729G12 Distribuerad och situerad kognition

Kursinformation

Kursens inriktning och innehåll

Kursens fokus gäller distribuerad och situerad kognition. Området är vitt definierat; centralt är inte om självförståelsen är att forskningen handlar om situerad och distribuerad kognition, utan om den rör områden, verksamheter och teoretiska perspektiv som står i samklang med situerad och distribuerad kognitionsvetenskap.

Detta område belyses ur flera kompletterande perspektiv.

• Teoretisk koppling till andra kognitionsvetenskapliga riktningar.
• Introduktion till några olika forskningsområden.
• Konkreta exempel på studier inom detta område.
• Etnografisk metod.

Kursen ges i form av föreläsningar, litteraturseminarier och en projektkurs med gruppvis handledning.

Föreläsningarna syftar framförallt att ge en överblick över området, och knyta detta till andra kognitionsvetenskapliga riktningar och utvecklingstendenser.

Litteraturseminarierna syftar dels till att ge konkreta exempel på forskning utifrån ett situerat och distribuerat perspektiv, och att fördjupa förståelsen av detta, dels till att diskutera några central begrepp och/eller frågeställningar inom området.

Projektet syftar till att ge en första introduktion till och en första praktisk erfarenhet av etnografiska metoder, liksom att ge fördjupade teoretiska kunskaper.

Nytt för i år

• En ny föreläsning av Corrinna Kruse om analys av etnografiskt material
• Gästföreläsning av David Kirsh (UCSD)

Lärare

Nils Dahlbäck (nils.dahlback@liu.se). IDA. Föreläsare, seminarieledare, examinator.

Corinna Kruse (corinna.kruse@liu.se). Tema-T. Projekthandledare, föreläsare, seminarieledare.

Björn Sjöblom (bjorn.sjoblom@liu.se). Tema-B. Föreläsare, projekthandledare, seminarieledare.

Kurslitteratur

Böcker

Garbis, C (2002) The Cognitive Use of Artifacts in Cooperative Process Management. Diss, Tema Kommunikation, Linköpings universitet. (Särtryck ur boken)
Finns att köpa hos snabbkopieringen, Hus C,. Pris ca 140 kr.

Norman, C. (1993) Things that make us smart. Reading, Mass.: Pegasus Press.
Användes också på introduktionskursen.

Emerson, Robert M., Fretz, Rachel I. & Shaw, Linda L. (1995) Writing Ethnographic Fieldnotes. Chicago: The University of Chicago Press.
Finns att köpa i bokhandeln.

Artiklar

Artiklarna och eventuella särtryck kommer att distribueras av kursledningen, om de inte kan laddas ner från nätet.

OH-bilder

De OH-bilder från föreläsningar som läggs ut på denna hemsida räknas också som en del av kurslitteraturen.

Kommentarer till kurslitteraturen

Garbis bok The Cognitive Use of Artifacts in Cooperative Process Management är tillsammans med ett antal artiklar litteratur för teoridelen av kursen. Boken ger en överblick över området, artiklarna ger fördjupning och konkretiseringar.

Boken Writing Ethnographic Fieldnotes är huvudbok för projektet. Den är en välkänd metodbok när det gäller etnografiska metoder, som idag ofta används av kognitionsvetare vid studier av människa-teknikanvändning. Den är också användbar i kommande kurser med projektinslag som innebär användarstudier, som t.ex. KVTILL och inte minst magisteruppsatsen.

Normans bok Things that make us smart ger ett tillämpningsperspektiv på situerad och distribuerad kognition.

Både Things that make us smart och Writing Ethnographic Fieldnotes är valda för att de är användbara vid flera av utbildningens moment. Ingen av dessa kommer att användas i sin helhet på denna kurs. Men båda är mycket användbara för hela utbildningen.

Seminarierna

Ge syftet med seminarierna är att ge fördjupade exempel på forskning inom området, genom att diskutera teori och metod i mindre grupper. Varje seminariegrupp består av 3 projektgrupper, alltså i de flesta fall 9 studenter. Varje seminarium är en timme. Det är olika seminarieledaare för olika artiklar

• Corinna Kruse: Goodwin Professional vision
• Björn Sjöblom: Dourish What We Talk About When We Talk About Context.
• Nils Dahlbäck: Clark and Chalmers The Extended Mind.

Gruppindelning och schema finns på andra sidor här.

Projektet

Avsikten här är att studenterna skall få en första introduktion till etnografiska metoder, och hur de kan vara användbara i studier av sociotekniska system. Momentet finns med på kursen av två skäl. Dels för att ge en förståelse för det metodologiska förhållningssätt som ligger bakom de vetenskapliga arbeten som presenteras på kursen, dels för att ge en första praktisk kunskap i en metodologi som är mycket vanlig inom flera områden av tillämpad kognitionsvetenskap. Mer information om detta moment redovisas separat.

Utformning

• Arbetet utförs i grupper om tre studenter
• Handledning sker i grupp, med tre grupper/tillfälle (= 9 studenter).
• Momentet inleds med en föreläsning om metod och där uppgifterna introduceras. Ges av Corinna Kruse under första kursveckan.
• En exempel på möjliga projekt/studieområden presenteras på föreläsningen vid projektkursens start.
• Handledning sker vid 4 tillfällen.

1. Presentera sitt preliminära upplägg; skall ha tänkt igenom vad deskall studera och veta att det går att genomföra praktiskt (tillstånd finns om det behövs etc.)
2. Ha genomfört huvuddelen av fältarbetet och presenterar data, funderingar och problem därifrån.
3. Presentera en preliminär analys och en påbörjad skriftlig rapport..
4. Förberedelse för presentation

• Momentet avslutas och redovisas vid en minikonferens i slutet av kursen, där varje grupp får 10 min presentation + 5 min diskussion. En skriftlig rapport lämnas in till handledaren.

Examination

• Hemtenta (3, 5 hp)
• Projekt & projektpresentation (2, 5 hp)
  Närvaro krävs vid minst 3 tillfällen samt avslutande redovisning.
  Är man inte det så får man göra en kompletteringsuppgift. Formerna för denna beslutas av examinator individuellt för varje student.

För båda momenten ges betyget U, G eller VG. För slutbetyg gäller i första hand betyget på hemtentan. Dock ger VG på projektet ytterligare poäng på hemtentan vilket kan höja slutbetyget från G till VG. Detta gäller ej för höjning från U till G på tentan, då vi uppfattar G som en miniminivå av önskvärd uppnådd kunskap inom kursens teoridel.

Examinationen är i normalfallet enbart skriftlig. Men i vissa fall kan den skriftliga examinationen kompletteras med en diskussion med examinator innan betyget sätts, t.ex. genom att man i samtal med examinator diskuterar och motiverar sina svar på hemtentan.