Yrke:
Student
lder: 30
ÓOm jag hittade en bra text snabbt
skulle jag spara massor av tid.Ó
Amina Malik
kommer frŒn Irak och har varit i Sverige i fyra Œr. Hon studerar just nu sista
kursen i Svenska fšr invandrare, och hoppas snart kunna gšra det avslutande
provet. Hon har nyligen bšrjat andra Œret pŒ omvŒrdnadsprogrammet fšr att
utbildas till vŒrdbitrŠde. Amina Šr vŠldigt mŒn om att lŠra sig sprŒket och
menar att det Šr nyckeln till ett bra liv i Sverige. Hon vill Šven bšrja
fšrsšrja sig sjŠlv och sin familj sŒ snabbt som mšjligt, och valde dŠrfšr en
relativt kort utbildning med god chans att fŒ arbete.
Amina Šr
ensamstŒende och har tvŒ barn, fem och sju Œr gamla. Hon spenderar mycket tid
med sin syster och hennes familj, samt en morbror som bott lŠnge i Sverige.
Det tar
mycket tid och kraft att studera, dels eftersom hon inte kan sprŒket flytande,
och dels eftersom hon lŠser bŒde omvŒrdnadsutbildningen och svenskkursen
samtidigt. Det krŠvs mycket planering fšr att hinna med studierna och samtidigt
ta hand om barnen. Hennes systers familj hjŠlper henne ofta nŠr hon behšver tid
fšr att studera, men hon tycker att det Šr jobbigt att vara i en
beroendestŠllning till systern. Hon mŒste ofta anpassa sina studietimmar efter
deras schema och dŠrfšr Šr det viktigt att hon kan anvŠnda sin tid sŒ effektivt
som mšjligt. Hon ser fram emot att tjŠna egna pengar och bli mer sjŠlvstŠndig.
Amina
fšrsšker prata svenska sŒ ofta hon kan, gŠrna med sin morbror som har bott i
Sverige i 18 Œr och kan sprŒket bra. Av honom har hon Šven fŒtt undervisning pŒ
fritiden. Hon anvŠnder internet nŒgon gŒng varje dag ,
ofta till informationsškning, email, eller bankŠrenden. DŒ och dŒ behšver hon
leta upp myndighetsinformation, t ex blanketter fšr Csn
och barnbidrag, men tycker ibland att det blir fšr krŒngligt och fšredrar att gŒ till ett
myndighetskontor fšr personlig kontakt.
Amina sšker
mest information pŒ svenska eftersom hon tycker det Šr svŒrare att hitta bra
information pŒ arabiska. Det hŠnder att hon anvŠnder automatiska
šversŠttningstjŠnster om det Šr nŒgot hon inte fšrstŒr, men hon fšredrar att
kolla upp svenska synonymer till svŒra ord.
Klara sin utbildning
Ha tid fšr sin familj
Bli bŠttre pŒ svenska sprŒket
Bild: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=2125
Yrke: Student
lder: 24
ÓDet blir sŒ mycket
lŠsning innan man fšrstŒr vad som Šr viktigtÓ
Frida Šr 24
Œr gammal och lŠser psykologprogrammet i Linkšping. Hon har lŠst i tvŒ Œr och
har under hela studietiden bott i en studentlŠgenhet i Ryd.
PŒ
psykologprogrammet anvŠnder de studiemetoden PBL, problembaserat lŠrande. Frida
Šr med i en basgrupp som regelbundet trŠffas fšr att komma pŒ frŒgestŠllningar
utifrŒn olika scenarier. Efter mštet fšrsšker Frida svara pŒ dessa frŒgor, genom
att hitta vŠsentlig litteratur inom omrŒdet. Detta innebŠr mycket letande bland
bšcker och artiklar, vilket tar mycket tid fšr Frida, som har lŠs- och
skrivsvŒrigheter.
Det var inte
fšrens Frida bšrjade pŒ universitetet som hon tog kontakt med dyslexipedagogen
pŒ Linkšpings universitet fšr att fŒ en utredning dŠr det fastslogs att hon
hade lŠs- och skrivsvŒrigheter. I och med det fick Frida 50 % lŠngre tid pŒ
bŒde salstentor och hemtentor, vilket hon kŠnner Šr vŠldigt bra. Hon skulle
ocksŒ kunna anvŠnda sig av talbšcker men tycker att det tar mer energi att fŒ
fram dem Šn det ger att lyssna pŒ, dŒ hon dels kŠnner att det tar fšr lŒng tid
och att hon tršttnar och glšmmer bort att lyssna.
Frida tycker
ibland att det Šr svŒrt att komma pŒ vilket ord hon ska sška pŒ fšr att fŒ fram
relevanta resultat. Om det tar lŒng tid och hon inte kommer pŒ nŒgot hon sjŠlv
tycker Šr bra brukar hon frŒga en kompis. Hon tycker det Šr jobbigt om hon har
slšsat bort tid pŒ att sška pŒ fel ord, och det Šr en anledning till att hon
helst inte sšker information pŒ egen hand.
NŠr Frida
pluggar utgŒr hon ifrŒn frŒgestŠllningarna och punkterna frŒn basgruppen och
letar litteratur genom att dels sška pŒ internet och dels frŒga Šldrestudenter
och klasskompisar om tips. Om Šmnet Šr helt nytt fšr henne bšrjar hon lŠsa pŒ Wikipedia fšr att fŒ ett hum om vad det handlar om. Sedan
fšrsšker hon vŠlja den litteratur, som fšljer en tydlig struktur, som tar upp
en sak i taget och som om mšjligt Šr pŒ svenska, dŒ hon har mycket svŒrare fšr
engelska. Om texten Šr luftig med mycket styckindelningar blir hon Šnnu gladare
dŒ det underlŠttar fšrstŒelsen Šnnu mer. NŠr hon Šr nšjd med den litteratur hon
har funnit bšrjar hon lŠsa lŒngsamt och metodiskt, med ett fŠrgat papper som
hon anvŠnder som markšr fšr vilken rad hon Šr pŒ, samtidigt som hon stryker
under och antecknar. Efter det gŒr hon tillbaka och skriver en sammanfattning
om det som hon tycker verkar viktigt. Om det finns en sammanfattning hŠnder det
ibland att hon lŠser den fšrst, eftersom att hon tycker att det Šr lŠttare att
fšrstŒ innehŒllet i en text om hon redan innan vet vad den handlar om. Det som
Šr svŒrt med lŠsning Šr nŠmligen att det tar sŒ mycket energi att koda av ett
ord att det inte finns energi kvar att fšrstŒ helheten.
Frida pluggar
gŠrna tillsammans med andra klasskompisar fšr att kunna diskutera och frŒga om
saker hon lŠser, sŒ hon kan vara sŠker pŒ att hon har fšrstŒtt rŠtt. Att lŠsa
tar vŠldigt lŒng tid eftersom att hon inte kan skumlŠsa vilket gšr att hon
mŒste lŠgga mer tid Œt lŠsningen Šn andra i hennes klass, det krŠvs att hon Šr
disciplinerad och alltid ligger lite fšre alla andra. Trots det mŒste hon
prioritera vad hon lŠser fšr trots att hon lŠser mer Šn andra hinner hon inte
med allt hon skulle šnska.
Att kunna bidra till basgruppsdiskussionen
Att kunna hitta vŠsentlig information snabbt
Att kunna fšrstŒ essensen i texter
Bild: http://www.freedigitalphotos.net/images/view_photog.php?photogid=2125
Yrke:
MellanstadielŠrare
lder: 37
ÓDet Šr sŒ svŒrt att hitta texter som
funkar i klassrummetÓ
Martin lŠr
ut alla SO-Šmnen, det vill sŠga geografi, historia, religionskunskap och
samhŠllskunskap. Han Šr mŒn om att koppla det eleverna lŠr sig till det som
hŠnder i samhŠllet idag, och tycker det Šr mycket viktigt att eleverna tycker
det Šr kul att lŠra sig och kan relatera till det de lŠr sig. Dock har skolan
inte tillrŠckligt god ekonomi fšr att han ska kunna kšpa in flera olika bšcker
eller experimentera med mŒnga olika lŠromedel. Det krŠver att han hittar pŒ
aktiviteter och hittar lŠromedel som inte kostar pengar, exempelvis
tidningsartiklar frŒn internet. Dock tar det en hel del tid att gšra den hŠr
typen av informationssškning eftersom texterna mŒste vara anpassade efter barn.
Ofta letar han upp faktatexter anpassade efter vuxna och tar sedan ut det
viktigaste och skriver ihop en egen lŠttlŠst text. Han anvŠnder Šven lektion.se
fšr att fŒ tips och inspiration.
Just nu har
Martin en klass med stor spridning i elevernas lŠskunnighet, och han undervisar
flera barn som har lŠs- och skrivsvŒrigheter eller annat modersmŒl Šn svenska.
Till dem fšrsšker han skaffa fram sŒ kallat lŠttmaterial, men skriver ocksŒ
sjŠlv om dessa texter. Han lŒter Šven eleverna anvŠnda upplŠsningsprogram, men
ibland fungerar inte dessa sŒ bra, och texten kan krŠva bearbetning innan den
kan lŠsas upp av datorn. Alla dessa omskrivningar tar mycket planeringstid, och
det kan vara svŒrt att hinna lŠgga sŒ mycket tid pŒ ett fŒtal elever.
Martin Šr
positiv till att IT anvŠnds mer i skolan och vill gŠrna ha mer tid till att
lŠra eleverna kŠllkritik och etik pŒ internet. SjŠlv anvŠnder han internet
ofta, bŒde i lektionsplanering och pŒ fritiden. Han har nyligen fŒtt tillgŒng
till en projektor, vilket har gett honom mŒnga nya
mšjligheter att anvŠnda olika media i klassrummet, nŒgot som han uppskattar
vŠldigt mycket. Hemma leker han gŠrna med sin nyinkšpta smartphone,
efter att hans gamla telefon till slut gŒtt sšnder.
I hans
klassrum finns tvŒ datorer som eleverna fŒr dela pŒ. De fŒr sška information pŒ
egen hand, men han har svŒrt att hinna med att hjŠlpa de som tycker det Šr
svŒrt. Ofta tipsar han om sajter anpassade fšr barn, till exempel Unga Fakta,
och lŒter eleverna bšrja dŠr. Han tycker det Šr ett problem att de flesta
texter pŒ internet har sŒ svŒrt sprŒk, och att det Šr svŒrt fšr barnen att veta
vad som Šr pŒlitliga fakta. Han tycker det funkar vŠldigt bra att lŒta eleverna
sška efter bilder.
Martin trivs
bra med sitt jobb. VŠstra skolan ligger i en lugn fšrort, ganska lik den han sjŠlv
bor i nŒgra kilometer dŠrifrŒn. Dottern Alva har just bšrjat fšrsta klass i en
skola som ligger precis runt hšrnet frŒn radhuset som han och frun Elin kšpte
fšr fem Œr sedan. Det enda som Martin egentligen tycker Šr jobbigt Šr timmarna
han mŒste sitta hemma och fšrbereda lektioner. Han tycker att det borde finnas
bŠttre lšsningar men vet inte riktigt vad det skulle kunna vara.
Effektivisera planeringstiden
Ha mšjlighet att ta hŠnsyn till alla
elevers behov
Ha tid fšr sin familj och slippa
kŠnna sig stressad
Yrke:
Student
lder: 24
ÓJag fšrsšker lŠsa svenska sjŠlv, men
det Šr svŒrt att hitta bra texter.Ó
Bao Li, mest
kŠnd som Li bland vŠnnerna, studerar sista terminen pŒ masterprogrammet
i computer science. Han Šr 24 Œr gammal och hoppas kunna doktorera i Sverige.
Li Šr frŒn Kina
bor sedan ett par Œr i en studentkorridor i Ryd i Linkšping. Han
Šr hŠr som en sŒ kallad freemoverstudent, och Šr
alltsŒ inte knuten till nŒgon utbytesorganisation. Li pratar mycket bra
engelska, och kan samtala pŒ svenska sŒ lŠnge det inte gŒr fšr fort
eller dialekten Šr fšr svŒr. Han kan Šven lŠsa lŠttare texter pŒ svenska, men
eftersom han Šr duktig pŒ engelska anvŠnder han ibland det nŠr han sšker
information. Han har gŒtt ett par kurser i svenska, och vill gŠrna lŠra sig
mer, sŒ nŠr han har gott om tid sšker han ibland information pŒ svenska fšr att
trŠna pŒ lŠsningen. DŒ fšredrar han tekniska texter eftersom mŒnga termer Šr
desamma pŒ mŒnga olika sprŒk. NŠr han lŠste kurser i svenska tipsade lŠraren om
att anvŠnda svt.se och sr.se fšr att lyssna till svenska och lŠsa kortare
texter, vilket han tycker fungerar vŠldigt bra. Han lŠr sig Šven genom att se
engelska TV-program och lŠsa den svenska textremsan. Om han har ont om tid lŒter
han browsern šversŠtta webbplatserna till engelska, men detta fungerar inte
alltid, sŠrskilt pŒ bankrelaterade webbplatser. DŒ mŒste han ibland šversŠtta
ord fšr ord i Google translate eller slŒ upp i lexikon, och detta tar lŒng tid.
Li Šr pŒ universitet stšrre delen av dagarna, och har dŒ med sig sin egen
laptop som han anvŠnder till det mesta. Undervisningen Šr pŒ engelska, sŒ den
har han inga problem med, men han fšrsšker anvŠnda svenska sŒ mycket som
mšjligt i samtal med andra studenter. DŒ han lŠrt kŠnna mŒnga utbytesstudenter
under sin tid i Linkšping anvŠnder han gŠrna facebook
och skype fšr att hŒlla kontakten med dem, speciellt
de som flyttat frŒn Sverige. Li har mycket god datorvana och det finns
egentligen ingenting som han inte skulle anvŠnda datorn till eller inte leta
efter pŒ internet.
Bli bŠttre
pŒ svenska sprŒket
Snabbt hitta
den information han sšker
Klara sin
utbildning och njuta av tiden i Sverige