729A94 Kognitionsvetenskaplig metod

Kursinformation

Dessa kursinformation kompletteras under kursens gång med information om kommande undervisningstillfällen.

Kursinnehåll

Teorikursen som gick i förra läsperioden kan sägas inrikta sig på vad kognition är, och hur den kognitiva arkitekturen är uppbyggd. Denna kurs, metodkursen, har två andra teman: Hur förhåller sig de olika metoderna man använder inom kognitionsvetenskap till varandra och till olika kognitionsvetenskapliga forskningsfrågor, och en mer generell om hur vi vet saker om kognition; vilka metoder som kommer till användning när vi försöker begripa oss på ett kognitivt fenomen, och i vilken grad man ska ha tilltro till dessa metoder.

Kursen har två syften. För det första att öka förståelsen för hur olika forskningsmetoder kan användas inom olika delar av kognitionsvetenskap, och för det andra till att ge en förståelse av samspelet mellan påstådda resultat och olika metoder som kommer till användning inom kognitionsvetenskapen. Det är inte en hands-onkurs, så kursen syftar inte till att ni ska lära er att använda en mängd olika metoder. Det centrala är att ni ska kunna förstå hur metoderna är tänkta att fungera, och hur man i så fall bör värdera de olika metoderna och de saker som det sägs att man kan komma fram till med användning av dessa metoder.

Det som är utmärkande för kognitionsvetenskap att man inom disciplinen använder sig av många olika metoder: formella metoder, simuleringar, intervjuer, deltagande observation, etnografisk metod, fMRI och andra neurometoder, ögonrörelsekameror osv., liksom att man använder sig av många olika typer av data som grovt kan delas in i kvantitativa och kvalitativa. En kognitionsvetare behöver kanske inte själv kunna genomföra undersökningar med hjälp av alla dessa metoder, även om det är viktigt att varje kognitionsvetare behärskar några metoder så han eller hon kan självständigt använda den. Men även om man inte kan behärska alla metoder bör man däremot kunna förstå hur dessa olika metoder kan bidra till att kasta ett ljus över kognition. För att kunna göra detta måste man kunna en del om relationerna mellan metod och resultat.

Kursen inleds med några pass där vi tar upp mer i detalj vilka forskningsmetoder som finns inom kognitionsvetenskap, och hur dessa förhåller sig till olika kunskapsintressen och steg i forskningsprocessen.

Sedan kommer vi lite djupare in på vad en metod är, och hur dessa metoder kan komma att kopplas samman med våra möjligheter att veta något om världen. Frågor om metod är alltså inte så lätta att skilja från frågor om teori, samt från frågor om resultat: vad som är att se som ett resultat kan hänga samman med vad man tror om de olika metoderna som har kommit till användning. Frågan om vad som är en lämplig metod för att studera kognition kommer därför också att hänga samman starkt med vad man tror att kognition är: tror man att mänsklig kognition är ett annat slags fenomen än annat som händer i världen, så kommer man knappast att tro att medvetandet ska studeras på samma sätt som andra fenomen i världen, och om man omvänt tror att medvetandet är ett fenomen likt allt annat man kan stöta på i världen, så kommer man att anse att kognition bör studeras på samma sätt som annat. Eliminativisten kommer därmed i rätt hög grad att vara mer intresserad av neuroresultat, just därför att eliminativisten anser att det vi tidigare har tänkt oss som centralt för kognition – propositionella attityder och allt som hänger samman med detta – numera är överspelat.

Undervisningsformer

Vi kommer i huvudsak att använda oss av en kombination av föreläsning och seminariediskussioner i samma undervisningspass. Den exakta utformningen kommer att variera något, men i huvudsak kommer varje undervisningspass vara upplagt så här: Först en kort föreläsning eller introduktion till dagens ämne. Därefter uppdelning i 3 mindre seminariegrupper, som diskuterar dagens aktuella artikel. Till sist en återsamling i hela gruppen med redovisning av synpunkter och diskussion i storgrupp.

Närvaro är obligatorisk, och alla förutsätts ha läst in sig på aktuell litteratur inför varje undervisningstillfälle (utom vid första föreläsningen). Om det framkommer att någon ej läst artikeln i förväg kommer detta att räknas som frånvaro och kräva kompletteringsuppgift för att räknas som godkänd.

Kursens (preliminära) struktur

(Beskrivningen nedan är preliminär och kan komma att uppdateras eller förändras under kursens gång.)

Med en liten överförenkling kan man säga att kursen består av ett antal mer eller mindre sammahållna block av teman och texter.

• Block 1 handlar mest om frågor som är relativt generella för det kognitionsvetenskapliga området. Till detta block hör föreläsning 1 - 3.
• Block 2 tittar närmare på några olika kognitionsvetenskapliga delområden. Hit hör föreläsning 4 (psykologi), föreläsning 5 och 6 (neurokognition) samt föreläsning 7 och eventuellt 8 (simuleringar)
• Block 3 tar upp mer generella vetenskapliga frågor, som t.ex.hur regler för vad som gör att en artikel skall publiceras påverkar spridningen forskningsresultat på mer eller mindre avsedda sätt.

Närmare detaljer om vad som tas upp under de olika föreläsningarna beskrivs i avsnittet nedan, som gradvis byggs ut under kursens gång.

Föreläsningarna/seminarierna

Här kommer information om vad som tas upp vid varje undervisningstillfälle att läggas upp

Föreläsning 1 (13/11)
Introduktionsföreläsning
Teoretiska perspektiv på kognitionsvetenskap - en personlig ståndpunkt
Litteratur:
Frågor om litteraturen

Föreläsning 2 (16/11)
Kvantitativt och kvalitativt - data, metod, vetenskapssyn och kunskapssyn
Litteratur: Åsberg "Det finns ingen kvalitativ metod ..."
Frågor om litteraturen:

• Håller du med om Åsbergs kritik av begreppet kvalitativ metod?
• Hur stark är kopplingen mellan kunskapssyn, vetenskapssyn, metod och data?
• Kan man använda Åsbergs analys inom tillämpad kognitionsvetenskap, och i så fall hur?

Föreläsning 3 (20/11)
Kunskapskultuer inom kognitionsvetenskap.
Litteratur. Dahlbäck, "Cognitive Science as Three Methodological Cultures ..."
Frågor om litteraturen:

• Finns det kunskapskultuerer?
• Är beskrivningen av kunskapskulturer inom kognitionsvetenskap korrekt
• Vilka konsekvenser får din ståndpunkt
• Kan man föra samma resonemang om tillämpad kognitionsvetenskap?

Föreläsning 4 (23/11)
You can't play twenty questions with nature and win
Litteratur: A. Newell "You can't play twenty questions with nature and win"
B. Kosslyn, "You can play twenty questions with nature and win"

Föreläsning 5 (27/11)
Vad kan vi lära av neurokognitiv forskning? (1)
Litteratur: Fodor "Let your brain alone" (detta är originaltiteln, den som finns i länken här har en annan titel, men texten i övrigt är densamma)
Klein "Philosophical Issues in Neuroimaging"
Frågor om litteraturen:

• Vilket kognitionsvetenskapligt teoretiskt och/eller praktiskt intresse finns i att veta vilka delar av hjärnan som är aktiva när vi utför vissa uppgifter?
• Vilka möjligheter finns att generalisera från försökspersonernas uppgifter och hur de löses till hur vi löser uppgifter utanför laboratoriet?
• Vilka olika sätt finns det enligt Klein att dra slutsatser från hjärnavbildningsdata?
• Är hjärnavbildning främst eller enbart ett verktyg i explorativa studier?

Föreläsning 6 (5/12)
Vad kan vi lära av neurokognitiv forskning? (2)
Litteratur:Yarkoni et al "Cognitive Neuroscience 2.0: building a ...."
Fodor, Jerry (1997) "Special Sciences: Still Autonomous After All These Years"

Föreläsning 7 (7/12)
Vad kan vi lära av simuleringar?
Litteratur: Schlimm "Learning from the existence of models: On psychic machines ..."
Bakgrundslitteratur:
Grüne-Yanoff, Till & Weirich, Paul "The philosophy and epistemology of simulation: A review"
Frigg & Reiss "The philosophy of simulation: hot new ..."

Rekommenderar att ni börjar med att läsa artikeln av Grüne-Yanoff & Weirich som ger en allmän introduktion till diskussionen om simuleringar som forskningsmetod. Artikeln av Frigg & Reiss diskuterar detta också, men den av Grüne-Yanoff & Weirich är mer översiktlig och driver mindre en egen ståndpunkt.

Artikeln av Schlimm är den enda som tar upp simuleringar i relation till också kognitionsvetenskaplig forskning.

Föreläsning 8 (12/12)
Hur säkra är forskningsresultat?
Litteratur: O'Connel Hamilton "Something doesn't add up"
*Pashler & Waenmakers ""Editors introduction to the special section on replicability ..."
Ioannidis, John P.A. (2005) "Why most published research findings are false"
*Ferguson & Heene (2012) "A vast graveyeard of Undead Theories: Publication Bias and ..."
*Pashler & Harris (2012) "Is the Replicability Crisis Overblown? Three ..."

De artiklar som är märkta med en asterix (*) återfinns under länken till speicalnumret av "Perspectives in Psychological Science" på kurslitteratursidan.

Föreläsning 9 (14/12)
Fortsättning på diskussionen om forskningsresultat
Avslutande diskussion
Information om hemtentan

Litteratur

Länkar till kurslitteraturen är flyttade till en egen sida

Examination

Kursen har två examinationsmoment, obligatorisk aktiv närvaro på seminarierna samt en hemtenta.

Hemtentan presenteras på slutföreläsningen fredag 14/12. Den skall vara inlämnad senast måndag 7/1.

Frånvaro från mer än ett undervisningstillfälle fram till och med 12/12 kräver komplettering. Kontakta examinator Nils Dahlbäck för diskussion om du varit borta från fler tillfällen än ett.

 

Sidansvarig: Fredrik Stjernberg
Senast uppdaterad: 2012-12-10