" (där nnnnn111 är ditt student-id). Filens namn ska vara ditt student-id.

Innehåll

En reflektionsrapport kan innehålla flera reflektioner. En reflektion består av tre delar:

1. En beskrivning i detalj av det som gjordes i något moment och vad det ledde till.
2. En beskrivning av hur ni kunde ha gjort det annorlunda och vad det hade lett till rent konkret.
3. En detaljerad, välgrundad argumentation för varför det andra utfallet är att föredra framför det första. Det är här du ska använda referenser till litteratur. Ta upp något eller några egna bidrag och något eller några som gäller hela gruppen. Om du tycker det är svårt att hitta något ni kunde ha gjort bättre inom de ramar ni hade kan du fundera över hur ni skulle ha gjort om ni haft mer tid, mer pengar etc.

   Observera att 3000 ord är väldigt begränsat utrymme, så en del av examinationen består i att välja fokus för sin reflektion. Om gruppen begått ett stort misstag och man väljer att inte reflektera kring detta drar det ner kvaliteten. Utrymmesbegränsningen betyder också att man inte har plats att beskriva hela arbetsprocessen steg för steg och hur gruppen samarbetat.

   Notera också att det räcker inte med att identifiera att något inte har fungerat och att kort konstatera att man borde gjort på annat sätt. Man måste dra resonemanget längre och förklara i detalj *hur* man borde ha gjort i stället samt *varför* det hade lett till ett bättre resultat. Detta resonemang måste också stödjas med referenser till litteratur (se vidare bedömningskriterier nedan).

   Det är heller ingen bra idé att ägna huvuddelen av reflektionen till diskussion av gruppdynamik. Gruppdynamik är förstås viktigt för alla projekt som utförs i grupp, men det är kursens specifika metoder och tekniker (som olika typer av intervjuer, personakonstruktion, etc), och hur dessa använts, som är relevant för kursen.

   Bedömningskriterier

   Följande kriterier beaktas vid betygsättning av reflektionsrapporten:
   • Relevans. Samanfattning och analys ska gälla viktiga aspekter av arbetet som är relevanta för kursens mål (se ovan).
   • Detaljnivå. Det ska finnas tillräckligt mycket detaljer för att man ska kunna bilda sig en bra uppfattning om det arbete som genomförts samt de förändringsförslag som diskuteras. Det ska gå att ta beskrivningen och genomföra arbetet på nytt.
   • Reflektionsdjup. Det ska tydligt framgå att författaren har tagit till sig och förstått syftet med de olika teknikerna som används, vad som betraktas som bra kvalitet och vad som är sämre kvalitet på genoförandet Detta ska tydliggöras med konkreta referenser till gällande källor (kursbok, föreläsningar eller annat material).
   • Terminologi. Korrekt terminologi från litteratur eller föreläsningar ska användas. (Om ingen svensk motsvarighet till en engelsk term tagits upp i kursen går det bra att använda den engelska termen, alternativt försöka sig på en egen översättning och ge den engelska termen inom parentes efteråt, t.ex. "objekt som förekommer i användarens mentala modell (eng. mental model)...".)
   • Språk och formalia. Är rapporten språkligt välskriven och saknar stavfel och grammatiska fel? Är rapporten lättöverskådlig? Har den en tydlig röd tråd? Följer den instruktionerna?
   
   

   Sidansvarig: Eva Ragnemalm
   Senast uppdaterad: 2012-10-02