Göm menyn

729A23 Kognitionsvetenskaplig teori

Kursinformation


Kursinnehåll

Kursen handlar om olika teoretiska perspektiv inom kognitionsvetenskap. Med teoretiska perspektiv menas i detta sammanhang de grundläggande antaganden om vad kognition är och hur kognition kan studeras och beskrivas, som ligger under enskilda kognitionsvetenskapliga teorier. Tänkande som beräkning, eller på engelska Cognition as Computation, var det teoretiska perspektiv som låg till grunden för kognitionsvetenskapens framväxt efter det andra världskriget. Senare har flea alternativa perspektiv presenterats, som t.e.x. kroppsbaserad kognition (embodied cognition), mer eller mindre explicit reduktionistiska neurokognitiva teorier, situerad och distribuerad kognition. Dessutom visar det sig när man studerar frågan närmare, att det också finns olika grundläggande synsätt på vad tänkande som beräkning innebär.

Kursen tar upp dessa olika perspektiv genom att läsa och diskutera originalartiklar både om tänkande som beräkning, som t.ex. den fysiska symbolsystemhypotesen (Newell och Simon), Language of Thought (Fodor), the intentional stance (Dennet), connectionism och artificiella neurala nätverk (Churchland, Sejnowski m fl), men också alternativ som neurokognition och dynamiska system. Det exakta innehållet är ej spikat vid kursstart, utan kan delvis förändras beroende på gruppens intressen och vad som kommer upp under diskussionerna.

En viktig fråga för kursen är i vilken utsträckning de olika teoretiska positionerna verkligen är teoretiskt skilda perspektiv på samma slags kognition, eller om de istället är teorier om olika slags kognition, och därmed snarare kan ses som komplementära än konkurrerande teorier.

Målsättningen med kursen är att hjälpa de studerande att komma fram till en egen position kring dessa frågor, bland annat genom att försöka diskutera dessa i relation till egen forskning och planerad masteruppsats.

Litteratur

Kurslitteraturen består av en bok som fungerar som introducerar och diskuterar de olika teoretiska perspektiven, samt ett antal originalartiklar. Alla artiklar finns på biblioteket, men de flesta finns också på flera ställen på nätet,

Observera att den lista som finns vid kursstart kan kompletteras under kursens gång.

Lärobok

  • Clark, Andy (2001) Mindware – An Introduction to the Philosophy of Cognitive Science. Oxford, Oxford University Press. ISBN 0-19-513857-0

Artiklar

  • Pylyshyn, Zenon W. (1998) Introduction: Cognitive Architecture and the Hope for a Science of Cognition. In Z. Pylyshyn (Ed.) Constraining Cognitive Theories: Issues and Options. Samford, CN: Ablex Publishing Corporation.
  • Newell, Allen (1986) The Symbol Level and the Knowledge Level. In Zenon W. Pylyshyn and William Demopoulos (Eds.) Meaning and Cognitive Structure. Issues in the computational theory of mind. Norwood, NJ: Ablex Publishing Corporation.
    With two comments on Newell’s paper
    Brian Cantwell Smith, The Link from Symbols to Knowledge
    Daniel Dennet, Is There an Autonomous "Knowledge Level"?
    And with a transcribed discussion of the paper and the comments.
  • Dennet, Daniel (1971) Intentional Systems. Journal of Philosophy, Vol 68.
  • Churchland, P.S. & Sejnowski, T (1990) Neural Representation and Neural Computation. Philosophical Perspectives, Vol 4, Action Theory and Philosophy of MInd
  • Churchland, Paul M. (1981) Eliminative Materialism and Propositional Attitudes, The Journal of Philosophy, 78, 67-90.
  • Fodor, Jerry A. (1987) Why There Still Has to Be a Language of Thought. In Jerry A. Fodor Psychosemantics. Bradford Books/The MIT Press, pp 135-167. Reprinted in William G. Lycan (Ed.) (1990) Mind and Cognition: A Reader. Blackwell.
  • Hutchins, Edward (1995) Cognition in the Wild. Cambridge, MA: The MIT Press. (Chapter 9 "Cultural Cognition")
  • Clark, A & Chalmers, D. (1998) The Extended Mind, Analysis, 58, 7-19.

Undervisningsformer

Vi kommer i huvudsak att använda oss av en kombination av föreläsning och seminariediskussioner i samma undervisningspass. Den exakta utformningen kommer att variera något, men i huvudsak kommer varje undervisningspass vara upplagt så här: Först en kort föreläsning eller introduktion till dagens ämne. Därefter uppdelning i 3 mindre seminariegrupper, som diskuterar dagens aktuella artikel. Till sist en återsamling i hela gruppen med redovisning av synpunkter och diskussion i storgrupp.

Närvaro är inte obligatorisk, men alla förutsätts ha läst in sig på aktuell litteratur inför varje undervisningstillfälle (utom vid första föreläsningen). Detta är en förutsättning för att undervisningen skall bli givande.

Samtliga kursdeltagare uppmanas att skicka frågor kring litteraturen senast dagen innan aktuellt undervisningstillfälle.

Föreläsningarna/seminarierna

Nedanstående schema är preliminärt och kan komma att ändras under kursens gång. Ändringar meddelas via kursens hemsida. Det förutsätts att information om ändringar i kursen är kända för samtliga studenter ett dygn efter att de publicerats här.

Föreläsning 1
Introduktionsföreläsning
Teoretiska perspektiv på kognitionsvetenskap - en personlig ståndpunkt
Litteratur:
Frågor om litteraturen:

Föreläsning 2
Kognition som beräkning och kognitiv arkitektur
Litteratur:
Clark, Introduction & Kap 1
Pylyshyn Introduction: Cognitive Architecture and the Hope for a Science of Cognition
Frågor om litteraturen

  • Pylyshyn menar att kognition som beräkning (cognition as computation) är något annat än att man simulerar kognitiva processer i datorer. Är argumenten rimliga?
  • Pylyshyn försöker avgränsa kognitionsvetenskap från andra vetenskaper, och gör också ett försök att beskriva tre nivåer. Är detta en rimlig avgränsning?
  • Får detta synsätt några konsekvenser för ditt eget specialiceringsområde?
  • Hur förhåller sig Pylyshyns tankar till t.ex. aktivitetsteori eller Marrs teorier?
  • Clark diskuterar kritiskt vad ”cognition as computation” kan betyda, och argumenterar för att man behöver flera olika beskrivningsnivåer. Hur förhåller sig Clarks beskrivning till Pylyshyns tre nivåer?
  • I slutet av kapitel 1 diskuterar Clark om en beräkningsmodell av kognition kan förklara medvetande (consciousness). Är detta ett avgörande kriterium för att teorier om kognition som beräkning skall vara korrekta?

Föreläsning 3
Den fysiska symbolsystemhypotesen
Litteratur:
Clark, Kap 2
Newell: The symbol level and the knowledge level
Kommentarer till Newell, framförallt av Brian Cantwell Smith
Frågor om litteraturen

  • Brian Cantwell Smith hävdar att det finns två slags psykologi. Håller du med om att detta är en rimlig uppdelning? Finns det beröringspunkter mellan Smiths uppdelning och teorier om två slags kognition som bl.a. Kahaneman anser?
  • Varför är det inte korrekt att hävda att Searle anser att maskiner inte kan tänka? ? Innebär Searles Kinesiska rum en kritik av Newells syn på symboler och kunskap?
  • Newell menar att datavetenskapen och framförallt AI har funnit en lösning på vad en symbol egentligen är. Smith är mycket tveksam till detta. Vem av dem har de starkaste argumenten?
  • På sidan 43, i en tillbakablick på kapitel 2, skriver Clark att en attraktiv fördel med den klassiska symbolmodellen, som har egenskapen av att vara semantiskt transparenta system (s. 29), är att den på ett direkt sätt kan tillgodogöra eller förklara ”the dramatic explanatory and predictive powers of daily mentalistic discourse”. Varför är detta viktigt/en fördel?
  • Clark tar upp Marvin Minskeys modulära kognitionsmodell som ett alternativ till den klassiska symbolmodellen (s. 40-41). Hur skiljer dessa sig ifrån varandra? Är det principiellt möjligt att implementera en Minskeyansk modulär arkitektur i ett fysiskt symbolsystem?

Föreläsning 4
Intentionala system
Litteratur:
Clark, Kap 3
Dennet Intentional systems
Frågor om litteraturen

Många men inte alla inblandade i denna diskussion tycker jag verkar ta som utgångspunkt att våra inre mentala processer och vårt vardagsspråk eller våra vardagsteorier skall ha samma form

  • Håller du med om att de gör det?
  • Är det rätt att göra så?

Clark citerar (s 47) Dennet som hävdar att allt som man kan predicera framtida handlingar av genom att tillskriva dem intentioner (the intentional stance) har sådana intentioner.

  • Håller du med om att påståendet att allt som vi uppfattar som X också är en X alltid gäller? Kan du ge exempel för att konkretisera svaret.
  • Dennet har kritiserats för att hans teori om Intentional stance inte skiljer mellan agenter eller objekt som man kan tolka som om de har intentioner och trosföreställningar och de som faktiskt har det. Håller du med?

Föreläsning 5
Eliminativism
Litteratur:
Clark, Kap 3
Churchland Eliminative materialism and propositional attitudes
Frågor om litteraturen

  • Är FP (FolkPsykologi) en teori? Enligt vilka kriterier?
  • Vad tycker du om Churchlands teori om språk (bl.a. s 208)?
  • Vad tycker du om Churchlands teori om framtida kommunikastion (bl.a. s 221)?
  • Vilken är Churchlands syn på relationen mellan det "inre" och det "yttre" språket? Tycker du den är rimlig?
  • Hur adekvata är Churchlands jämförelser med "döda" teorier, som t.ex. flogistonteorin?

Föreläsning 6
Konnektionism och artificiella neurala nätverk
Litteratur:
Clark, Kap 4 (kap 6)
Churchland & Sejnowski Neural representation and neural computation
Frågor om litteraturen

  • Hur starkt är argumentet att artificiella nätverk liknar hjärnans sätt att fungera, med tanke på vilka skillnader som finns mellan ANN och biologiska hjärnor?
  • Hur viktigt är det att en kognitionsvetenskaplig teori tar hänsyn till hjärnans sätt att fungera? Är denna likhet viktigare i vissa avseenden än i andra? Vilka?
  • Varför är det viktigt att använda klusteranalys eller liknande statistiska grupperingsmetoder för att analysera konnektionistiska nätverk? Eller är det inte viktigt?

Föreläsning 7
Language of Thought
Litteratur:
Clark, kap 5
Fodor Why there still has to be a language of thought
Frågor om litteraturen

Föreläsning 8
Extended, situated and distributed cognition
Litteratur:
Clark, kap 8
Clark & Chalmers The extended mind
Hutchins, Cognition in the wild, chapter 9
Frågor om litteraturen

  • Vad blir kvar "inne i huvudet" om man accepterar Clarks och Clark & Chalmers syn på kognition. Finns det några skillnader mellan Clark och Hutchins i detta avseende?
  • Clark skriver om forskning som visar att man får andra resultat om man gör en skiss av det man arbetar med än om man enbart tänker utan yttre stöd. Kan man utifrån detta (och eventuellt annat du läst) dra några slutsatser om eventuella skillnader mellan att skissera med penna och papper eller på dator/padda?
  • Håller du med om Clark & Chalmers att Ottos anteckningsbok är funktionellt ekvivalent med Annas minne. Hur hänger Clark & Chalmers argumentation här ihop med Clarks beskrivning av hur skisser eller andra former av externalisering av kognitionen förändrar den kognitiva processen?
  • Vilka kopplingar finns mellan Clarks syn på vår användning av skisser och annat i vår externa miljö för att stödja vår kognition, och synen på skillnaden mellan människors och högre primaters symboliseringsförmåga?

Föreläsning 9
Avslutning och summering - vad är kognition och vilka teoretiska pespektiv är användbara för att studera kognition?
Litteratur
All litteratur på kursen, inklusive de avsnitt i Clarks bok som vi inte tagit upp på seminarierna.

 

 

 

 


Sidansvarig: Nils Dahlbäck
Senast uppdaterad: 2014-10-06