Hide menu

Abstract of Ph.d. thesis

Linköping Studies in Information Science

No 1 METODISK SYSTEMSTRUKTURERING - ATT SKAPA SAMSÄMMIGHET MELLAN INFORMATIONSSYSTEMARKITEKTUR OCH VERKSAMHET
Karin Axelsson
This thesis deals with the problem of how to create an information systems architecture which is in concert with the organization, its goals and strategies. The aim is to explore the problem area and develop knowledge about how to avoid some of these problems. In a qualitative research project, case studies were performed at six organizations. The studies focused on the process of realizing an IS strategy and the results of these activities. The organizations studied had either realized a data-driven strategy emphasizing data integration and central administration of information (Information Resource Management - IRM) or a strategy advocating decentralization and local responsibility for information (Verksamhetsbaserad Systemstrukturering - VBS). The data collection was based mainly on interviews, but also contained observations and studies of written sources. Ale data analysis method was inspired by grounded theory.
The data analysis resulted in the categories of "Information systems structuring conditions", "Actors" and "User participation", which together form the core category of Factors affecting the information systems structuring. The categories of "Business language", "Distribution of responsibility", "User acceptance", "Systems understanding", "Business adjustments", and "Maintenance and changes" together form the core category The information systems' degree of organizational support. Each category consists of elements that were only observed in one of the IS strategies and elements that seem to occur independently of the chosen strategy. This indicates that the chosen IS strategy implies some influence on the organization but other effects seem to be strategy-independent. his fact has been interpreted to the effect that the actual course of action when realizing an IS strategy is of great importance. The course of action could be very much the same even if two different strategies are realized.
As a result of these findings, a human and business perspective on information systems structuring was formulated. The case studies showed that even if organizations realize an IS strategy, and therefore deprecate ad hoc-based structuring, they do not treat the structuring activities as separate from system development. The architecture design was integrated with system development and architectural issues were treated mainly from a technical point of view. The perspective formulated in this thesis implies that choices made during the information systems structuring process should be well-grounded. Decisions should be made from a holistic point of view rather than merely a technical one. As a result of this belief, the perspective does not advocate any common IS strategy (such as IRM or VBS). Instead the starting-point for the analysis is a strategy-independent analysis of the organization and its information systems. Only after this analysis is it possible to choose or to formulate the IS strategy best suited for the organization. During an action research project a method for information systems structuring was developed and tested. The method is based on the perspective discussed above.

No 2
METHOD TOOLS AND USABILITY- A STUDY OF COMPUTER-SUPPORTED AND METHOD-BASED SYSTEMS DEVELOPMENT
Stefan Cronholm
This thesis describes usability goals for method tools. Method tools are a type of CASE-tool aiming to support computer- and method-based information systems development. The aim of the thesis is to develop knowledge in order to suggest recommendations for achieving more usable method tools. The thesis takes an action perspective. An important starting-point in identifying usability goals are the existing modelling acts in the system development process specifying requirements for how method tools shall be developed.
The thesis is performed as a prototyping approach embracing three steps. Output from a previous step is used as input to the following step. Further the thesis is based on studies of real cases where actors have interacted with method tools. In order to gain data I have used questionnaires, interviews and observations. The thesis embraces 12 usability goals for method tools. These goals are empirically generated and theoretically grounded. The identified usability goals are primary oriented towards the use situation system developer, method tool and task. Several usability goals can be characterised as more general and therefore are valid in areas beyond this use situation.
The main contributions of this thesis are recommendations for developing method tools, a goal-means hierarchy presenting a composite description of usability attributes for method tools, characterising knowledge in a taxonomic form and a model which describes how modelling acts are related to usability goals.

No 3
ANVÄNDARE OCH UTVECKLARE OM ANVECKLING MED KALKYLPROGRAM
Anders Avdic
I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling.
Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg.
Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering.

No 4
KOMMUNIKATIONSKVALITET HOS INFORMATIONSSYSTEM OCH AFFÄRSPROCESSER
Owen Eriksson
Huvudsyftet är att analysera och utveckla begreppet kommunikationskvalitet och ett kommunikativt perspektiv på informationssystem (IS) och affärsprocesser. En grundläggande idé i avhandlingen är att kommunikation och social interaktion utgör viktiga begrepp när det gäller att analysera kvalitet i samband med IS och affärsprocesser. Skälen till detta är att IS kan beskrivas som ett verktyg, medium och agent för kommunikation. Kommunikation utgör också en grundläggande del av verksamhetens affärsprocesser genom att viktiga affärshandlingar, t.ex. erbjudanden, köporder, orderbekräftelscr och kontrakt utförs med hjälp av kommunikation. Dessa kommunikationshandlingar skapar i sin tur ömsesidiga åtaganden som måste uppfyllas i samband med att affärsprocesserna fullföljs.
En grundläggande tanke är att det som kännetecknar meningsfull och giltig kommunikation och interaktion också är en kännetecken på kommunikationskvalitet. Detta innebär att affärsprocesser med kommunikationskvalitet bör kännetecknas av dessa egenskaper, och att de IS som används bör bidra till detta. Diskussionen om vad som avses om kommunikationskvalitet tar sin utgångspunkt i talhandlingsteorin och kommunikativ handlingsteori. Dessa teorier behandlar allmänna förutsättningar och regler för meningsfull och giltig kommunikation och social interaktion. Detta gör att teorierna kan användas för att diskutera och analysera generella kvalitetskriterier i samband med kommunikationskvalitet. Begreppet kommunikationskvalitet relateras också till tjänstekvalitet samt till begreppet användbarhet. I avhandlingen beskrivs två fallstudier där IS och affärsprocesser har utvärderats. I samband med fallstudierna har ett kommunikativt perspektiv använts som en referensram i samband med utvär-deringsarbetet. Perspektivet har fungerat som ett stöd i arbetet med att identifiera effekter, samt att förstå och förklara IS betydelse för, och påverkan på verksamhetens affärsprocesser. Avhandlingens forskningsansats ar henneneutisk, kvalitativ och abduktiv.

No 5
FRÅN SYSTEM TILL PROCESS: KRITERIER FÖR PROCESSBESTÄMNING VID VERKSAMHETSANALYS
Mikael Lind
I samband med systemutveckling och annat förändringarbete finns det behov av att göra en verksamhetsanalys för att utveckla kunskap om nuvarande och framtida verksamhet. Verksamheter är komplexa och ofta svåröverblickbara företeelser. För att hantera problemet med att skapa överblick bygger flera ansatser för verksamhetsanalys på Langefors teori om oöverblickbara system, vilken syftar till att reducera komplexitet genom att dela in verksamheter i olika nivåer av delsystem. Tillämpningen av denna teori resulterar ofta i ett fokus på verksamhetens organisatioriska funktioner och därmed ett alltför otillräckligt fokus på dem som verksamheten finns till för. Under 90-talet har ett antal processorienterade ansatser för verksamhetsutveckling lanserats som istället sätter kunden i fokus. Dessa ansatser bygger på en horisontell och flödesorienterad syn, där verksamheter betraktas som bestående av sekventiella delprocesser som transformerar input till output. Exempel på sådana ansatser finns inom Business Process Reengineering, Total Quality Management och Process Management. Problemet med att dela in verksamheter i delar återkommer även inom processorienterade ansatser. Det saknas kriterier för processbestämning, dvs grunder för att avgränsa och indela verksamhetsprocesser. En annan syn på process, vilket är en reaktion mot denna transormationsorientering, är den kommunikationsorienterade i vilken etablering, fullföljande och avslutning av åtaganden genom relatering av kommunikationshandlingar istället fokuseras. Enligt den kommunikationsorienterade synen på process betraktas aktörers kommunikationshandlingar inom och mellan organisationer som det essentiella, vilket leder till att transformationsaspekter undertrycks. I avhandlingen har grunder och arbetsstätt för processbestämning utvecklats. Detta har gjorts genom att tillämpa en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad forskningsansats. Kunskapsutvecklingen baseras empiriskt på processbestämningar genomförda i 13 verksamheter. Avhandlingens kunskapsbidrag är bland annat ett vidareutvecklat processbegrepp, vilket utvecklas genom en dialektisk ansats där motsättningarna mellan den transformationsorienterade och den kommunkationsorienterade synen på process övergryggas. Med utgångspunkt i det vidareutvecklade processbegreppet har sedan kriterier för processbestämning genererats, där produkter och aktörsrelationer identifierats som viktiga klasser för kriterier. Dessutom har avhandlingen resulterat i angreppssätt och arbetssätt för processbestämning, den sk teorin om oöverblickbara verksamhetssystem. Denna teori bygger på en annan dialektik och utgör en kunskapssyntes. Motsättningar överbryggas mellan systemtänkandet för indelning av verksamheter i delsystem och det rådande processtänkandet för att betrakta verksamheten som bestående av olika processer (huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter). Att genomföra en verksamhetsanalys genom här föreslagen processbestämning innebär att kunskap om olika helheter med dess delar kan utvecklas. Dessa helheter och delar benämns processtyp, variantprocess, delprocess och social handling. Denna avhandling bidrar med kunskap om hur verksamheter kan uppfattas, avgränsas och indelas, i samband med processorienterad verksamhetsanalys.

No 6
KOORDINATION OCH INFORMATIONSSYSTEM I FÖRETAG OCH NÄTVERK
Ulf Melin
Koordination är en central del av verksamhet för att nå mål både inom företag och i nätverk. Frågor som behandlas i denna avhandling är bland annat hur samspelet ser ut mellan koordi­nation inom företag och i relationer mellan dem. Vidare är en viktig fråga vilken roll informa­tionssystem och IT-system har vid koordination; hur fungerar de? Som stöd och eller hinder?
Arbetet hämtar inspiration från teori och perspektiv från organisationsteori, inter-organisato-risk teori, nätverksansatsen samt teori om informationssystem och IT-system. Aktörer, hand­ling och kommunikation betonas också. Det empiriska arbetet har varit longitudinellt, tolkan­de och kvalitativt inriktat. Det utgörs av 70 intervjuer, viss deltagande observation samt studi­er av dokument, IT-system och dess användning. Två nätverk är studerade; ett med tyngd­punkt i träindustrin och ett i verkstadsindustrin. Medverkande företag och privata konsumen­ter är 23 och antalet analyserade affärsrelationer är 20. Forskningsansatsen innehåller ett ak­tivt nyttjande av teorier i rollen som en initial guide till datainsamling, del av en iterativ pro­cess av datainsamling och analys samt en del av slutmålet för arbetet.
Resultatet av studien visar bland annat att befintliga koordinationsmekanismer från teori har en otillräcklig förståelse- och förklaringskraft vid studier av koordination i företag och nät­verk, med och utan bruk av IT-system, och behöver därför kompletteras. Otillräcklig hänsyn tas också till mänskliga aktörer och deras handlingar, företagsextern påverkan, emergenta och dynamiska processer, samtidighet och variation samt kommunikation, IT-system och informa­tion. Ett centralt kunskapsbidrag är en uppsättning utvecklade vyer av koordination och IT­system som visar att handling, anpassning, organisering, medel, roller, subjekt/objekt och kommunikation samt information är viktigt att inkludera för att förstå koordination. IT­systemens alltmer framträdande roll vid organisering, både som reellt stöd och hinder, vid koordination diskuteras och problematiseras. En viktig tes i avhandlingen är att genom en förståelse av koordinationsprinciper och -mönster i företag och nätverk stöds utveckling av verksamhetsnyttiga informationssystem. Rika empiriska beskrivningar tillsammans med en flerteoretisk ansats vid analys av affärsrelationer samt analys och jämförelse av teorier är ock­så viktiga resultat av arbetet.

No 7
Pär J. Ågerfalk
This dissertation is devoted to a perspective from which IT-based information systems are conceived as information technological artefacts intended for business action and communication. The perspective has been made concrete through the concept of information systems actability, which is the main concept under scrutiny. The research contributions of the dissertation exist at various levels of abstraction. First of all, the dissertation contributes to the understanding of information systems from a social action perspective. Based on identified weaknesses in contemporary conceptualizations of information systems, the concept of information systems actability is developed. This contribution consists of a reconciliation of various views on information system usage quality with its roots in a linguistic tradition including elements from organizational semiotics and the language/action perspective. At a more concrete level, this understanding, and the concept as such, have consequences for the development and evaluation of information systems. Such consequences have been the foundation for a proposed information systems design method, which thus constitutes a further contribution. Another contribution is the outlining of an information systems evaluation approach based on the concept of information systems actability. As a further means of obtaining empirical experience of working with this concept, a descriptive analytic framework has been developed, which constitutes yet another contribution. These three operationalizations, the design method, the evaluation method and the analytic framework, have been developed and empirically grounded through a qualitative case study approach involving four cases of information systems requirements specification, four evaluations of existing information systems, and two cases of description and characterization of information systems related phenomena from the perspective of actability. The latter two cases imply two further contributions at an even more concrete level, constituted by characterizations of Internet-based information systems and the local electronic marketplace, seen in the light of information systems actability.

No 8
ATT FÖRSTÅ OCH FÖRÄNDRA SYSTEMUTVECKLINGSVERKSAMHETER - EN TAXONOMI FÖR METAUTVECKLING
Ulf Seigerroth
Utveckling av systemutvecklingsverksamheter (metautveckling) är ett komplext fenomen där det finns ett dokumenterat utvecklingsbehov vad gäller förståelse, beskrivningar och guidning relate-rat till metautveckling. Som en följd av detta och baserat på ett forskningsintresse har jag sedan 1997 varit aktivt involverad i fyra förändringsprojekt i olika systemutvecklingsverksamheter (Myndigheten, Läkemedelsföretaget, Programvaruföretaget och Konsultföretaget). Syftet med des-sa förändringsprojekt har främst varit att utveckla det sätt som respektive systemutvecklingsverksamhet bedriver systemutveckling. Utvecklingsbehovet avseende förståelse, beskrivningar och råd gäller inte bara forskare och förändringsagenter utan också för de som har sin dagliga gärning i systemutvecklingsverksamheter. Det finns således ett behov av något systematiskt stöd (taxonomi) för att förstå, beskriva och ge riktlinjer för hur metautveckling bör bedrivas.
Avhandlingen är i huvudsak en kvalitativ studie där jag som aktionsforskare, i aktuella förändringsprojekt, studerat människors beteenden, attityder, värderingar och föreställningar i samband med utveckling av SU-verksamheter. Studien är indelad i två faser, en empiriskt inriktad fas och en analytiskt inriktad fas där aktuella förändringsprojekt varit avslutade. Under den analytiskt inriktade fasen har jag tillämpat en kontinuerlig växelverkan mellan empiri, teori och modellering för att inkrementellt utveckla föreliggande taxonomi (en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad ansats).
Resultatet av studien är på en övergripande nivå ökad kunskap om metautveckling. Det centrala kunskapsbidraget, en taxonomi för metautveckling, är uppbyggd av tre dimensioner, en hierarkidimension, en processdimension och en temadimension. Hierarkidimensionen ger främst en systematik av förändringshandlingar på olika nivåer och genom en klass som benämns handlingskaraktäristika accentueras olika egenskaper för dessa förändringshandlingar. Processdimensionen accentuerar en fasindelning och relationer mellan förändringshandlingar på olika nivåer enligt hierarkidimensionen. Temadimensionen ger sedan uttryck för olika teman som bör uppmärksammas vid metautveckling, d v s vad som bör hanteras i systemutvecklingsverksamheter vid metautveckling. Förutom en taxonomi presenteras också ett angreppssätt, ett arbetssätt och fyra användningssituationer för tillämpning av taxonomin.

No 9
SPÅR AV DATORISERINGENS VÄRDEN – EFFEKTER AV IT I ÄLDREOMSORG
Karin Hedström
Visioner om IT lovar många och positiva förändring i samhället. Detta gäller inte minst inom svensk äldreomsorg där IT ses som ett verktyg för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Genom att datorisera äldreomsorgen finns förhoppningar om goda effekter som bättre tillgång till information i samband med möte med den äldre, förbättrad samverkan över organisationsgränser samt bättre uppföljning.
Den här avhandlingen handlar om datorisering av äldreomsorg, de aktörer genom vars intressen och värden IT-system utvecklas, och de värden som IT-systemen skapar. Då värden styr handlande, prioriteringar, beslut samt hur vi värderar det vi upplever påverkar värden utveckling och utvärdering av IT-system. Därmed studeras effekter som spår av värden. Detta är en kvalitativ studie som illustrerar hur fyra administrativa och äldreomsorgsstödjande IT-system i tre svenska kommuner har utvecklats genom olika aktörsgruppers värden och vilka värden dessa IT-system uppfattas stödja. Avhandlingsarbetet har en stark empirisk bas som har utvecklats genom att jag har deltagit i upphandling samt utveckling av IT-system för äldreomsorg i Örebro samt Linköpings kommun. Dessutom har jag studerat upplevda effekter av att använda IT-system som stöd för arbete inom äldreomsorg i Göteborg stad och Linköpings kommun.
Avhandlingens resultat visar att datorisering av äldreomsorg drivs av och värderas utifrån fyra värdeområden: förvaltningsvärden, integrationsvärden, omsorgsvärden och professionsvärden. Förutom ovanstående resultat presenteras datoriseringsprocessernas aktörsgrupper och deras värden samt en jämförelse av värden som drivkrafter eller konsekvenser. Sju sammanfattande resultat avslutar beskrivningen av avhandlingens kunskapsbidrag.

No 10
KNOWLEDGE DEMANDED FOR ACTION-STUDIES OF KNOWLEDGE MEDIATION IN ORGANISATIONS
Ewa Braf
Knowledge enables action and is used in action, but organisations per se do not possess knowledge or perform actions. Organisations act through their members – human actors – who demand actionable knowledge to enable knowledgeable actions. Actors create knowledge in interaction with each other in the social world, and this dissertation aims to contribute to the understanding of knowledge mediation between actors in organisations. Knowledge mediation can be performed both with and without the use of information technology (IT), and this work is interested in both kinds. Three basic types of knowledge mediation have been identified: specific knowledge mediation (SKM), typical knowledge mediation (TKM) and random knowledge mediation (RKM). These types and their variants have been conceptualised and characterised based on, among other things, what triggers the mediation, who initiates the mediation and what instruments are used to accomplish the mediation. One significant characteristic of SKM and TKM is that they are triggered by problems that actors experience, while RKM is about serendipity. This work has also identified a number of circumstances that might facilitate or hinder knowledge mediation. These influencing circumstances are explained on the basis of the characteristics of the problem situation, the knowledge, the initiator, the knowledge receiver, the knowledge provider, the mediating instrument and the working environment. Concerning the instruments used to accomplish knowledge mediation, SKM, TKM as well as RKM exhibit variants of both IT-based and none IT-based mediation, which partly can be related to whether a personalisation strategy or a publication strategy is used to approach knowledge mediation. IT-based information systems (IS) have shown to represent crucial instruments to institutionalise and organise knowledge mediation. In comparison with oral communication, the use of IS offers high preservation and accessibility of signs used to mediate knowledge. One the other hand, the use of IS limits the possibilities of reasoning about interpretations and putting additional questions, which are some of the benefits of oral communication. The contributions of this work have been developed through a qualitative, interpretative case study approach. Three organisations – an energy firm, a publishing firm and an architect firm – have been used to empirically ground this work, and interviews and observations were the two main methods used to collect the empirical data.

No 11
METHOD CONFIGURATION - METHOD AND COMPUTERIZED TOOL SUPPORT
Fredrik Karlsson
In this dissertation, method configuration is treated as a kind of method engineering, focusing on adaptation of a base method. A conceptual framework, a meta-method and a computerized tool support for method configuration are proposed. These are built around the three basic constructs method component, configuration package and configuration template, where reuse and method rationale are central for the design. A method component is a self-contained part of a method expressing the transformation of one or several artefacts into a defined target artefact and the rationale for such a transformation. The selection of components is based on the components’ expressed rationale and the purpose of the configuration activity is to reach rationality resonance between project members and the situational method that is created. Configuration packages are pre-made reusable configurations of a base method, based on the selected method components, suitable for a specific characteristic of a development situation. Configuration templates with different characteristics can be related to different configuration packages and used as a base for reaching a situational method efficiently. Four empirical studies, based on a collaborative practice research strategy, are presented in which the conceptual framework, the meta-method and the computerized tool support are developed and validated. These studies show that the proposed conceptual framework, meta-method and computerized tool support, ease the burden of the method configurator in configuring a method for particular project characteristics. Furthermore, it has been possible to adapt to situational characteristics using method rationale while creating reusable method assets.

No 12
STYRBAR SYSTEMFÖRVALTNING - ATT ORGANISERA SYSTEMFÖRVALTNINGSVERKSAMHET MED HJÄLP AV EFFEKTIVA FÖRVALTNINGSOBJEKT
Malin Nordström
Många organisationer som använder IT-system i sin verksamhet bedriver också någon form av systemförvaltningsverksamhet. Någon eller några aktörer har till uppgift att kontinuerligt vidmakthålla och vidareutveckla organisationers verksamhet med hjälp av IT-system. Avhandlingen belyser hur detta arbete går till idag och hur det bör organ iseras för att öka styrbarheten i systemförvaltningsverksamheter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med såväl induktiva som deduktiva inslag. Källstudier och intervjuer har genomförts för att kartlägga vilka aktiviteter som ingår i en systemförvaltningsverksamhet och hur den är organiserad. Dessutom har tre fallstudier genomförts med aktionsforskningsinslag i syfte att skapa effektiva förvaltningsobjekt som grund för organisering av systemförvaltningsverksamhet. Resultatet av arbetet är ett konceptuellt ramverk för att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt. Ramverket är uppbyggt kring fyra centrala begrepp; förvaltningsuppdrag, förvaltningsobjekt, förvaltningsorganisation och förvaltningsaktiviteter som alla är relaterade till organiseringsbegreppet genom att de tre förstnämna utgör medel för att organisera systemförvaltningsverksamhet (aktiviteter). En delmängd av resultatet utgörs av en modell för avgränsning och definition av förvaltningsobjekt. I avhandlingen ges också förslag till referensdefinitioner på systemförvaltning och dess ingående aktiviteter; kunskapsstöd, ändringshantering, förvaltningsstyming och daglig IT-drift och underhåll.

No 13
YRKE: POLIS - YRKESKUNSKAP, MOTIVATION, IT-SYSTEM OCH ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR POLISARBETE
Stefan Holgersson
Denna avhandling visar att arbetsprestationen varierar i hög grad mellan olika närpoliser/ordningspoliser. Det blir tydligt när man studerar antalet utfärdade rapporter, likväl om man t.ex. jämför polismännens sätt att bemöta människor och i vilken utsträckning polismännen bedriver problemorienterat polisarbete. Jag har funnit att polispersonalens motivation och yrkeskunskap har en avgörande betydelse för deras arbetsprestation.
Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Denna avhandling pekar på att IT-system kan öka personalens motivation och kunskap att agera i olika situationer, men att det främst är andra åtgärder, än framtagning av IT-system, som kan bidra till att öka personalens arbetsprestation. Trots detta har stora resurser satsats på utveckling av IT-system i förhållande till annan verksamhetsutveckling. Det som gjort det hela ännu mer olyckligt för polisverksamheten är att ITsystemen dessutom inte medfört de positiva effekter som man förväntat sig. I avhandlingen lyfter jag fram ett antal orsaker till polismännens varierande arbetsprestation och varför framtagna IT-system inte fått önskvärda effekter i verksamheten. Avhandlingen innehåller en djupgående analys av polispraktiken och dess inverkan på polismännens arbetsprestation, där jag redovisar IT-systemens roll i detta sammanhang.

No 14
MÖTET MELLAN PROCESS OCH KOMPONENT: MOT ETT RAMVERK FÖR EN VERKSAMHETSNÄRA KRAVSPECIFIKATION VID ANSKAFFNING AV KOMPONENTBASERADE INFORMATIONSSYSTEM
Marie-Therese Christiansson och Benneth Christiansson
Denna avhandling är en kvalitativ studie av hur organisationer kan förenkla och förbättra arbetet med kravspecificering vid anskaffning av komponentbaserade informationssystem. Avhandlingens utgångspunkt är att mer verksamhetsnära och användbara informationssystem kan anskaffas genom att använda en integrerad verksamhetsmodell där verksamhetsanalys och kravspecificering slås samman. Fyra kunskapsområden har studerats och analyserats för att generera ett ramverk som riktar uppmärksamhet mot relevant innehåll och utformning av en integrerad verksamhetsmodell, l) verksamhetsprocesser 2) verksamhetsmodellering 3) mjukvarukomponenter och 4) specificering. Avhandlingens empiri representeras av en rekonstruktion av den komponent- och processorienterade anskaffning av ett komplett vårdinformationssystem som genomförts i Landstinget i Värmland. Analyser i respektive kunskapsområde har skett utifrån ansatsen Multi-Grounded Theory vilket innebär en teorigenerering utifrån en växelverkan mellan existerande teorier och empirisk grundning. Några exempel på kunskapsbidrag är ett vidareutvecklat processbegrepp samt en ny livscykelmodell för komponentbaserade informationssystem. Utifrån kunskapsbidragen inom respektive kunskapsområde har integrationspunkter identifierats som legat till grund för utveckling av ramverket för en verksamhetsnära kravspecifikation. I avhandlingen dras slutsatsen att genom att integrera arbetet med verksamhetsanalys och kravspecificering skapas bättre förutsättningar för att kravspecifikationer speglar de behov systemen är avsedda att uppfylla och att gapet mellan krav och lösning minskar genom ett bättre underlag för kommunikation mellan kund och systemleverantör.
Ramverket pekar på att en verksamhelsnära kravspecifikation utformas i en integrerad processmodell som beskriver verksamhetsprocesser utifrån identifierade generiska processbegrepp samt ett scenario för användning och en klassificering av funktionalitet. Kravspecifikationen bör, enligt ramverket, även innehålla en systemöversikt, kommersiella och leverantörsrelaterade krav, design- och arkitektoniska krav samt utförandekrav. Ramverket har prövats och vidareutvecklats utifrån en extern validering i form av en utvärderingsworkshop där ramverkets relevans och användbarhet diskuterats utifrån de erfarenheter och den dokumenta tion som genererats i Landstinget i Värmland.


Page responsible: Webmaster
Last updated: 2012-05-03