Linköpings universitet
IT-rådet, Erik Sandewall                               1995-12-11

Arbetsförslag:
Strategisk handlingsplan inom IT-området
för Linköpings universitet

• Teknisk nulägesbeskrivning.
• Nulägesbeskrivning av situationen inom Linköpings universitet, inklusive pågående initiativ inom de olika fakulteterna, institutionerna, etc.
• Förslag till konkreta åtgärder på universitetsnivå. Dessa förslag omfattar följande aspekter:
  • Organisatoriska förändringar.
  • Anvisningar till det fortsatta arbetet i IT-rådets arbetsgrupper.
  • Ytterligare arbete i projektform.

Teknisk nulägesbeskrivning

• Sjunkande priser, ökande prestande, och minskad vikt för elektroniska komponenter såsom processor- och minneschips samt sekundärminnen. Sjunkande priser och ökande prestanda även för datakommunikation, vilket gör t ex bildtelefoni praktiskt och ekonomiskt möjlig i stor skala.
• Konsolidering av programvaruteknologin för persondatorer och arbetsstationer: reduktion av antalet leverantörer på marknaden, fortlöpande standardisering och ökad interoperabilitet, samt ökning av antalet funktioner speciellt vad gäller användargränssnittet (grafik, ljud, bild, koppling till bildtelefoni, etc)
• Etableringen av nya tjänster på Internet, och speciellt den explosionsartade tillväxten i användningen av WWW för distribution av information såväl inom organisationer som på den öppna scenen.

Denna mångfacetterade utveckling bör påverka universiteten på ett antal olika sätt:

• Så gott som alla utbildningar, inte bara tekniska utan även andra, måste förbereda för en yrkesverksamhet där informationsteknologi används som ett självklart dagligt redskap. På senare tid har behovet av förnyelse av lärarutbildningen betonats alltmer.
• Även i tekniska utbildningar, där datateknik av tradition har intagit en stark ställning eller t.o.m. varit huvudtema för utbildningen, aktualiseras förändringar i utbildningsinnehållet p.g.a. teknikutvecklingen.
• De nu pågående förändringarna håller på att möjliggöra att kurser som ges på en plats kan ha samtidigare deltagare på många andra orter. Videoöverföring och delad tillgång till undervisningsmaterial gör detta möjligt. Detta är både en svår utmaning och en stor möjlighet för oss: en svår utmaning därför att internationella spetsuniversitet såsom MIT och Stanford kan komma att erbjuda mycket attraktiva kurser; en möjlighet därför att vi kan bredda basen för våra kurser till andra universitet och till lokala högskolor.
• Metoderna för publicering av akademisk information förändras. Alltsedan övergången från muntlig till skriftlig tradering av kunskap har univeresiteten använt böcker, både som forskningsmonografier och som läroböcker och kompendier, tillsammans med tidskriftsartiklar och (i vissa typer av utbildningar) kortare PM, laborationsanvisningar, osv. Den nu pågående IT-revolutionen inför en ny typ av publicering i form av nätburen hypertext och hypermedia, som karakteriseras av:
  • Uppdelning i mindre fragment med korskopplingar i många riktningar mellan fragmenten
  • Blandning och integration av olika framställningsformer: konventionell text, bild, videosekvenser i 2D och snart i 3D, ljud, och så småningom kanske också stimulans av andra sinnen.
  • Distribuerad tillgänglighet av denna information över datanät.
  • Möjlighet till interaktivitet med datorsystemet, t ex i samband med inlärning av hur man utför vissa type av uppgifter (såsom uttalsövningar vid språkinlärning) eller löser vissa typer av problem.
  Denna mediarevolution öppnar helt nya pedagogiska möjligheter, som inte minst har goda förutsättningar att kombineras med problembaserad inlärning där Linköpings universitet har varit en föregångare. Samtidigt är det viktigt att pedagogiken får vara det primära, och att tekniken just används som ett instrument: i Linköping har vi också erfarenheter av vad som kan hända vid obetänksamt införande av ny teknik i en undervisningssituation.
• Den nämnda mediarevolutionen kommer inte enbart att påverka undervisningsmaterial och undervisningsformer i grundutbildningen, utan också formerna för presentation av forskningsresultat. Våra forskare måste ha möjlighet att ta till sig forskningsinformation som dissemineras på dessa sätt, och att själva producera sig i de nya media. Detsamma gäller för presentation av forskningsresultat till industri och andra avnämare.
• Speciellt mot bakgrund av de kärvare ekonomiska villkor som vi kan förutse även för de svenska universiteten är det av stor vikt att vi använder IT på bästa sätt som ett rationaliseringsverktyg i de interna administrativa funktionerna på universitetet.
• Slutligen: marknadsföringen av universitetets utbildningsutbud till gymnasister och andra prospektiva studerande är utomordentligt viktig. Likaså är det långsiktigt viktigt att vi informerar företag och andra arbetsgivare för våra utexaminerade studenter om den utbildning som dessa har fått här vid Linköpings universitet. Även i dessa sammanhang spelar användandet av den nya, nätburna multimediateknologin en viktig roll.

Nulägesbeskrivning för Linköpings universitet

IT-inslag i olika utbildningar

För utbildningar på andra fakulteter är bilden mindre ljus, vilket bland annat kan bero på den låga anslagsnivån för flertalet humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar. Inom före detta FHS-området finns ändock en stark medvetenhet om problemet och en vilja till förändringar. Inom lärarutbildningen torde man ha en längre väg att vandra.

IT-rådet vill betona vikten av att universitetets olika delar samverkar. Den (data)tekniska kompetensen bör kunna göras tillgänglig för universitetets övriga delar, och detsamma gäller för den pedagogiska kompetensen inom IPP och lärarutbildningen. Samverkan bör kunna vara till nytta för alla parter.

Datorresurser

En annan karakteristisk egenskap i vår situation är det starka studentengagemanget i drift av datorsystem/datornät för studenter, vilket manifesteras både i organisationer som Rydnet och Lysator, och i hur teknologer och andra studenter tar ett ansvar för driften av studentdatorsystem som Knutpunkten, Embassaden, Island osv. Detta fungerar enligt samstämmiga uppgifter utmärkt och är i flera avseenden en stolthet för universitetet.

Inom forskningen är bilden likartad: ett antal storinstitutioner har goda, och i en del fall utmärkta datorsystem för de egna forskarnas behov, medan andra institutioner har påfallande dålig datortillgång. Till exempel har Institutionen för språk och litteratur ingen som helst organiserad datortillgång [kollas], vilket är beklagansvärt med beaktande av de goda möjligheterna att använda IT vid språkinlärning.

Utöver de institutionsvisa datorsystemen finns även vissa tunga utrustningar och organisation för dessa. Hit hör framförallt det nationella superdatorcentret, NSC, men även det kraftfulla parallelldatorsystemet av typ Parsec vid IDA, med mera.

Datorsystemen inom förvaltningen är ett särskilt problemområde. Den befintliga datorservicegruppen UNIT ger service inom förvaltningen men torde vara underdimensionerad.

Moderna datanät som knyter samman institutionsdatasystemen finns i första hand på Valla-campuset och i studentbostadsområdet Ryd. Anknytning till nationell höghastighetsförbindelse finns men används inte på det sätt som skulle vara möjligt. På HU-campuset finns speciella problem gällande möjligheterna till sambruk med det datanät som betjänar sjukvårdsverksamheten; dessa möjligheter är för närvarande föremål för särskild utredning. Vissa av universitetets verksamheter i Norrköping har god datortillgång och deras kommunikation med Linköpingsverksamheterna sker via universitetsdatanätet SUNET. Problemet är här inte nätfrågorna, utan datortillgången i sig vid t ex IBU.

Datanätsfrågorna på Vallacampuset har i stor utsträcknng hanterats genom samverkan mellan de ansvariga för institutionsdatorsystemen. Detta har i huvudsak fungerat bra i löpande drift, men införandet av nya tjänster och möjligheter har ibland blivit fördröjd av att ingen velat ta på sig arbetet.

Vissa gemensamma initiativ beträffande licensavtal för programvara har tagits, men på detta område finns stora återstående behov.

Användning av IT som ett redskap i grundutbildningen

• Kurslitteratur i form av hypermedia, både för konventionellt organiserade kurser och i samband med problembaserad inlärning.
• Inlärning genom direkt interaktion med dator.
• IT i samband med studenternas arbete och i resultatredovisningen: uppsatser, inlämningsuppgifter, tentamina.

• Spontan användning av persondator/arbetsstation för uppsatser och inlämningsuppgifter förekommer, av naturliga skäl främst på institutioner och inom utbildningsprogram med riklig tillgång till datorkapacitet.
• Vissa engagerade lärare har under det senaste året lagt upp kursinformation och kursmaterial på WWW för att förenkla studenternas tillgång till detsamma. Ingen samordning eller gemensam strukturering av dessa insatser förekommer.
• Mycket enstaka experiment med inlärning genom direkt datordialog.

Sammanfattningsvis så är det mycket som behöver göras på detta område; en organisation härför finns, men verksamheten befinner sig i ett startskede. För ögonblicket begränsas arbetet sannolikt mer av personaltillgång än av ekonomiska begränsningar i sig. Åtgärder för vidareutbildning av universitetets lärare i användning av den nya teknologin är därför en nyckelfråga.

Användning av IT som ett redskap i forskningen

Inom vissa forskningsområden har man en internationell defaktostandardisering vad gäller system för dokumentproduktion, nämligen till LaTeX på vissa områden och SGML på andra, så att bidrag till konferensproceedings och tidskrifter kan färdigställas av författarna och de samlade trycksakerna ändå kan få ett enhetligt utseende. Likaså finns inom ungefär samma vetenskapsområden en snabbt ökande användning av Internet och WWW som medium för resultatspridning. Forskare i Linköping torde inte ha några svårigheter att delta i dessa förändringar på det internationella planet.

Forskningen på dataområdet i sig har, som bekant, en mycket stark ställning i Linköping, och där finns ingen anledning till oro.

Liksom på grundutbildningssidan finns det också inom forskningen en del områden där IT-användningen är mycket liten. Man har då att ta ställning till om detta är ett problem eller inte. Vår bedömning är att de användningar som IT redan har inom vissa discipliner, alltså som verktyg för kommunikation mellan forskare och för resultatpublicering i vidaste bemärkelse, har så stora fördelar att det med all sannolikhet kommer att spridas även till områden där det idag inte används i Linköping och kanske heller inte annorstädes. Det är därför av stor betydelse för de berörda forskarna och för forskningen vid LiU att informationsteknologi i denna bemärkelse görs praktiskt tillgänglig för dem.

Användning av IT för administrativa ändamål inomm universitetet

Tydligast framstår då universitetets dataregistersystem, dvs. system som har karaktären av klassisk administrativ databehandling. Hit hör:

• Ekonomisystem (f.n. Agresso)
• Studieregistreringssystem (f.n. LADOK)
• Diariesystem (f.n. ..., nyligen införskaffat)
• Vad mer?...

Till denna rubrik hör logiskt sett också användningen av kontorsdatasystem inom förvaltningen och användningen av spreadsheet mm för budgetarbete och resultatuppföljning. [... Kommentarer om detta ...]

IT-rådets arbete under 1995

Förslag till strategi och konkreta åtgärder på universitetsnivå

IT-rådet föreslår att åtgärderna centreras runt följande tre huvudmålsättningar:

• Installation och vidmakthållande av en helt modern infrastruktur för informationsteknologi som är tillgänglig för alla anställda och studenter vid Linköpings universitet. I infrastruktur ingår då nät för datakommunikation, persondatorer (motsvarande) samt tillhörande utrustning (till exempel skrivare) och programvara.
• Åtgärder som syftar till att existerande informationsteknologi kommer till bästa möjliga användning inom alla delar av universitetets verksamhet. Häri ingår i första hand kompetenshöjande åtgärder samt införskaffande och utvärdering av relevanta programvaror inom de områden som behöver särskilt stöd för detta.
• Åtgärder som syftar till att Linköpings universitet skall ligga ett steg före den allmänna utvecklingen inom ett antal nyckelområden, genom att identifiera vilka system vi vill ha för vårt arbete och införskaffa dem, i första hand genom teknikupphandling.

Infrastrukturåtgärder

• Säkerställa datanätsanslutning i alla tjänsterum, med ingång såväl till universitetets interna nät som till SUNET och Internet. IT-rådet har tidigare gjort principuttalanden att detta bör vara ett viktigt mål, att dess genomförande bör vara institutionernas (motsv) ansvar, och att kostnad för datanätsanslutning i kommande installationer bör betraktas som en del av byggkostnaderna och betalas via "hyran" (den interna lokalkostnadsdebiteringen). Frågorna om de speciella problemen på HU-campuset utreds f.n. av IT-rådets sekreterare på särskilt uppdrag av rektor. Inga väsentliga hinder synes föreligga mot att realisera det angivna målet i samtliga universitetets lokaler.
• Snabbast möjliga utbyggnad av datanätsanslutning i studentbostäderna. Universitetet har över åren givit ett visst, men inte särskilt stort stöd till lokalnätet Rydnet. Detta stöd bör fortsätta och om möjligt stärkas, under förutsättning att åtgärder vidtas så att Rydnet blir tillgängligt för alla studenter i det aktuella området som så önskar. Motsvarande uppbyggnad i andra studentbostadsområden bör också uppmuntras.
• Fortsatt uppbyggnad av Knutpunkten och liknande resurser. Detta är en nyckelfråga för att ge alla studenter tillgång till IT som en informationsresurs.
• Integration av kontorsdatasystem på olika plattformar. Det är mycket angeläget att dokument som utvecklas på de tre viktigaste datorplattformarna (PC, Mac, och Unix) och i de vanligast förekommande programvarusystemen (t ex Word, Frame, Emacs/Latex, och de olika varianterna av dessa) blir hundraprocentigt utbytbara. IT-rådets WWW-strukturgrupp bör fortsätta och slutföra detta sitt uppdrag. Se vidare under punkten organisationsförändringar, nedan.
• Videoöverföring. Videoöverföring kan erhållas dels genom Telias ISDN-service, dels genom de höghastighetsförbindelser som ingår i SUNET och som kommit till stånd för att förbinda NSC med dess största användargrupper. Universitetet bör allmänt sett uppmuntra institutioner (motsv) att använda videokommunikation, och att ställa iordning lokaler och utrustning för detta. En samrådsgrupp bör bildas mellan de deltagande institutionerna, så att val av utrustning och programvara harmoniseras i största möjliga utsträckning.
• Högkapacitetsnät. Den befintliga ***-förbindelsen kan tekniskt sett användas för videokommunikation, men detta sker inte idag p.g.a. att den erforderliga vidarekopplingen ut till institutionerna inte har skett. Universitetet bör genom lämpligt uppdrag eller beställning tillse att detta problem löses.
• Organisationsförändringar. Ansvaret för installationsåtgärder av nu nämnda och andra liknande slag är för närvarande fördelat på ett antal olika interna organ. Den nuvarande organisationen har vuxit fram ad hoc, och är ibland inte tillräckligt kraftfull för erforderliga initiativ. Rådet föreslår att organisationen förändras i linje med (kommande) organisations-PM. Huvuddragen i förslaget är följande:
  • Organisationen baseras på förekomsten av ett antal lokala datasystem, nämligen de datasystem som finns på de större tek.fak.-institutionerna och på några andra håll. Varje lokalt datasystem förväntas ha en väldefinierad driftsgrupp och driftsansvarig.
  • De ansvariga för de lokala datasystemen samlas till ett datasystemkollegium för samråd och samordning. Kollegiets ordförande utses av rektor. Kollegiet övertar de uppgifter som IT-rådets WWW-systemgrupp för närvarande har.
  • Inom ramen för en särskild tjänst på förvaltningen, på heltid eller deltid, läggs uppdraget att se till att erforderliga åtgärder faktiskt kommer till stånd inom ramen för den nu beskrivna, distribuerade organisationen, till exempel att datanätanslutningar tillskapas och datorer införskaffas i tillräcklig omfattning för att de strategiska målen ska uppfyllas. Pga den nära kopplingen till anslags- och budgetfrågor bör denna funktion ingå i rektors kansli.
  • Det tillses att varje del av verksamheten som har behov av informations- och dokumenthantering faller inom ansvarsområdet för något lokalt datasystem, och att ingen befintlig verksamhet faller "mellan stolarna".
  • Universitetsbibliotekets datorresurser förstärks och de uppfattas som ett av de lokala datasystemen.
  • Flera lokala datasystemenheter får enligt ovan ansvar för olika system som skall göras tillgängliga för alla delar av universitetet. Det gäller speciellt UNIT och universitetsbiblioteket. I varje sådant fall skall respektive värdenhet ansvara för att detta fungerar, och samordningsarbetet bedrivas inom ramen för datasystemkollegiet.
  • I de fall där drift av datasystem läggs på en extern enhet (som för närvarande gäller för ekonomisystemet) skall de ansvarige för detta uppdrag ingå i datasystemkollegiet, och den allmänna tillgängligheten lösas på motsvarande sätt som i föregående punkt.
• Licensavtal för programvara Ökad uppmärksamhet bör ges åt licensavtal för programvara, både för att minimera universitetets samlade kostnader härför, och för att säkerställa att ingen obehörig användning av kommersiell programvara förekommer. Huvudansvaret för detta läggs på datasystemkollegiet. Det förutsätts att detta i sin tur fördelar det konkreta arbetet med licensförhandlingar, med utnyttjande av de överenskommelser som har förhandlats fram t.ex. av UNIT och av den tekniska fakultetens IT-grupp.

Spridningsåtgärder

• Fortsatt pedagogisk utvecklingsverksamhet. Det arbete som har påbörjats av IT-rådets arbetsgrupp för IT-användning i grundutbildningen, i samarbete med kvalitetsrådet, bör fortsätta och om möjligt förstärkas och accelereras. På sikt bör övervägas att ombilda IT-rådets arbetsgrupp för IT i grundutbildningen till en fristående grupp för IT-baserad pedagogik, med anknytning även till lärarutbildningen. Jämsides med detta förutsätts att den fakultetsvisa pedagogiska utvecklingsverksamheten fortsätter.
• IT-baserade bibliotekstjänster. Universitetsbibliotekets IT-baserade tjänsteutbud innehar en nyckelroll för att uppnå de angivna huvudmålen inom både grundutbildning, forskning, och den tredje uppgiften. Här ingår litteratursökning med alltmer förfinade metoder, direkt elektronisk tillgång till fulltextdokument, och möjlighet att beställa böcker och artiklar direkt från arbetsrum via datanätet. Information till studerande och forskare om dessa möjligheter är också av stor betydelse.
• Användning av WWW som verktyg för intern informationsspridning. Via fakulteter och förvaltningsorgan bör initiativ tas för att så mycket intern information som möjligt presenteras inom ramen för universitetets interna WWW-system. Samtidigt bör tillses att denna interna, WWW-baserade informationsmassa får en systematisk struktur som är lättöverskådlig för såväl brukare som systemadministratörer ("webmasters"). Rådet föreslår att informationsavdelningen får huvudansvar för detta arbete, med användande av den nyinrättade tjänsten för WWW-arbete. Kopplingen till diariesystemet bör särskilt beaktas.
• Användning av WWW för extern informationsspridning. För att universitetets externa presentation via WWW ska vara slagkraftig måste den först och främst vara informativ och den ingående informationen vara korrekt. Arbetet med att bygga upp och vidmakthålla denna informationsbas måste fördelas på dem som innehar primärinformationen, dvs. fakulteter, institutioner, och förvaltningsavdelningar. Ett gemensamt organ behöver emellertid svara dels för arbetsfördelning mellan aktörerna, dels för harmonisering av de upplagda strukturerna. Vidare är det värdefullt att det också ingår vissa dramatiska effekter; möjligheterna till detta ökar avsevärt med den nu kommande teknologin såsom HotJava. Även för detta erfordras centrala insatser. Rådet föreslår att informationsavdelningen får utförandeansvar för dessa frågor.
• Den av rådet gjorda indelningen i en arbetsgrupp för extern information medelst IT och en annan för intern administrativ användning har underhand visat sig mindre ändamålsenlig. Den aspekt där samråd mellan fakulteter/institutioner/motsvarande i första behövs är den som gäller hur den aktuella informationen bäst ska struktureras. Rådet föreslår att en samrådsgrupp för informationsstrukturering bildas, vilken ersätter de två nämnda grupperna, och vilken skall ha en roll som rådgivare och referensgrupp till informatonsavdelningen i dess arbete med såväl externt som internt använd information. IT-rådets ordförande bör tillika vara sammankallande i samrådsgruppen för informationsstrukturering.

Pionjäråtgärder

• Linköping University Electronic Press. Vi föreslår att universitetet skyndsamt undersöker möjligheterna för att bilda ett elektroniskt förlag, och att detta sedan inrättas om så befinns lämpligt. Det elektroniska förlaget skulle principiellt arbeta med public-domain-information, dvs. det gör dokument tillgängliga över Internet (motsv), universitetet står för kostnaderna för drift av det egna datasystem där dokumenten lagras, och var och en som så önskar ges möjlighet att kopiera över och använda obegränsat antal exemplar av dokumentet med enda villkor att innehållet inte förvanskas. Förlagets tjänster och det typografiska utförandet av dess produkter utformas på sådant sätt att det i alla avseenden kommer att betraktas som jämbördigt med traditionella förlag. Initialt kan t ex doktors- och licentiatavhandlingar publiceras på detta förlag; möjligheterna till publikation av läroböcker, av vetenskapliga artiklar, och av konferensproceedings bör också studeras.
• Initiativ till elektroniska kolloquier. Inom de forskningsområden som har god datortillgång ser vi f.n. en framväxt av elektroniska kolloquier, dvs. Internet-baserade fora för utbyte av forskningsartiklar och dialog därom mellan forskare i väl avgränsade och specificerade områden. Dessa nya kommunikationsvägar torde komma att få stor betydelse i framtiden. Universitetet bör underlätta för dess egna forskare att ta initiativ till, och aktivt delta i sådana kolloquier.
• Academic Information Management System. Universitetet är bara en av många organisationer som hanterar stora mängder av dokument, och i grunden behöver vi samma slags kontorsdatasystem och dokumenthanteringssystem som de flesta andra. Det som sades ovan om infrastrukturs- och spridningsåtgärder avser mått och steg för att vi ska delta i den allmänna utvecklingen i dessa avseenden. Därtill kan vi emellertid också fråga oss vilka funktioner som är karakteristiska just för akademisk verksamhet, och söka införskaffa system som möter just dessa krav. I rådets underlagsmaterial [länk] föreslås att publicering i mycket vid bemärkelse utgör en sådan karakteristisk funktion i en akademisk miljö, och att ett akademiskt informationshanteringssystem skulle kunna bidra till att förenkla och effektivera arbetet. Rådet föreslår att detta koncept preciseras och diskuteras vidare, och att universitetet därefter överväger att införskaffa ett sådant AIMS i första hand genom teknikupphandling. I detta arbete bör den föreslagna samrådsgruppen för informationsstrukturering ha huvudansvaret.
• Radikalt nya användningar av IT som undervisningshjälpmedel. Rådet anser att huvuddelen av insatserna för IT-användning i grundutbildningen bör avse användningen av etablerad om än modern teknik. Detta behandlades ovan under rubriken spridningsåtgärder. Jämsides med detta bör universitetet emellertid också vara öppet för att stödja tillkomsten av FoU t.ex. på nya metoder för datorstödd inlärning, när särskilt lovande idéer på detta område presenteras. Liksom i andra liknande sammanhang bör universitetets stöd då begränsas till "seed money"; den uppkomna verksamheten bör därefter kunna finansiera sig själv genom anslag utifrån.