Göm menyn

Projektbeskrivningar

Följande projekt kommer att genomföras under hösten 2005:

ISYHenrik Tidefelt
tidefelt@isy.liu.se
Processdatorsystem (1)
Det här projektets mål är att göra ett användargränssnitt för övervakning och styrning av nivån i en vattentank. Nivån regleras med hjälp av en processdator (en PLC; Programmable Logic Controller), och denna kommunicerar med en PC där användargränssnittet finns. Projektet försöker efterlikna något som verkligen finns i industrin.
ISYHenrik Tidefelt
tidefelt@isy.liu.se
Processdatorsystem (2)
Det här projektets mål är att göra ett användargränssnitt för övervakning och styrning av nivån i en vattentank. Nivån regleras med hjälp av en processdator (en PLC; Programmable Logic Controller), och denna kommunicerar med en PC där användargränssnittet finns. Projektet försöker efterlikna något som verkligen finns i industrin.
ISYNiclas Wadströmer
nic@isy.liu.se
Kryptering
Ett sätt att hålla ett meddelande hemligt är att kryptera det. Med en krypteringsalgoritm och en hemlig nyckel förvandlas klartexten till något oläsbart som är sådant att bara den som vet kryptoalgoritmen och den hemliga nyckeln kan återskapa det ursprungliga meddelandet. Den som illegalt vill läsa meddelandet och inte har tillgång till den hemliga nyckeln försöker att knäcka meddelandet, dvs återskapa klartexten utan att använda den hemliga nyckeln.

Ni ska undersöka vilka svagheter som finns i ett enklare kryptosystem, dvs ta reda på varför det går att knäcka även för den som inte har nyckeln. Undersökningen ska sedan ligga till grund för att antingen utveckla kryptosystemet för att göra det svårare att knäcka eller utveckla en metod att automatiskt knäcka kryptot.

Arbetet styrs till stor del av deltagarnas intresse och tidigare kunskaper. Arbetet innehåller litteraturstudier, arbete med kryptot, och ev. programmering.
ISYNiclas Wadströmer
nic@isy.liu.se
Datasäkerhetsanalys
Moster Ulla är enmansföretagare och har precis datoriserat sitt handelsföretag inom klädbranchen. Företaget köper upp kläder runt om i världen och säljer vidare till en rad mindre mer exklusiva klädbutiker i Sverige. Moster Ulla har installerat bredband och tänker använda sin dator både som webserver och för allehanda kontorsgöromål. Några av de viktigare är kontakter med köpare och säljare, hantering av elektroniska fakturor och betalningar, andra bankaffärer, ekonomisk uppföljning och redovisning av affärerna. Kontoret finns i hemmet och datorn kommer ev att användas av äldre hemmaboende barn som vill spela och surfa.

Hos frisören hittar moster Ulla ett gammalt nummer av Säkerhet och sekretess som hon slukar medan permanenten sätter sig. Hon läser om flera fall ur verkligheten där egna företagare datoriserat och nästan gått i konkurs för att de förlorat all information som de haft lagrade i datorn. En har spillt kaffe i datorn och tappat hela kundregistret och en annan har råkat ut för att en hackare utan ägarens vetskap använt datorn för utskick av spam och vidarespridning av illegalt kopierade biofilmer.

Moster Ulla ringer genast sin systerdotter som börjat läsa datateknik på universitetet och ber om hjälp med en genomgång av säkerheten på sin dator. För Ulla står mycket på spel om datorn inte fungerar. Hon berättar för sin systerdotter att det skulle bli katastrof för företaget om en konkurrent fick tag i hennes kundregister och ännu värre om konkurrent eller kund fick tag på hennes avtal med priser. Eller tänk om hon inte har tillgång till sin databas med sortiment och priser när hon pratar med en kund och ska till att göra upp en affär. Då vet hon inte hur mycket det hon kan låta kunden förhandla ner priset.

Ni ska hjälpa henne att ta reda på vilka åtgärder man typiskt kan och bör vidta med en nyinköpt dator för att vara rimligt säker mot störningar. Utifrån detta ska ni föreslå henne hur hon bör sätta upp befintliga standardprogram och vilka eventuella extra program hon bör köpa och installera. Ni ska också motivera föreslagna åtgärder för att visa för moster Ulla att besväret och utgifterna för höjd säkerhet är väl värda sitt pris.
TEMAEva Törnqvist
evato@tema.liu.se
Konsumentperspektiv på övergången till digital-TV (1)
Riksdagen beslutade i maj 2003 om att det analoga tv-nätet skulle släckas ner och ersättas av digitala sändningar. Etapp 1 av nedsläckningen startar i höst och i februari 2008 ska hela Sverige ha övergått till digitala tv-sändningar i marknätet. De områden som först berörs är Gotland, Gävle och Motala. För att i fortsättningen kunna titta på tv krävs det att konsumenten köper en box om man inte tittar via kabel eller satellit.

Kund och försäljare kan ha olika drivkrafter i mötet som ska resultera i köp av en box. Syftet med detta projekt är att undersöka hur detta möte ter sig. Hur ser utbudet av boxar ut? När går kunderna iväg för att köpa en box? Vad vill man ha för typ av box? Vad vet man om övergången till digital-tv? Vilket intresse har kunderna för tekniken? Vad får kunden för information av säljaren i butikerna? Vilka frågor har kunden? Vad blir kunderna förvånade över? Hur förklaras tekniken för kunderna? Vem är kunden - är det användaren själv, eller fungerar köparen som ombud åt gamla föräldrar eller vänner?
TEMAEva Törnqvist
evato@tema.liu.se
Konsumentperspektiv på övergången till digital-TV (2)
Riksdagen beslutade i maj 2003 om att det analoga tv-nätet skulle släckas ner och ersättas av digitala sändningar. Etapp 1 av nedsläckningen startar i höst och i februari 2008 ska hela Sverige ha övergått till digitala tv-sändningar i marknätet. De områden som först berörs är Gotland, Gävle och Motala. För att i fortsättningen kunna titta på tv krävs det att konsumenten köper en box om man inte tittar via kabel eller satellit.

Kund och försäljare kan ha olika drivkrafter i mötet som ska resultera i köp av en box. Syftet med detta projekt är att undersöka hur detta möte ter sig. Hur ser utbudet av boxar ut? När går kunderna iväg för att köpa en box? Vad vill man ha för typ av box? Vad vet man om övergången till digital-tv? Vilket intresse har kunderna för tekniken? Vad får kunden för information av säljaren i butikerna? Vilka frågor har kunden? Vad blir kunderna förvånade över? Hur förklaras tekniken för kunderna? Vem är kunden - är det användaren själv, eller fungerar köparen som ombud åt gamla föräldrar eller vänner?
TEMAErica Löfström
erilo@tema.liu.se
Intelligenta hem, framtidens boende? För vem och till vad?
Inom en lång rad av området har informationstekniken fått betydelse för vårt samhälle och hur vi organiserar vårt arbete och liv, idag finns t ex få arbetsplatser där du inte använder dator och när du ska hämta ut pengar går du troligtvis till bankomaten. Nu börjar IT även få en plats i våra bostäder och då syftas inte enbart på de många datorer som redan idag finns i många hushåll. Begrepp som det "kloka boendet" eller det "intelligenta hemmet" har blivit allt vanligare och då avses vanligtvis ett bostadshus i vilket man med hjälp av IT kan styra olika funktioner i huset. Det kan vara allt från styrning av värme, vatten till låsning. En vision av ett intelligent hus kan vara att när du kommer hem och vrider om nyckeln till ytterdörren tänds alla lampor och din musikanläggning slås på. När du sedan går hemifrån så slås alla lampor av och har du glömt stänga av spis eller kaffebryggare stängs även det automatiskt av när du låser dörren. Går kylskåpet sönder så får du ett meddelande på mobilen eller på din mail. Det intelligenta hemmet sköter sig delvis själv och ökar bekvämligheten för dig.

Men för vem är denna nya informationstekniken i bostäder tänkt för? Är det de boende som efterfrågar detta? Hur intresserade är de boende av att bo i intelligenta hem? Vilka är aktörerna som driver utvecklingen av intelligenta hem? Vilka funktioner är vettiga och vad kan man göra? Hur många intelligenta hem finns idag och hur är det att bo i ett intelligent hem? Eftersom detta är en ny teknikföreteelse finns ännu inte så mycket erfarenhet inom detta område vilket innebär att det finns många olika ingångsvinklar för detta projekt: t.ex. etiska (den personliga integriteten), ekonomiska (Är det dyrt? Vem har råd?) eller samhällsnyttan (får vi ett bättre samhälle?)
IMTLeili Lind
leili@imt.liu.se
Datafångst i hemmet - symtomrapportering till vårdgivaren
För att stödja kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som vårdas i hemmet kan teknik användas vid symtomrapportering från hemmet till vårdgivaren. Symtom är egenupplevda, subjektiva, parametrar, och kan t ex vara smärta, illamående och trötthet. Er uppgift är att studera tekniker för symtomrapportering från hemmet med fokus på äldre patienter. Jämför för- och nackdelar, samt lämplighet, mellan att använda en PDA (Personal Digital Assistant), digital pennteknik samt ett webbaserat gränssnitt. Vilka är för- och nackdelarna med de olika teknikerna? Vilken eller vilka är mest lämpliga för ändamålet?
IMTJohannes Johansson
johjo@imt.liu.se
Brain Computer Interface (BCI)
Kan tanken överföras till handling via datorkraft? En speciell sjukdom, ALS, gör att hela människan motoriskt sett sakta dör. Däremot är de drabbade patienterna mentalt helt friska och uppvisar således normal hjärnaktivitet. Elektroencefalografi (EEG) är en metod att med elektroder mäta hjärnans elektriska aktivitet. Kan man använda detta till att utföra handlingar? I så fall är användningsområdena många. Uppgiften går ut på att beskriva de hjälpmedel som kan användas av en ALS-sjuk individ för att kommunicera med sin omgivning.
IMTHåkan Petersson
hakpe@imt.liu.se
Doktor Dator
I datorns barndom fanns förhoppningar om att så kallade expertsystem skulle kunna ersätta läkare, men om vi frågar dagens kliniker vad de vill att datorer ska hjälpa till med kan det snarare handla om enklare saker som att komma ihåg siffror och andra detaljer. Det här projektet handlar om ett sådant enkelt beslutsstöd för diagnosen astma, vilket är en kronisk lungsjukdom som karakteriseras av upprepade anfall med andnöd, hosta och ytlig andning. Er uppgift är att utifrån grunderna för hur kunskapsbaserade beslutstödssystem konstrueras och används studera hur ett flödesschema för astmadiagnostik kan överföras från pappersform till datorform och vilka konsekvenser (till exempel etiska) detta får. Om gruppen önskar kan en demonstrationsapplikation implementeras.
IMTCarina Fors
carfo@imt.liu.se
Elektrokardiogram (EKG)
Elektrokardiografi används för att undersöka hjärtats elektriska aktivitet i syfte att detektera sjukliga tillstånd. Att tolka informationen i EKG-signaler är en av de första tillämpningarna av diagnostiskt datorstöd och automatiserad patientövervakning. Uppgiften går ut på att samla in några EKG och att skriva ett program i det grafiska programmeringsspråket LabView för att detektera viktiga delar i dessa EKG, exempelvis P-vågen, QRS-komplexet, T-vågen och hjärtrytmen. En mindre litteraturstudie om hur metoden fungerar och vad den används till ingår också.
MAIJohn Noble
jonob@mai.liu.se
Slump och datateknik, problemlösning med hjälp av simulering
I och med datorns uppkomst och utveckling öppnades nya vägar till att finna lösningar på komplicerade matematiska problem. Tekniken som kallas simulering bygger på datorns förmåga att snabbt generera många utfall på så kallade slumpvariabler. Tillämpningarna är många, exempelvis beräkning av integraler och areor samt utvärdering av beräkningskomplicerade tekniska system.
MAIBerkant Savas
besav@mai.liu.se
Klassificering och identifiering av handskrivna siffror
Datautvinning (data-mining) är ett samlande beteckning på ett antal metoder, som har mycket stor användning inom ett otal områden, från naturvetenskap och teknik till e-handel. En konferens nyligen inom området angav följande rubriker: bioinformatik, fjärranalys, sensorteknik, sökmotorer för Internet, informationssökning, medicinska data, e-handel, datautvinning i stora databaser av transaktioner inom handel.

En av grundidérna i datautvinning är att med hjälp av en stor databas (ofta ostrukturerad), där man manuellt har grupperat posterna utifrån vissa kriterier, klassificera nya data. Andra problem är att med utgångspunkt från en fråga, hitta poster (dokument) i databasen, som liknar den (sök-motorproblematiken).

Ett typ-problem inom datautvinning är att klassificera "okända" handskrivna siffror med hjälp av en databas av kända siffror.

Uppgiften kan ha följande moment:
* Litteraturstudier, inklusive sökning på internet, avseende metoder och tillämpningar
* Vilka matematiska grundbegrepp behövs för att kunna utföra klassificeringen?
* Studier av några enkla tekniker för klassificering
* Beroende på gruppens förkunskaper: Kodning av någon algoritm, test på en databas av handskrivna siffror
MAIUlla Ouchterlony
ulouc@mai.liu.se
Fraktaler
Fraktaler kopplas ofta samman med de vackra bilder som illustrerar Mandelbrotmängden och Juliamängder. Dessa är fascinerande skapelser med sina oändligt brutna kantlinjer. Bilderna väcker nyfikenhet. Hur ritar man dessa bilder och varför blir det på detta sättet? Projektet går ut på att studera bakgrunden till bl.a. Mandelbrotmängden och Juliamängder, att rita (bilder kan antingen hämtas från eller göras med egna program) och se samband och förklara viktiga begrepp, som t.ex fraktala dimensioner. Även andra fraktaltyper, som Kochkurvan, Sierpinskitrianglar och fraktala ormbunkar kan studeras. Kanske hittar ni konstruera en egen fraktal, som inte är så vanligt förekommande i litteraturen.
MAIJörgen Blomvall, Peter Broström
johan@mai.liu.se, pebro@mai.liu.se
Design av datornät
Bestäm en kostnadseffektiv lösning till hur ett företag skall designa det lokala accessnätet. Utvärdera prestanda mellan utvecklingsavdelningen och marknadsavdelningen i det befintliga nätet med avseende på minimal tidsfördröjning och maximal kapacitet samt föreslå lämpliga förbättringar.
MAIOlle Axling
olaxl@mai.liu.se
Krypteringsmetoder för e-post
I framtiden kommer det p g a det stora informationsutbytet att bli allt viktigare att skydda information mot obehörigas åtkomst. Att förhindra en tredje part att tillgodogöra sig meddelanden som två personer (datorer) utbyter via någon datakanal. Vilka metoder finns för detta? Vad är deras historia? Vilken teknik och matematik bygger de på och vilka system håller man på att ta fram nu? Allmänna egenskaper hos chiffer kan också belysas och djupet på den bakomliggande matematiken bör väljas på en lagom nivå. Gruppen får själv välja inriktning. Flera nätadresser som belyser detta finns på världsvida väven.
IFMFredrik Winquist
frw@ifm.liu.se
Datorn i elektroniska näsan
En elektronisk näsa har vårt eget luktsinne som modell och är uppbyggd kring ett antal gaskänsliga sensorer med olika känslighetsprofiler. När en gasblandning eller lukt kommer i kontakt med dessa sensorer kommer ett speciellt signalmönster att genereras och speciella datorprogram kan sedan användas för att kunna urskilja det karaktäristiska ur varje mönster. En elektronisk näsa kan alltså tränas att känna igen olika lukter.

Projektet innebär att träna en elektronisk näsa att känna igen en enkel doft samt undersöka olika program för mönsterigenkänningen.
IFMJan Lundgren
jlu@ifm.liu.se
Datateknik för väderstationer och väderprognoser
För att kunna göra tillförlitliga väderprognoser krävs insamling av mätdata från olika typer av givare utplacerade över hela jorden. Prognosarbetet sker med hjälp av datorer och datorprogram under ständig utveckling. Projektet består dels av en litteratur- och web-sökning om hur man samlar in väderdata och gör väderprognoser professionellt, och dels av att konstruera ett program i det grafiska programmeringsspråket LabVIEW för insamling och presentation av väderdata från meteorologiska givare.
IFMJulian Macoveanu
jumac@ifm.liu.se
Neuronen - byggstenen i hjärnans alla beräkningar
Nervcellen är den minsta enhet som ingår i hjärnans alla funktionella kretsar. Vad är det som skiljer en nervcell från alla andra celler i kroppen? Vilken mekanism använder dessa enheter för att integrera alla tusentals signaler som en typisk nervcell i hjärnbarken tar emot? Projektet består dels av en litteraturdel som ska besvara ovanstående frågor samt en praktiskt del som går ut på att bygga en modell av en nervcell och integrera den i ett litet neuronnätverk med hjälp av programmeringsspråket Neuron.
IFMBruno Lindquist
blt@ifm.liu.se
Insamling och presentation av mätdata från en meteorologisk station
I det här projektet ska vi titta närmare på hur man gör väderobservationer på en väderstation. För detta ändamål finns meteorologisk givare (för temperatur, tryck, nederbörd, vindhastighet mm) uppsatta på Fysikhusets tak. Efter signalanpassning kan mätdata tas om hand av en dator. Projektet består i att konstruera program i det grafiska programmeringsspråket LabVIEW som samlar in givardata, omvandlas dessa till lämpliga fysikaliska storheter samt presenterar på lämpligt sätt. Även grafisk presentation och väderstatistik för en given period är möjligt att göra på ett enkelt sätt. I projektet kan även ingå att göra en litteratur- och webbsökning om hur man samlar in väderdata professionellt.
IDAPeter Dalenius
petda@ida.liu.se
E-learning
Datorer har utvecklats en hel del från 1960-talets lägenhetsstora räknemaskiner till dagens bärbara informationsbehandlare. Under hela denna tid har datorn haft en självklar plats på universiteten, både som forskningsobjekt och som stöd för administrativa funktioner. Men kan datorn ta steget in i föreläsningssalen och bli en integrerad del i lärandeprocessen? Redan på 1960-talet experimenterade man med så kallad programmerad inlärning. Sedan dess har dock synen på pedagogik förändrats radikalt. Många stora företag satsar idag på vad man kallar e-learning. När läromedlet ändå finns i datorn, varför inte låta datorn övervaka lärandet och hjälpa till? I det här projektet ska ni först få studera det datorbaserade lärandets historia. Därefter ska ni få testa några av de plattformar som finns tillgängliga på marknaden idag och utvärdera deras förtjänster och nackdelar.
IDAAnders Haraldsson
andha@ida.liu.se
Sökmotorer på internet - hur fungerar de egentligen?
Att "goggla" är det nya sättet att hitta information. Det finns sökmotorer som letar igenom ohyggliga mängder data för att hitta det du söker. Hur gör de egentligen? Vilka metoder används för att hitta alla sidorna, att indexera alla orden och organisera en databas, så att sökningen blir så snabb som den är.
IDAAnders Haraldsson
andha@ida.liu.se
Hur fungerar utskrifter på laserskrivare?
En laserskrivare är en egen dator som använder språket PostScript. När du gör utskrifter från Word, www-sidor, Emacs etc till en skrivare omformas utskriften först till ett PostScript-program som laserskrivaren i sin tur hanterar så att utskriften blir exakt samma som den som användaren från början skapat. Hur går processen till - dokumentet till PostScript till utskriften? Vad kan PostScript göra, hur ser språket ut och hur fungerar det? Experimentera gärna!


Denna information är gemensam för kurserna TDDC20 och TDDB82.


Sidansvarig: Peter Dalenius
Senast uppdaterad: 2007-06-27