Ett försök att i nätverk underlätta kommunikationen mellan applikationer som implementerade i olika programspråk och exekverar på olika plattformar, är utvecklingen av CORBA (Common Object Request Broker Architecture). CORBA specificerar vad en ORB (cORBa) skall innehålla för tjänster. En ORB:s uppgift är att möjliggöra för ett objekt A att anropa ett annat objekt B, utan att behöva bry sig om vare sig var objektet B finns i nätverket, hur det är implementerat eller hur överföringen av data går till.
Vid användning av en viss kommunikationslösning i en distribuerad miljö är det alltid intressant att mäta tidsmässig prestanda hos den aktuella lösningen. Hur snabbt utför den egentligen sin uppgift, det vill säga att ta emot och se till att anropet exekveras och returnera resultatet? Det svåra vid prestandamätning är att verkligen veta vad det är som mäts. Mäts den totala anropstiden kommer den att inkludera både tiden på nätverket och tiden för det anropade objektet att exekvera. Dessa tider varierar alltför mycket för att det skall gå att säga något generellt om själva kommunikationslösningens prestanda.
Examensarbetet presenterar en metod för mätning av prestanda i en CORBA-miljö. Metoden visar hur stor del av anropstiden som tillbringas i kod som implementerar själva kommunikationslösningen. Med metoden går det att isolera ORB:en från nätverket och applikationerna som använder den. Mekanismen som gör detta möjligt är interceptorer.
Rapporten tar upp två typer av interceptorer som kan användas för mätning av prestanda. Dels systemnivå-interceptorer (eng. interceptors) dels användarnivå-interceptorer (eng. object wrappers). Rapporten visar också att det är vid användning av båda typerna av interceptorer som den isolering av ORB:en som beskrivs ovan framträder bäst. Trots detta är användning av systemnivå-interceptorer att föredra. Det beror på att de har en högre grad av fristående från ORB:en och att de ger betydligt mer information är användarnivå-interceptorer. För användning av de sistnämnda måste detta specificeras vid kompileringen av den applikation som skall testas, vilket är en klar nackdel. De kan sålunda inte ses som ett alternativ till systemnivå-interceptorer, enbart som ett komplement.