Göm menyn

Projektbeskrivningar

Följande projekt kommer att genomföras i perspektivkursen hösten 2006.

ISYCamilla Eidem
camilla@isy.liu.se
Små styrande processorer
Små och billiga processorer är mycket vanligt förekommande inte bara i konsumentelektronik men även t.ex. i leksaker och hushållsmaskiner. Små processorer används ofta för att styra saker. I projektet ska ni använda några små processorer för att styra en liten robotarm. För att röra på de olika delarna av armen används servomotorer. Servomotorerna ska ni styra med hjälp av processorer. Robotarmen kan tänkas vara en prototyp för en robotarm som ska kunna användas av människor som har svårt att lyfta eller greppa saker själva.
ISYHenrik Tidefelt
tidefelt@isy.liu.se
Processdatorsystem
Det här projektets mål är att göra ett användargränssnitt för övervakning och styrning av nivån i en vattentank. Nivån regleras med hjälp av en processdator (en PLC; Programmable Logic Controller), och denna kommunicerar med en PC där användargränssnittet finns. Projektet försöker efterlikna något som verkligen finns i industrin.
ISYNiclas Wadströmer
nic@isy.liu.se
Automatisk kryptanalys
Ett sätt att hålla information hemlig är att förvara den på en säker plats t. ex. inlåst i ett kassavalv. Om det inte är möjligt kan man kryptera informationen, dvs göra om den obegriplig med en kryptoalgoritm och sedan behöver bara nyckeln förvaras på en säker plats. Den krypterade informationen behöver då inte förvaras säkert eftersom den är obegriplig.

En bedragare som vill ta del av den hemliga information kan försöka forcera den, dvs dekryptera den utan kännedom om den hemliga nyckeln. Detta kan också gälla den som tappat bort nyckeln och behöver tllgång sin hemliga information.

I det här projektet ska ni undersöka svagheter i en enkel kryptoalgoritm och sedan använda dessa för att konstruera en metod som automatisk kan forcera krypterade meddelanden. För att genomföra arbetet behöver ni läsa om kryptering och forcering, kryptera texter och undersöka olika egenskaper hos kryptotexterna. Om kunskap och intresse finns i gruppen kan forceringsmetoden implementeras i ett datorprogram. Arbetet kan sedan utvidgas åt olika håll, t. ex. genom att ta fram en bättre krypteringsalgoritm som motstår den automatiska forceringen eller genom att utveckla forceringsalgoritmen till att även klara andra kryptoalgoritmer.
ISYNiclas Wadströmer
nic@isy.liu.se
Surfa säkert
Har du råkat ut för phising? Har du fått ebrev där du uppmanas uppge dina personliga inloggningsuppgifter, namn och lösenord, till din bank? Har du råkat ut för att du laddat ner ett till synes välgjort och användbart program och därefter fått problem med att dina dator börjar skicka en massa trafik ut på internet. Har du läst på en till synes trovärdig hemsida och sedan funnit att det mesta som stod där var missvisande och fel eller har du hittat olika källor på internet som motsäger varandra och du kan inte avgöra vilken som är korrekt?

Idag hämtar vi mycket information via internet och kommunicerar flitigt via epost och chat. Men hur vet man att informationen är korrekt och att den vi chattar eller epostar med verkligen är den som den uppger sig vara och inte en bedragare som vill lura på oss ett skadligt program som använder ens dator för att dela ut upphovsrättsligt skyddat material eller skicka spam?

Projektet går ut på att försöka hitta kriterier och metoder för att kunna bedömma trovärdighet i information som kommer via internet. Det kan både handla om riktlinjer för bra beteende på internet och regler som kan användas för automatisk kontroll i datorn. I det är arbetet kommer ni att behöva hämta information via internet:-)
TEMAEva Törnqvist
evato@tema.liu.se
Konsumentperspektiv på övergången till digital-TV
Ny teknik utvecklas ständigt och hur den introduceras och sprids kan ske på olika sätt. Teknikskiften kan vara nödvändiga, nya behov ska tillfredsställas genom ny teknik eller så kan byte till nya apparatur vara mer eller mindre vara påtvingad på konsumenterna.

Riksdagen beslutade i maj 2003 om att det analoga tv-nätet skulle släckas ner och ersättas av digitala sändningar. Etapp 1 av nedsläckningen startade hösten 2005 och i februari 2008 ska hela Sverige ha övergått till digitala tv-sändningar i marknätet. De områden som först berördes var Gotland, Gävle och Motala. För att i fortsättningen kunna titta på tv krävs det att konsumenten köper en box om man inte tittar via kabel eller satellit.

Kund och försäljare kan ha olika drivkrafter i mötet som ska resultera i köp av en box. Syftet med detta projekt är att undersöka hur detta möte ter sig samt hur boxen introduceras i hemmet. Hur ser utbudet av boxar ut? Vad vill man ha för typ av box? Vilka krav ställer man på tekniken? Vilket intresse har kunderna för tekniken? Vad får kunden för information av säljaren i butikerna? Vilka frågor har kunden? Hur förklaras tekniken för kunderna? Vad händer när man packar upp den nya apparaten i hemmet och ska få den att fungera, antingen enbart tillsammans med TV:n eller med video- och dvd-spelare m.m.?
TEMAJenny Palm
jenpa@tema.liu.se
Webbaserat informationssystem (WIS)
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har i samarbete med ett antal kommuner, länsstyrelser, landsting och centrala myndigheter, utvecklat ett webbaserat informationssystem som underlättar för aktörer att under kriser såsom stormen Gudrun, skogsbränder, fågelinfluensa, dela information med varandra.

Huvudfunktionerna i systemet är att dela dagboksinformation mellan aktörer och att koppla information från andra aktörer till sin egen aktörs dagbok. Systemet möjliggör också delning av information inom en aktör. Genom att dela information om aktuellt läge vid kriser kan aktörer samordna hanteringen av krisen och informationen till allmänheten på ett bättre sätt. KBM tillhandahåller WIS kostnadsfritt för myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer med ansvar under en kris. Se vidare på KBM:s webbsidor.

Informationsteknik har fått och får allt större betydelse för vårt samhälle och hur vi organiserar olika samhällsfunktioner såsom krisberedskap där WIS introduceras som ett system som kan organisera arbetet före, under och efter en kris. Men för vem är denna informationsteknik utvecklad? Är den lika anpassad till stora som små aktörer t.ex. små och stora kommuner? Har alla aktörer tillgång till WIS eller är det bara offentliga aktörer såsom kommuner, länsstyrelse. Kan WIS underlätta kommunikationen med medborgarna före, under och efter en kris?

Den statliga myndigheten KBM har aktivt argumenterat för användandet av WIS i kommuner. Varför har KBM valt att argumentera för ett system istället för att uppmuntra flera konkurrerande system? Vilka fördelar finns med att alla aktörer använder ett system? Vilka nackdelar finns?

Vilka funktioner har WIS? Har aktörerna efterfrågat ett sådant system? Vem har drivit utvecklingen av WIS? Hur många aktörer har idag tillgång och kan använda WIS?

Det finns flera olika ingångsvinklar för att studera detta projekt: t.ex. ekonomiska (är detta kostnadseffektivt för samhället?), samhällsnytta (får vi ett säkrare samhälle eller bättre krisberedskap i samhället med hjälp av WIS?), integritet- och säkerhetsaspekter (personlig integritet och nationell säkerhet - vilken information kan/bör/måste vara tillgänglig resp. hållas hemlig).

Metod för att besvara frågorna kan vara både dokumentstudier och intervjuer med relevanta aktörer såsom KBM eller stora och små kommuner.
IMTJohannes Johansson
johjo@imt.liu.se
Brain Computer Interface (BCI)
Kan tanken överföras till handling via datorkraft? En speciell sjukdom, ALS, gör att hela människan motoriskt sett sakta dör. Däremot är de drabbade patienterna mentalt helt friska och uppvisar således normal hjärnaktivitet. Elektroencefalografi (EEG) är en metod att med elektroder mäta hjärnans elektriska aktivitet. Kan man använda detta till att utföra handlingar? I så fall är användningsområdena många. Uppgiften går ut på att beskriva de hjälpmedel som kan användas av en ALS-sjuk individ för att kommunicera med sin omgivning.
IMTHåkan Petersson
hakpe@imt.liu.se
Doktor Dator
I datorns barndom fanns förhoppningar om att så kallade expertsystem skulle kunna ersätta läkare, men om vi frågar dagens kliniker vad de vill att datorer ska hjälpa till med kan det snarare handla om enklare saker som att komma ihåg siffror och andra detaljer. Det här projektet handlar om ett sådant enkelt beslutsstöd för diagnosen astma, vilket är en kronisk lungsjukdom som karakteriseras av upprepade anfall med andnöd, hosta och ytlig andning. Er uppgift är att utifrån grunderna för hur kunskapsbaserade beslutstödssystem konstrueras och används studera hur ett flödesschema för astmadiagnostik kan överföras från pappersform till datorform och vilka konsekvenser (till exempel etiska) detta får. Om gruppen önskar kan en demonstrationsapplikation implementeras.
IMTCarina Fors
carfo@imt.liu.se
EKG-analys
Inom sjukvården används många olika tekniska apparater för att diagnosticera eller behandla sjukdomar. Det här projektet handlar om EKG, som är en vanlig metod inom hjärtsjukvården. EKG:t visar hjärtats elektriska aktivitet och mäts via elektroder som fästs på huden. Genom att analysera EKG:t kan man få fram information om hur hjärtat mår, t ex om patienten har eller har haft en hjärtinfarkt, eller om det finns avbrott på hjärtats elektriska ledningsbanor. Analysen görs delvis med hjälp av datorprogram.

Projektuppgiften är att göra ett EKG-analysprogram som beräknar hjärtfrekvens. Programmet görs i Labview och i uppgiften ingår även att ta fram ett användargränssnitt. Gruppen kommer också att få mäta sina egna EKG:er för att få indata till programmet.
IMTErik Sundvall
erisu@imt.liu.se
Kan man googla en journal?
Googles genomslag som söktjänst på webben kan inte ha undgått många Internetanvändare, och en stor del av dess framgång kan tillskrivas den metod som används för att indexera materialet, det vill säga lagra information som gör det sökbart. Det här projektet går ut på att ta reda på hur Googles indexeringsteknik fungerar och undersöka om den går att använda till datorbaserade patientjournaler eller om finns det andra metoder som är bättre.
MAIJohn Noble
jonob@mai.liu.se
Slump och datateknik, problemlösning med hjälp av simulering
I och med datorns uppkomst och utveckling öppnades nya vägar till att finna lösningar på komplicerade matematiska problem. Tekniken som kallas simulering bygger på datorns förmåga att snabbt generera många utfall på så kallade slumpvariabler. Tillämpningarna är många, exempelvis beräkning av integraler och areor samt utvärdering av beräkningskomplicerade tekniska system.
MAIFredrik Berntsson
frber@mai.liu.se
Klassificering och identifiering av handskrivna siffror
Datautvinning (data-mining) är ett samlande beteckning på ett antal metoder, som har mycket stor användning inom ett otal områden, från naturvetenskap och teknik till e-handel. En konferens nyligen inom området angav följande rubriker: bioinformatik, fjärranalys, sensorteknik, sökmotorer för Internet, informationssökning, medicinska data, e-handel, datautvinning i stora databaser av transaktioner inom handel.

En av grundidérna i datautvinning är att med hjälp av en stor databas (ofta ostrukturerad), där man manuellt har grupperat posterna utifrån vissa kriterier, klassificera nya data. Andra problem är att med utgångspunkt från en fråga, hitta poster (dokument) i databasen, som liknar den (sök-motorproblematiken).

Ett typ-problem inom datautvinning är att klassificera "okända" handskrivna siffror med hjälp av en databas av kända siffror.

Uppgiften kan ha följande moment:
* Litteraturstudier, inklusive sökning på internet, avseende metoder och tillämpningar
* Vilka matematiska grundbegrepp behövs för att kunna utföra klassificeringen?
* Studier av några enkla tekniker för klassificering
* Beroende på gruppens förkunskaper: Kodning av någon algoritm, test på en databas av handskrivna siffror
MAIJörgen Blomvall
johan@mai.liu.se
Räkna med pengar
Reuters är ett program som används på de finansiella marknaderna för att få tillgång till realtidskurser och kurshistorik på t.ex. aktier och räntor. Genom att räkna på kurserna kan data behandlas och presenteras på ett sätt som ger god översyn. Historiska aktiekurser ger information om osäkerheten i olika aktier och kan användas för att bestämma risken i en aktieportfölj. Samma data kan även användas för att bestämma de optimala investeringarna. Optioner är ett finansiellt instrument som ger investerare möjlighet att hantera risk. Genom att handla rätt mängd aktier kan risken i optioner minimeras.
MAIOlle Axling
olaxl@mai.liu.se
Krypteringsmetoder för e-post
I framtiden kommer det p.g.a. det stora informationsutbytet att bli allt viktigare att skydda information mot obehörigas åtkomst. Att förhindra en tredje part att tillgodogöra sig meddelanden som två personer (datorer) utbyter via någon datakanal.

Vilka metoder finns för detta? Vad är deras historia? Vilken teknik och matematik bygger de på och vilka system håller man på att ta fram nu?

Allmänna egenskaper hos chiffer kan också belysas och djupet på den bakomliggande matematiken bör väljas på en lagom nivå. Gruppen får själv välja inriktning. Flera nätadresser som belyser detta finns på världsvida väven.
IFMJan Lundgren
jlu@ifm.liu.se
Datateknik för väderstationer och väderprognoser
För att kunna göra tillförlitliga väderprognoser krävs insamling av mätdata från olika typer av givare utplacerade över hela jorden. Prognosarbetet sker med hjälp av datorer och datorprogram under ständig utveckling. Projektet består dels av en litteratur- och web-sökning om hur man samlar in väderdata och gör väderprognoser professionellt, och dels av att konstruera ett program i det grafiska programmeringsspråket LabVIEW för insamling och presentation av väderdata från meteorologiska givare.
IFMBruno Lindquist
blt@ifm.liu.se
Insamling och presentation av mätdata från en meteorologisk station
I det här projektet ska vi titta närmare på hur man gör väderobservationer på en väderstation. För detta ändamål finns meteorologisk givare (för temperatur, tryck, nederbörd, vindhastighet mm) uppsatta på Fysikhusets tak. Efter signalanpassning kan mätdata tas om hand av en dator. Projektet består i att konstruera program i det grafiska programmeringsspråket LabVIEW som samlar in givardata, omvandlas dessa till lämpliga fysikaliska storheter samt presenterar på lämpligt sätt. Även grafisk presentation och väderstatistik för en given period är möjligt att göra på ett enkelt sätt. I projektet kan även ingå att göra en litteratur- och webbsökning om hur man samlar in väderdata professionellt.
IDAPeter Dalenius
petda@ida.liu.se
E-learning (1)
Datorer har utvecklats en hel del från 1960-talets lägenhetsstora räknemaskiner till dagens bärbara informationsbehandlare. Under hela denna tid har datorn haft en självklar plats på universiteten, både som forskningsobjekt och som stöd för administrativa funktioner. Men kan datorn ta steget in i föreläsningssalen och bli en integrerad del i lärandeprocessen? Redan på 1960-talet experimenterade man med så kallad programmerad inlärning. Sedan dess har dock synen på pedagogik förändrats radikalt. Många stora företag satsar idag på vad man kallar e-learning. När läromedlet ändå finns i datorn, varför inte låta datorn övervaka lärandet och hjälpa till? I det här projektet ska ni först få studera det datorbaserade lärandets historia. Därefter ska ni få testa några av de plattformar som finns tillgängliga på marknaden idag och utvärdera deras förtjänster och nackdelar.
IDAPeter Dalenius
petda@ida.liu.se
E-learning (2)
Datorer har utvecklats en hel del från 1960-talets lägenhetsstora räknemaskiner till dagens bärbara informationsbehandlare. Under hela denna tid har datorn haft en självklar plats på universiteten, både som forskningsobjekt och som stöd för administrativa funktioner. Men kan datorn ta steget in i föreläsningssalen och bli en integrerad del i lärandeprocessen? Redan på 1960-talet experimenterade man med så kallad programmerad inlärning. Sedan dess har dock synen på pedagogik förändrats radikalt. Många stora företag satsar idag på vad man kallar e-learning. När läromedlet ändå finns i datorn, varför inte låta datorn övervaka lärandet och hjälpa till? I det här projektet ska ni först få studera det datorbaserade lärandets historia. Därefter ska ni få testa några av de plattformar som finns tillgängliga på marknaden idag och utvärdera deras förtjänster och nackdelar.
IDAAnders Haraldsson
andha@ida.liu.se
Sökmotorer på internet - hur fungerar de egentligen?
Att "goggla" är det nya sättet att hitta information. Det finns sökmotorer som letar igenom ohyggliga mängder data för att hitta det du söker. Hur gör de egentligen? Vilka metoder används för att hitta alla sidorna, att indexera alla orden och organisera en databas, så att sökningen blir så snabb som den är.
IDAAnders Haraldsson
andha@ida.liu.se
Tecken och typsnitt
Under alla år som skrivkonsten funnits har man skapat olika typsnitt. Med datorer kan vi numera hantera en mycket större mängd olika tecken och det har skapats många olika typsnitt. Men hur kan man vid utskrifter ha olika stora fonter, vrida och vända på dessa? Uppgiften går ut på att hitta information och beskriva hur tecken lagras, olika begrepp när man beskriver typsnitt, hur typsnitt bör användas så att det blir snyggt och läsbart, hur typsnitt är beskrivna för datorn så att man kan ändra storlek och kanske vilka standarder som finns inom den kommersiella världen.


Sidansvarig: Peter Dalenius
Senast uppdaterad: 2007-06-27