Göm menyn

TDDC72 Kognitiv psykologi

Projektförslag

Distribuerad kognition, kognitiva system och kognitiva artefakter

I detta projekt studeras interaktion mellan människor och människor samt mellan människor och tekniska system utifrån perspektivet samverkande system. I samverkande system ser man en hel verksamhet som ett kognitivt system med speciella informationsbearbetande egenskaper som skiljer sig från individuell kognition.

Ett samverkande kognitivt system kan ses som ett självreglerande socio-tekniskt system med en specifik uppgift (där människan endast är en del). Utifrån detta perspektiv skulle man inte säga att det är piloten som flyger flygplanet, utan snarare systemet som består av piloten, co-piloten samt flyginstrumenten; ett komplext informationsbearbetande system. Planet skulle heller inte kunna starta utan de kulturella variabler (rutiner, språk, ackumulerad kunskap och kulturella artefakter) som är en del av det kognitiva systemet. Kunskapen att flyga planet är distribuerad över människor och artefakter (kognitiva hjälpmedel, såsom datorer).

Er uppgift är att hitta ett delområde (t.ex. i denna katalog).Ni kan även välja att Googla efter praktiska exempel på människa-teknik interaktion, och för detta exempel titta på t.ex. tecken på grupp-kognition, koordination, utbytande av information, samt hur kognitiva hjälpmedel (t.ex. datorer) används i det socio-tekniska systemet (t.ex. tågförarhytten).

Speciellt välkomna till detta projekt är studenter intresserade av människa-maskin interaktion.

Kognitiv modellering

Kognitiv modellering går ut på att konstruera pappersmodeller eller datorprogram som efterliknar människan. Kognitiva modellerer används vid utvärdering av nya datorsystem, som inspiration inom artificiell intelligens, samt som ett inomvetenskapligt tankeverktyg för att prova hypoteser om vilka mekanismer som ligger bakom en viss form av mänskligt beteende. I vissa fall kan systematiska tester av en kognitiv modell inspirera till nya, empiriskt testbara hypoteser.

En kognitiv modell ska inte bara bete sig som människan, beteendet måste åstadkommas på liknande sätt som hos människan, vilket ställer krav på den interna strukturen av modellen. Ett sätt att försäkra sig om korrekt intern struktur är att utnyttja neurovetenskapliga rön när man strukturerar sina modeller, t.ex. kunskap om vilka hjärnområden som är involverade i en viss kognitiv funktion. Dessutom bör man använda modelleringsverktyg som efterliknar hjärnans sätt att arbeta. Det verktyg vi kommer att använda i kursen heter Emergent. Namnet 'Emergent' syftar på de emergenta beräkningsprinciper som uppstår när många hjärnceller samarbetar. (Emergent = någonting som är mer än summan av delarna; t.ex. den ytspänning i en såpbubbla som uppstår när molekylerna binds samman, som alltså inte enkelt kan förklaras som summan av de enskilda molekylernas kemiska och fysikaliska egenskaper.)

Vi har förberett tre modell-skal, som finns att ladda ner. Dessa skal är tänkta att köras i modelleringsverktyget Emergent.

Emergent är gratis programvara, så ni kan installera Emergent på egen dator om ni vill.

Observera att projekten i Emergent ofta använder sig av skript som kan innehålla decimaltecken på formen 1.2, medan vi i Sverige använder kommatecken, t.ex. 1,2. För att kunna köra det påbörjade projektet för t.ex. Balance Beam måste man ställa om sin dators 'Regional settings':

Gå in i Kontrollpanelen och välj Nationella och regionala inställningar. Välj Engelska som sifferformat. Tryck på OK för att bekräfta. Du bör nu kunna öppna projekten utan problem.

Hjälp att komma igång

- Allmänt om kognitiv modellering och artificiella neurala nät

- Komma igång (bl.a. video-tutorials)

- Verktyget Emergent

Förberedda projekt
Gungbrädan - Problembeskrivning
- Påbörjat projekt
Stroop-effekten - Problembeskrivning
- Påbörjat projekt
Blindsight - Problembeskrivning
- Påbörjat projekt

Experimentell metodik

Experimentell metodik är kännetecknande för den klassiska psykologin. Det handlar om att göra noggrant planerade experiment i kontrollerade miljöer för att utröna hur vi människor fungerar. Det är en av grundstenarna i modern kognitiv psykologi. Experimentell metodik ger en forskare verktyg att forska med och möjliggör studier av människan som medveten varelse.

För projekt inom experimentell metodik är det viktigaste att lära sig hur man lägger upp och genomför ett kontrollerat experiment. Man ska formulera en hypotes och pröva den, man ska operationellt definiera beroende och oberoende variabler samt kontrollera eventuella störvariabler. Att analysera den data man får ut är naturligtvis viktigt, men fokus ligger på att lära sig hantera 'verktyget', metodiken, i sig.

Det finns många intressanta och lämpliga områden som projektet kan handla om, till exempel minne, reaktionshastighet, perception, ansiktsigenkänning med mera. Finns det någon koppling mellan två eller flera av dessa områden? Påverkas perception, till exempel avståndsbedömning, av ljudnivån i rummet eller vilken musik som spelas? Fungerar minnestekniker? Påverkar en persons sinnesstämning eller stress ansiktsigenkänning eller reaktionshastighet? Är spatial rumsuppfattning kopplat till visualiseringsförmåga? Är Fitts's Law konstant även för personer med olika datorspelsvanor? Frågorna är många och inte utan relevans till vardagsfenomen eller övriga kurser.


Sidansvarig: Rita Kovordanyi
Senast uppdaterad: 2013-05-02